loadingLandsbygdsminister Peter Kullgren på väg in till måndagens EU-möte i Luxemburg. Foto: Wiktor Nummelin/TT
Landsbygdsminister Peter Kullgren på väg in till måndagens EU-möte i Luxemburg. Foto: Wiktor Nummelin/TT
Inrikes

Nordisk kamp om sillen

Wiktor Nummelin/TT

Sverige och Finland står mot varandra när EU-länderna ska försöka enas om nästa års fiske i Östersjön. Men i kampen mot säl och skarv är de överens.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) räknar med tuffa förhandlingar när kvoterna för 2025 ska sättas.

– Jag kommer ju hit i dag med den restriktivaste linjen som Sverige har intagit. Nu gäller det att försöka ro det i land och landa så låga kvoter som möjligt, säger Kullgren på väg in till det avgörande – och sannolikt – långa fiskeministermötet i Luxemburg.

Sverige går exempelvis in med ett hopp om att sänka kvoten på sill och strömming i centrala Östersjön

– Men det är vi totalt ensamma om. Det kommer alltså inte att bli verklighet. Min avvägning i dag handlar om att balansera det vi föreslår, säger Kullgren.

Lita på råden?

Finland är ett av de länder som inte håller med om Sveriges restriktiva linje. Kullgrens kollega Sari Essayah anser att vetenskapen ger stöd för en kvotökning.

– När vi har vetenskapliga råd måste vi förlita oss på det. Vi har en återhämtning i bestånden när det gäller Östersjösillen och det är ett bra bevis inför framtiden, tycker Essayah.

Finlands jord- och skogsbruksminister Sari Essayah på väg in till måndagens fiskemöte i Luxemburg. Foto: Wiktor Nummelin/TT

Den finländska ministern ger dock Sverige flankstöd i en annan, men mycket närstående fråga. Med stöd från andra Östersjöländer trycker Sverige på för ökad jakt på säl och skarv.

Säl och skarv

– Vi har haft en positiv utveckling, inom citationstecken, för skarv och säl under åtminstone 20 år, men vi har regelverk som begränsar möjligheten till jakt. Säl och skarv tar oerhört mycket fisk, inte minst sill och strömming, så det är klart att vi behöver förvalta det på ett bättre sätt, säger Kullgren.

En av de åtgärder som Sverige vill se framöver är slopat förbud för handel med sälprodukter.

– Jag tror att det är kontraproduktivt för jakten och det håller man i detta nu på att utvärdera, säger landsbygdsministern. 

Föreslagna kvoter

Här är EU-kommissionens förslag för fiskekvoter i Östersjön 2025 (med förändring jämfört med 2024 i procent inom parentes):

Sill i Bottenhavet och Bottenviken: 66 466 ton ( 21 procent)

Sill i västra Östersjön: 394 ton, endast som bifångst (-50)

Sill i centrala Östersjön: 83 881 ton ( 108)

Sill i Rigabukten: 41 635 ton (-10)

Torsk i östra Östersjön: 191 ton, endast som bifångst (-68)

Torsk i västra Östersjön: 93 ton, endast som bifångst (-73)

Rödspätta: 11 313 ton (oförändrat)

Skarpsill: 117 070 ton (-42)

Lax i egentliga Östersjön: 34 787 stycken (-36)

Lax i Finska viken: 8 117 stycken (-20)

Källa: EU:s ministerråd.

(TT)

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingLandsbygdsminister Peter Kullgren på väg in till måndagens EU-möte i Luxemburg. Foto: Wiktor Nummelin/TT
Landsbygdsminister Peter Kullgren på väg in till måndagens EU-möte i Luxemburg. Foto: Wiktor Nummelin/TT
Inrikes

Nordisk kamp om sillen

Wiktor Nummelin/TT

Sverige och Finland står mot varandra när EU-länderna ska försöka enas om nästa års fiske i Östersjön. Men i kampen mot säl och skarv är de överens.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) räknar med tuffa förhandlingar när kvoterna för 2025 ska sättas.

– Jag kommer ju hit i dag med den restriktivaste linjen som Sverige har intagit. Nu gäller det att försöka ro det i land och landa så låga kvoter som möjligt, säger Kullgren på väg in till det avgörande – och sannolikt – långa fiskeministermötet i Luxemburg.

Sverige går exempelvis in med ett hopp om att sänka kvoten på sill och strömming i centrala Östersjön

– Men det är vi totalt ensamma om. Det kommer alltså inte att bli verklighet. Min avvägning i dag handlar om att balansera det vi föreslår, säger Kullgren.

Lita på råden?

Finland är ett av de länder som inte håller med om Sveriges restriktiva linje. Kullgrens kollega Sari Essayah anser att vetenskapen ger stöd för en kvotökning.

– När vi har vetenskapliga råd måste vi förlita oss på det. Vi har en återhämtning i bestånden när det gäller Östersjösillen och det är ett bra bevis inför framtiden, tycker Essayah.

Finlands jord- och skogsbruksminister Sari Essayah på väg in till måndagens fiskemöte i Luxemburg. Foto: Wiktor Nummelin/TT

Den finländska ministern ger dock Sverige flankstöd i en annan, men mycket närstående fråga. Med stöd från andra Östersjöländer trycker Sverige på för ökad jakt på säl och skarv.

Säl och skarv

– Vi har haft en positiv utveckling, inom citationstecken, för skarv och säl under åtminstone 20 år, men vi har regelverk som begränsar möjligheten till jakt. Säl och skarv tar oerhört mycket fisk, inte minst sill och strömming, så det är klart att vi behöver förvalta det på ett bättre sätt, säger Kullgren.

En av de åtgärder som Sverige vill se framöver är slopat förbud för handel med sälprodukter.

– Jag tror att det är kontraproduktivt för jakten och det håller man i detta nu på att utvärdera, säger landsbygdsministern. 

Föreslagna kvoter

Här är EU-kommissionens förslag för fiskekvoter i Östersjön 2025 (med förändring jämfört med 2024 i procent inom parentes):

Sill i Bottenhavet och Bottenviken: 66 466 ton ( 21 procent)

Sill i västra Östersjön: 394 ton, endast som bifångst (-50)

Sill i centrala Östersjön: 83 881 ton ( 108)

Sill i Rigabukten: 41 635 ton (-10)

Torsk i östra Östersjön: 191 ton, endast som bifångst (-68)

Torsk i västra Östersjön: 93 ton, endast som bifångst (-73)

Rödspätta: 11 313 ton (oförändrat)

Skarpsill: 117 070 ton (-42)

Lax i egentliga Östersjön: 34 787 stycken (-36)

Lax i Finska viken: 8 117 stycken (-20)

Källa: EU:s ministerråd.

(TT)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024