De två mest berömda vise männen i kinesisk historia, Konfucius och Lao Zi, dök båda upp för 2 500 år sedan, under Vår- och höstperioden i Kina.
Enligt ”Shiji”, eller ”Historikerns nedteckningar”, det första av de 24 historieverken över Kinas historia, reste Konfucius till huvudstaden Luo Yang för att träffa Lao Zi för att fråga honom om sådant som anständighet, ritualer och artighet. Det vi idag lite ytligt sett kallar etikettsregler.
Efter hemkomsten var Konfucius tyst i tre dagar. Hans elever blev nyfikna och frågade sin lärare vad som hänt.
Konfucius svarade: ”Jag vet hur en fågel kan flyga. Jag vet hur en fisk kan simma. Men jag kan inte förstå hur Lao Zi kan stiga upp och flyga som en magnifik drake, ridande på molnen”.
I den gamla kinesiska daoisttexten ”Zhuangzi” finns en berättelse om när ”Tålöse” Shu Shan träffade Konfucius och Lao Zi.
Shu Shan levde precis som Konfucius i staten Lu. Hans tår hade huggits av som straff för ett brott han begick som ung.
När Shu Shan fick reda på att Konfucius var en vis man som hade många lärjungar, gick han med stor svårighet på hälarna hela vägen för att få träffa honom. Han hoppades att han skulle bli accepterad som elev till Konfucius.
När Shu Shan kom fram sade Konfucius till honom: ”Ni är en indiskret man. Ni bröt mot lagen och era tår höggs av. Nu kommer ni hit för att be om hjälp, när det redan är för sent.”
Målning från Mingdynastin som föreställer när Konfucius träffade Lao Zi för att lära sig om anständighet.
”Jag var vårdslös när jag var ung”, svarade Shu Shan. ”Jag värdesatte inte mig själv tillräckligt, jag bröt mot lagen och förlorade mina tår. Men jag känner att jag fortfarande har inre kvaliteter som är mer värdefulla än mina tår. Jag kom till er för att fråga om råd hur jag ska bevara mina dyrbara inre kvaliteter. Så länge jag kan kultivera min moral till perfektion är det väl ingen stor sak att vara tålös?”
Han tillade: ”Jag har hört att himlen omsluter alla utan åtskillnad, jorden rymmer alla utan fördomar. Jag såg er som en helig vis man, som påminner om himlen och jorden; jag förväntade mig inte att ni skulle vara så sekulär.”
När Konfucius hörde detta bugade han och hälsade Shu Shan: ”Jag är verkligen mycket ytlig. Var snäll och kom in och undervisa mina elever och mig.” Men Shu Shan gick därifrån utan att svara.
Shu Shan gick då till Lao Zi och frågade honom: ”Varför fortsätter Konfucius att komma och fråga er om råd, trots att han är en moraliskt vis man? Jag är rädd att han inte kan bryta igenom sina egna förutfattade meningar och bli någon som erhåller Dao.”
Lao Zi svarade: ”Konfucius har inte brutit igenom det värdsligas gräns. Om han kunde se liv och död som samma sak, och lägga lika stor vikt vid vad han kan göra och vad han inte kan göra, skulle han bli fri från sina hinder.”
Konfucius ägnade hela sitt liv åt att undervisa folk hur de skulle leva anständigt, med måtta och i överensstämmelse med de moraliska lagar som styr det mänskliga beteendet: godhet, rättrådighet, anständighet, visdom och tro.
Dao, Lao Zis ”Väg”, är läran om det gudomliga. Laozi kom för att överlämna budskapet att meningen med en människas liv på jorden är att återvända till ursprunget, att återfinna sitt sanna jag.
