loadingI somras brann det i Tyresta nationalpark, berättar vd:n Jonas Ekstrand. Men räddningstjänstens bil kunde inte åka ut eftersom bron inte kunnat restaureras på ett säkert sätt. De fick istället skicka ut drönare för att lokalisera branden. En ny bro skulle kosta runt 8 miljoner kronor, pengar som inte finns. Foto: Anders Wiklund/TT
I somras brann det i Tyresta nationalpark, berättar vd:n Jonas Ekstrand. Men räddningstjänstens bil kunde inte åka ut eftersom bron inte kunnat restaureras på ett säkert sätt. De fick istället skicka ut drönare för att lokalisera branden. En ny bro skulle kosta runt 8 miljoner kronor, pengar som inte finns. Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes

Larmet: Broar som ruttnar och överfulla toaletter

Petra Hedbom/TT

Fallande träd, broar som ruttnar och överfulla papperskorgar. Det är verkligheten i flera av landets nationalparker och naturreservat.

– Gapet mellan de stora behoven och regeringens anslag är alldeles för stort, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet.

I Tyresta nationalpark söder om Stockholm är det lugnt. Bäckarnas framfart låter vårligt och fåglarna avslöjar att vintern nog är över denna gång. Med våren ökar också besöksantalet i parken. Jonas Ekstrand, nationalparkschef och vd, är bekymrad.

– Vi lappar och lagar så gott vi kan. Men vi har tyvärr haft flera fall där besökare skadat sig som en följd av eftersatt underhållsarbete.

Enligt beräkningar från Friluftsfrämjandet och Svenska Turistföreningen (STF) har anslaget för skötsel och friluftsinfrastruktur i statliga naturreservat och nationalparker minskat med sammanlagt 59 procent under den pågående mandatperioden. Siffran har de kommit fram till efter att ha inflationssäkrat siffror och brutit ut poster som påverkar just skötsel och infrastruktur i parker och reservat.

Tyresta nationalpark har drygt en miljon besökare om året och är känd för sin urskog. Den omges av Tyresta naturreservat och tillsammans utgör de 5 000 hektar med 55 kilometer vandringsleder. Till några av entréerna går lokalbusslinjer och parken har varit tillgänglig för rullstolar och barnvagnar.

– Men det stämmer inte riktigt längre. Vissa broar och spänger har förfallit så att vi behövt ta bort dem för att inte riskera att fler skadar sig, säger Jonas Ekstrand.

Blir en klassfråga

När tillgängligheten minskar riskerar naturupplevelsen att bli en klassfråga eftersom bara vissa grupper har möjlighet att ta sig dit.

– I slutänden leder nedskärningarna till att färre människor kan komma ut i naturen, säger Maria Ros- Hjelm, STF:s generalsekreterare.

Hon beskriver rapporter från föreningar i hela landet om att det saknas resurser för allt från att tömma papperskorgar och toaletter till att sköta grillplatser.

– Om vi vill förbättra folkhälsan och minska stillasittandet går det inte bara att satsa på tävlingsidrotter. Naturen är den viktigaste platsen för svenskarnas motion och rekreation, säger Kristina Ljungros.

Länsstyrelser saknar resurser

Riksrevisionen har i en granskning konstaterat att länsstyrelserna saknar resurser för att bibehålla naturvärden och i stor utsträckning göra de skyddade områdena tillgängliga för besökare. De menar att länsstyrelserna bygger upp en underhållsskuld.

Den parlamentariskt tillsatta Miljömålsberedningen anser att det behöver tillföras 1,6 miljarder kronor årligen för att Sverige ska klara skötseln av värdefull natur. Som det ser ut nu kommer underhållet fortsätta att halka efter.

– Det är ju jättebra att regeringen nu ska satsa på friluftsliv för äldre till exempel. Men i ett längre perspektiv så har budgetanslagen för att ta hand om skyddad natur och friluftsinfrastruktur sänkts, säger Maria Ros-Hjelm.

Minskade anslag i siffror

1,6 miljarder kronor per år behövs enligt Miljömålsberedningen för att sköta skyddad natur och göra den tillgänglig för besökare.

150 miljoner kronor per år bedömer Miljömålsberedningen behövs för att finansiera friluftsinfrastrukturen i skyddade områden.

Regeringen satsar 100 miljoner kronor extra under 2025 på naturreservat och nationalparker – men anslagsnivån ligger kvar eftersom den ersätter en tidigare förstärkning.

Anslagen för friluftsliv och infrastruktur har på totalen minskat med 59 procent under den pågående mandatperioden.

Antalet skyddade områden har ökat kraftigt och i kombination med inflationen har anslaget i reala pengar per skyddat område minskat med 43 procent sedan 2018.

Naturvårdsverket fick 2025 nästan en miljard kronor mindre än vad myndigheten hade äskat för att klara skötseln av Sveriges mest värdefulla natur.

LONA-bidragen som finns för att finansiera lokala naturvårdsprojekt har minskat med 74 procent sedan 2022.

Andelen av svenska befolkningen som är ute i skog och mark varje vecka ökar och var enligt SCB 40 procent av befolkningen år 2022.

Källa: Friluftsfrämjandet, Svenska Turistföreningen

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingI somras brann det i Tyresta nationalpark, berättar vd:n Jonas Ekstrand. Men räddningstjänstens bil kunde inte åka ut eftersom bron inte kunnat restaureras på ett säkert sätt. De fick istället skicka ut drönare för att lokalisera branden. En ny bro skulle kosta runt 8 miljoner kronor, pengar som inte finns. Foto: Anders Wiklund/TT
I somras brann det i Tyresta nationalpark, berättar vd:n Jonas Ekstrand. Men räddningstjänstens bil kunde inte åka ut eftersom bron inte kunnat restaureras på ett säkert sätt. De fick istället skicka ut drönare för att lokalisera branden. En ny bro skulle kosta runt 8 miljoner kronor, pengar som inte finns. Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes

Larmet: Broar som ruttnar och överfulla toaletter

Petra Hedbom/TT

Fallande träd, broar som ruttnar och överfulla papperskorgar. Det är verkligheten i flera av landets nationalparker och naturreservat.

– Gapet mellan de stora behoven och regeringens anslag är alldeles för stort, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet.

I Tyresta nationalpark söder om Stockholm är det lugnt. Bäckarnas framfart låter vårligt och fåglarna avslöjar att vintern nog är över denna gång. Med våren ökar också besöksantalet i parken. Jonas Ekstrand, nationalparkschef och vd, är bekymrad.

– Vi lappar och lagar så gott vi kan. Men vi har tyvärr haft flera fall där besökare skadat sig som en följd av eftersatt underhållsarbete.

Enligt beräkningar från Friluftsfrämjandet och Svenska Turistföreningen (STF) har anslaget för skötsel och friluftsinfrastruktur i statliga naturreservat och nationalparker minskat med sammanlagt 59 procent under den pågående mandatperioden. Siffran har de kommit fram till efter att ha inflationssäkrat siffror och brutit ut poster som påverkar just skötsel och infrastruktur i parker och reservat.

Tyresta nationalpark har drygt en miljon besökare om året och är känd för sin urskog. Den omges av Tyresta naturreservat och tillsammans utgör de 5 000 hektar med 55 kilometer vandringsleder. Till några av entréerna går lokalbusslinjer och parken har varit tillgänglig för rullstolar och barnvagnar.

– Men det stämmer inte riktigt längre. Vissa broar och spänger har förfallit så att vi behövt ta bort dem för att inte riskera att fler skadar sig, säger Jonas Ekstrand.

Blir en klassfråga

När tillgängligheten minskar riskerar naturupplevelsen att bli en klassfråga eftersom bara vissa grupper har möjlighet att ta sig dit.

– I slutänden leder nedskärningarna till att färre människor kan komma ut i naturen, säger Maria Ros- Hjelm, STF:s generalsekreterare.

Hon beskriver rapporter från föreningar i hela landet om att det saknas resurser för allt från att tömma papperskorgar och toaletter till att sköta grillplatser.

– Om vi vill förbättra folkhälsan och minska stillasittandet går det inte bara att satsa på tävlingsidrotter. Naturen är den viktigaste platsen för svenskarnas motion och rekreation, säger Kristina Ljungros.

Länsstyrelser saknar resurser

Riksrevisionen har i en granskning konstaterat att länsstyrelserna saknar resurser för att bibehålla naturvärden och i stor utsträckning göra de skyddade områdena tillgängliga för besökare. De menar att länsstyrelserna bygger upp en underhållsskuld.

Den parlamentariskt tillsatta Miljömålsberedningen anser att det behöver tillföras 1,6 miljarder kronor årligen för att Sverige ska klara skötseln av värdefull natur. Som det ser ut nu kommer underhållet fortsätta att halka efter.

– Det är ju jättebra att regeringen nu ska satsa på friluftsliv för äldre till exempel. Men i ett längre perspektiv så har budgetanslagen för att ta hand om skyddad natur och friluftsinfrastruktur sänkts, säger Maria Ros-Hjelm.

Minskade anslag i siffror

1,6 miljarder kronor per år behövs enligt Miljömålsberedningen för att sköta skyddad natur och göra den tillgänglig för besökare.

150 miljoner kronor per år bedömer Miljömålsberedningen behövs för att finansiera friluftsinfrastrukturen i skyddade områden.

Regeringen satsar 100 miljoner kronor extra under 2025 på naturreservat och nationalparker – men anslagsnivån ligger kvar eftersom den ersätter en tidigare förstärkning.

Anslagen för friluftsliv och infrastruktur har på totalen minskat med 59 procent under den pågående mandatperioden.

Antalet skyddade områden har ökat kraftigt och i kombination med inflationen har anslaget i reala pengar per skyddat område minskat med 43 procent sedan 2018.

Naturvårdsverket fick 2025 nästan en miljard kronor mindre än vad myndigheten hade äskat för att klara skötseln av Sveriges mest värdefulla natur.

LONA-bidragen som finns för att finansiera lokala naturvårdsprojekt har minskat med 74 procent sedan 2022.

Andelen av svenska befolkningen som är ute i skog och mark varje vecka ökar och var enligt SCB 40 procent av befolkningen år 2022.

Källa: Friluftsfrämjandet, Svenska Turistföreningen

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025