När politiken skapar polarisering måste vi medborgare ta ansvar. Därför vänder jag mig till Sveriges alla storstadsbor och ber om hjälp. Vi måste ställa oss frågan vad det är för land vi vill leva i. Oavsett om vi bor på landet eller i städer är vi utsatta, och vi måste bestämma oss för om vi ska ha ett splittrat eller ett sammanhållet land, skriver Lotta Gröning.

I den här krönikan vänder jag mig till Sveriges alla storstadsbor. Själv bor jag på landet, men älskar storstaden – det är alltid dit jag åker på semester. Vi bor alla i Sverige, men vi lever i olika världar. Storstäderna har sina problem med gängkriminalitet, sprängningar och dödsskjutningar nästan varje dag. Det är svårt att få en bostad om du inte har mycket pengar, det är långa köer till akuten, på stadens gator kryssar ni förbi uteliggare och tiggare. I händelse av krig ligger storstäderna väldigt illa till: Det finns för få skyddsrum, stannar transporterna tar maten slut i affärerna efter bara någon dag och elförsörjningen blir förstås en prioriterad måltavla för fienden. Lägg därtill klimatkrisen, där storstäderna och behovet av transporter står för en stor del av utsläppen.

I vår representativa demokrati har ni all makt med absolut majoritet i riksdag och regeringar. Så har det varit länge. Politikerna har tappat helheten, och representerar i praktiken bara storstädernas befolkning. De slåss om makten, och då handlar det om röstmaximering, storstadsväljare och medelklassen i synnerhet.