loadingMånga elever saknar behörighet för att läsa vidare på gymnasiet. Arkivbild. Foto: Berit Roald/NTB/TT
Många elever saknar behörighet för att läsa vidare på gymnasiet. Arkivbild. Foto: Berit Roald/NTB/TT
Inrikes

Många niondeklassare obehöriga för gymnasiet

Sara Assarsson/TT

Snart är det skolstart för landets gymnasieelever. Men nära var femte elev som gick ut den kommunala grundskolan i våras når inte kraven för att få läsa ett nationellt program på gymnasiet.

– Det är uppenbart att resurserna inte räcker för att få upp alla på en godkänd nivå, säger skolforskaren Christian Lundahl.

Preliminära siffror från de fyra största kommunerna visar att endast 82 procent av eleverna som nyligen gick ut årskurs 9 nådde kunskapskraven för att söka till gymnasiet. För friskolor är siffrorna något högre.

Obehöriga elever erbjuds i stället plats på introduktionsprogram, som syftar till att ge behörighet till nationella program eller hjälpa dem att komma närmare arbetsmarknaden.

Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, menar att ambitionen att alla ska gå gymnasiet kräver betydligt mer resurser.

– Generellt kan man säga att ambitionsnivån för svensk skola har höjts. Läroplanens nivå ligger där en ganska stor del av eleverna kommer att få problem i skolan, framför allt de som kommer från studieovana hem.

– Det skulle absolut vara möjligt att få bättre siffror om skolan hade större resurser att lägga på stöd åt de elevgrupper som faller ur.

Göteborg lägst

I Stockholm nådde 87 procent av eleverna på kommunala grundskolor nivån som ger behörighet att läsa vidare. Motsvarade siffror för Göteborg och Malmö ligger på 77 respektive 81 procent.

– Förmodligen finns det fler elever med studiesvaga traditioner i Göteborg än i Stockholm, men man skulle behöva titta närmare på skillnaderna mellan olika skolor och elevgrupper för hitta en förklaring till varför det ser olika ut, säger Lundahl.

Han varnar att det kan finnas ännu fler som inte har tillräcklig kunskap i kärnämnena för att klara gymnasiet.

– Vi vet från studier att det är fler som får betyget E i matematik än som förtjänar det.

Samma nivå

Skolverkets statistik pekar på att kunskapsnivån hos grundskoleelever har legat på en liknande nivå i flera år, där många inte blir behöriga till gymnasiet.

– På sikt kan det få ganska kostsamma konsekvenser, både personligt och ekonomiskt, säger Lundahl.

Emilia Bjuggren (S), skolborgarråd i Stockholm, håller med om att det krävs större politiska insatser för att fler ska klara behörighetskraven direkt från grundskolan.

– Statistiken visar att betygen i årskurs 6 har dalat en längre tid. Med den bakgrunden är vi lättade att vi ligger kvar på en stabil nivå när det gäller gymnasiebehörighet, säger hon.

– Vi är naturligtvis inte nöjda förrän ännu fler elever är behöriga. Vi kommer att fortsätta att satsa, inte minst i tidigare åldrar.

Högst gymnasiebehörighet i Stockholm

Stockholm 87,2% (88,1%)

Göteborg 77,4% (76,9%)

Malmö 81,2% (82,3%)

Uppsala 83,5% (84,3%)

Siffrorna inom parentes gäller skolåret 2022/2023

(TT)

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingMånga elever saknar behörighet för att läsa vidare på gymnasiet. Arkivbild. Foto: Berit Roald/NTB/TT
Många elever saknar behörighet för att läsa vidare på gymnasiet. Arkivbild. Foto: Berit Roald/NTB/TT
Inrikes

Många niondeklassare obehöriga för gymnasiet

Sara Assarsson/TT

Snart är det skolstart för landets gymnasieelever. Men nära var femte elev som gick ut den kommunala grundskolan i våras når inte kraven för att få läsa ett nationellt program på gymnasiet.

– Det är uppenbart att resurserna inte räcker för att få upp alla på en godkänd nivå, säger skolforskaren Christian Lundahl.

Preliminära siffror från de fyra största kommunerna visar att endast 82 procent av eleverna som nyligen gick ut årskurs 9 nådde kunskapskraven för att söka till gymnasiet. För friskolor är siffrorna något högre.

Obehöriga elever erbjuds i stället plats på introduktionsprogram, som syftar till att ge behörighet till nationella program eller hjälpa dem att komma närmare arbetsmarknaden.

Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, menar att ambitionen att alla ska gå gymnasiet kräver betydligt mer resurser.

– Generellt kan man säga att ambitionsnivån för svensk skola har höjts. Läroplanens nivå ligger där en ganska stor del av eleverna kommer att få problem i skolan, framför allt de som kommer från studieovana hem.

– Det skulle absolut vara möjligt att få bättre siffror om skolan hade större resurser att lägga på stöd åt de elevgrupper som faller ur.

Göteborg lägst

I Stockholm nådde 87 procent av eleverna på kommunala grundskolor nivån som ger behörighet att läsa vidare. Motsvarade siffror för Göteborg och Malmö ligger på 77 respektive 81 procent.

– Förmodligen finns det fler elever med studiesvaga traditioner i Göteborg än i Stockholm, men man skulle behöva titta närmare på skillnaderna mellan olika skolor och elevgrupper för hitta en förklaring till varför det ser olika ut, säger Lundahl.

Han varnar att det kan finnas ännu fler som inte har tillräcklig kunskap i kärnämnena för att klara gymnasiet.

– Vi vet från studier att det är fler som får betyget E i matematik än som förtjänar det.

Samma nivå

Skolverkets statistik pekar på att kunskapsnivån hos grundskoleelever har legat på en liknande nivå i flera år, där många inte blir behöriga till gymnasiet.

– På sikt kan det få ganska kostsamma konsekvenser, både personligt och ekonomiskt, säger Lundahl.

Emilia Bjuggren (S), skolborgarråd i Stockholm, håller med om att det krävs större politiska insatser för att fler ska klara behörighetskraven direkt från grundskolan.

– Statistiken visar att betygen i årskurs 6 har dalat en längre tid. Med den bakgrunden är vi lättade att vi ligger kvar på en stabil nivå när det gäller gymnasiebehörighet, säger hon.

– Vi är naturligtvis inte nöjda förrän ännu fler elever är behöriga. Vi kommer att fortsätta att satsa, inte minst i tidigare åldrar.

Högst gymnasiebehörighet i Stockholm

Stockholm 87,2% (88,1%)

Göteborg 77,4% (76,9%)

Malmö 81,2% (82,3%)

Uppsala 83,5% (84,3%)

Siffrorna inom parentes gäller skolåret 2022/2023

(TT)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024