loadingBjörn Liljeqvist, som skrivit boken "Plugga smart och lär dig mer", föreläser om studieteknik för studenter på Karolinska institutet. Arkivbild. Foto: Simon Rehnström/SvD/TT
Björn Liljeqvist, som skrivit boken "Plugga smart och lär dig mer", föreläser om studieteknik för studenter på Karolinska institutet. Arkivbild. Foto: Simon Rehnström/SvD/TT
Inrikes

Expertens studieteknik: Så pluggar du smartast

Markus Botsjö/TT

Hur tar man in så mycket kunskap som möjligt, oavsett om man är universitetsstudent eller vill lära sig ett nytt språk hemifrån?

– Studenter överskattar konsekvent studietid och underskattar kalendertid, säger experten Björn Liljeqvist.

Att hårdplugga sista veckan inför en tenta, för att kompensera för en sen start, är en dålig strategi, menar Björn Liljeqvist, författare och tidigare internationell ordförande i Mensa. Eftersom saker händer i hjärnan även när du inte pluggar är tiden för när du börjar viktigare än hur många timmar du tragglat.

– För att förstå saker på djupet behöver hjärnan tid för att skapa nya nervbanor.

En bra studieteknik börjar redan innan du ska lära in något. Att lägga några minuter på att bekanta sig med begrepp och namn inför en föreläsning kan ge stora resultat.

– Målet här är inte att lära sig eller förstå något på djupet. Detta gör du bara för att senare få en "ja, just det"-effekt. Det är mycket lättare att lära sig något man redan hört talas om, säger Liljeqvist.

Aktivt läge

När själva inlärningen ska ske är det viktigt att vara i aktivt inlärningsläge.

– Det handlar om att skapa en egen version och egna minnen av kunskapen. Man kan testa att fråga sig själv: "Var har jag sett det här förut? Vad har det här med mig att göra?" för att skapa en personlig koppling till kunskapen.

För anteckningar rekommenderar Liljeqvist papper och penna.

– Jag brukar säga till studenter att om de inte kan använda datorn utan att titta på skärmen ska de inte ha den uppe på föreläsningen. Det blir en sköld mellan dem och inlärningen, säger han.

– Ta i stället slarviga anteckningar för hand. Repetera dem efter föreläsningen så får du "just det-effekten" igen.

Ta paus

Vid hemmaplugg rekommenderar Liljeqvist 20–30 minuters fullt fokus följt av en paus på fem–tio minuter. Börja sedan nästa session med att kort repetera vad du lärde dig före pausen.

– En repetition blir starkare om den föregås av en paus. Annars är hjärnan kvar i inlärningsläge och kan inte skriva in informationen i långtidsminnet, säger Liljeqvist.

– I pausen tömmer du ditt arbetsminne och efteråt behöver du gräva i långtidsminnet och återskapa det du lärt dig. Det är där du stärker minnet.

Nästa repetition bör ske nästa dag och vill man gå ännu längre gör man samma sak efter en vecka.

Har vi blivit bättre på de här teknikerna?

– Medvetenheten om bra studieteknik växer men jag tror att anledningen är att behovet är större. Det har aldrig varit så svårt att koncentrera sig och vi är ovana vid att ha tråkigt.

Fyra tips

Att komma i gång med uppgiften som plågat dig i dagar eller veckor har också sina strategier:

1. Gör inte det där som det känns som om du måste utan gör något enklare som din ångest tillåter.

Tänk: "Finns det något jag kan göra i dag som gör det troligare att jag får jobbet gjort i morgon". En liten uppgift kan bryta dödläget, säger Björn Liljeqvist.

2. Beskriv med ord exakt vad som behöver göras.

Då byter man läge från att vara i passiv oro till att vara i aktivt utförarläge.

3. Ge dig själv plats och ork.

Sätt dig i en miljö där du vet att du kommer få något gjort vare sig om det är i biblioteket, på café eller med en kompis. Jobba i 20–30 minuter, ta en paus på 5–10 minuter och upprepa.

4. Emotionella belöningar.

Belöna dig själv när du är klar, titta på vad du redan gjort och inte det som du har kvar för att peppa dig själv. Om man ska bestiga ett berg och tittar bakåt på hur långt man redan har gått så orkar man en dagstur till.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingBjörn Liljeqvist, som skrivit boken "Plugga smart och lär dig mer", föreläser om studieteknik för studenter på Karolinska institutet. Arkivbild. Foto: Simon Rehnström/SvD/TT
Björn Liljeqvist, som skrivit boken "Plugga smart och lär dig mer", föreläser om studieteknik för studenter på Karolinska institutet. Arkivbild. Foto: Simon Rehnström/SvD/TT
Inrikes

Expertens studieteknik: Så pluggar du smartast

Markus Botsjö/TT

Hur tar man in så mycket kunskap som möjligt, oavsett om man är universitetsstudent eller vill lära sig ett nytt språk hemifrån?

– Studenter överskattar konsekvent studietid och underskattar kalendertid, säger experten Björn Liljeqvist.

Att hårdplugga sista veckan inför en tenta, för att kompensera för en sen start, är en dålig strategi, menar Björn Liljeqvist, författare och tidigare internationell ordförande i Mensa. Eftersom saker händer i hjärnan även när du inte pluggar är tiden för när du börjar viktigare än hur många timmar du tragglat.

– För att förstå saker på djupet behöver hjärnan tid för att skapa nya nervbanor.

En bra studieteknik börjar redan innan du ska lära in något. Att lägga några minuter på att bekanta sig med begrepp och namn inför en föreläsning kan ge stora resultat.

– Målet här är inte att lära sig eller förstå något på djupet. Detta gör du bara för att senare få en "ja, just det"-effekt. Det är mycket lättare att lära sig något man redan hört talas om, säger Liljeqvist.

Aktivt läge

När själva inlärningen ska ske är det viktigt att vara i aktivt inlärningsläge.

– Det handlar om att skapa en egen version och egna minnen av kunskapen. Man kan testa att fråga sig själv: "Var har jag sett det här förut? Vad har det här med mig att göra?" för att skapa en personlig koppling till kunskapen.

För anteckningar rekommenderar Liljeqvist papper och penna.

– Jag brukar säga till studenter att om de inte kan använda datorn utan att titta på skärmen ska de inte ha den uppe på föreläsningen. Det blir en sköld mellan dem och inlärningen, säger han.

– Ta i stället slarviga anteckningar för hand. Repetera dem efter föreläsningen så får du "just det-effekten" igen.

Ta paus

Vid hemmaplugg rekommenderar Liljeqvist 20–30 minuters fullt fokus följt av en paus på fem–tio minuter. Börja sedan nästa session med att kort repetera vad du lärde dig före pausen.

– En repetition blir starkare om den föregås av en paus. Annars är hjärnan kvar i inlärningsläge och kan inte skriva in informationen i långtidsminnet, säger Liljeqvist.

– I pausen tömmer du ditt arbetsminne och efteråt behöver du gräva i långtidsminnet och återskapa det du lärt dig. Det är där du stärker minnet.

Nästa repetition bör ske nästa dag och vill man gå ännu längre gör man samma sak efter en vecka.

Har vi blivit bättre på de här teknikerna?

– Medvetenheten om bra studieteknik växer men jag tror att anledningen är att behovet är större. Det har aldrig varit så svårt att koncentrera sig och vi är ovana vid att ha tråkigt.

Fyra tips

Att komma i gång med uppgiften som plågat dig i dagar eller veckor har också sina strategier:

1. Gör inte det där som det känns som om du måste utan gör något enklare som din ångest tillåter.

Tänk: "Finns det något jag kan göra i dag som gör det troligare att jag får jobbet gjort i morgon". En liten uppgift kan bryta dödläget, säger Björn Liljeqvist.

2. Beskriv med ord exakt vad som behöver göras.

Då byter man läge från att vara i passiv oro till att vara i aktivt utförarläge.

3. Ge dig själv plats och ork.

Sätt dig i en miljö där du vet att du kommer få något gjort vare sig om det är i biblioteket, på café eller med en kompis. Jobba i 20–30 minuter, ta en paus på 5–10 minuter och upprepa.

4. Emotionella belöningar.

Belöna dig själv när du är klar, titta på vad du redan gjort och inte det som du har kvar för att peppa dig själv. Om man ska bestiga ett berg och tittar bakåt på hur långt man redan har gått så orkar man en dagstur till.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024