loadingSvampen ribbsopp är här för att stanna. Svampen upptäcktes för första gången i Sverige 2017. Arten expanderar mycket snabbt i våra allra mest artrika sandtallskogar. Foto: Tommy Knutson/SLU/TT
Svampen ribbsopp är här för att stanna. Svampen upptäcktes för första gången i Sverige 2017. Arten expanderar mycket snabbt i våra allra mest artrika sandtallskogar. Foto: Tommy Knutson/SLU/TT
Inrikes

Kartläggning: Antalet Invasiva arter ökar

Petra Hedbom/TT

Invasiva arter ökar kraftigt i landet enligt en ny kartläggning. Många av dessa kan orsaka stor skada på miljön. Trädgårdsväxter finns bland de utpekade riskarterna.

Det är Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som gjort en genomgång av mer än 5 500 arter och totalt hittat 451 som klassas som att de utgör en hög eller mycket hög risk. Det är betydligt fler än vid den senaste genomgången som publicerades 2018.

– Det är lite skrämmande att vi har fått så pass många fler arter som kan skapa problem sedan sist, det går väldigt fort, säger Mora Aronsson, metodansvarig för riskklassificeringen på SLU Artdatabanken.

Ett varmare klimat är en av orsakerna bakom ökningen. Det gör att fler arter klarar att etablera sig och kan spridas, även norrut i landet.

Syrenbuddleja är en prydnadsbuske, även kallas fjärilsbuske. Den har odlats i Sverige sedan 1937 och kan tränga undan inhemska arter: Den växer tätt och snabbt och klarar många typer av miljöförhållanden. Foto: Mora/Aronsson/SLU/TT

"Förlorat år"

– Ett problem är att 2023 var lite av ett förlorat år i bekämpningen av invasiva arter. Då togs de statliga medlen för bekämpning bort. De återkom 2024 men Länsstyrelserna ligger efter, säger Mora Aronsson.

Han säger att många kommuner, organisationer och även myndigheter gör ett stort jobb.

– Trafikverket arbetar mycket med att får bort bland annat parkslide som växer under banvallar och vägbankar och underminerar dem.

Trädgårdsväxter

Av den nya risklistan framgår att trädgårdsväxter utgör ett allt större problem. Ett exempel är syrenbuddleja, eller fjärilsbuske som blir allt vanligare i södra Sverige.

– Den har marknadsförts för att den gynnar fjärilar men det har blivit lite av en ny lupin, den sprider sig och konkurrerar ut andra växter.

Förutom att vissa invasiva arter slår ut annan växtlighet och djur innebär de ekonomiska konsekvenser när de förstör miljöer vid till exempel vägar och järnvägar. De kan också vara värdar för sjukdomar som drabbar de inhemska arterna.

Den som upptäcker en invasiv art kan rapportera in den till till exempel artportalen.se.

– Invasiva arter kan ha stor negativ påverkan. Genom tidig upptäckt kan både ekologiska skador och ekonomiska kostnader minska, säger Mora Aronsson.

Invasiva arter med myckey hög risk

Exempel på arter som klassas utgöra mycket hög risk:

• Tysklönn

• Alpslide

• Hästkastanj

• Jättedaggkåpa

• Jättebalsamin

• Syrenbuddleja

• Parkslide

• Mördarsnigel

• Kvaggamussla

• Ostronpest

• Nyzeeländsk tusensnäcka

Riskutfallet baseras på två huvuddelar: invasionspotential och ekologisk effekt. En arts invasionspotential bestäms av dess förmåga att etablera livskraftiga bestånd och att sprida sig. Den ekologiska effekten bestäms av vilken effekt arten kan ha på inhemska arter och naturtyper.

Källa: SLU

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingSvampen ribbsopp är här för att stanna. Svampen upptäcktes för första gången i Sverige 2017. Arten expanderar mycket snabbt i våra allra mest artrika sandtallskogar. Foto: Tommy Knutson/SLU/TT
Svampen ribbsopp är här för att stanna. Svampen upptäcktes för första gången i Sverige 2017. Arten expanderar mycket snabbt i våra allra mest artrika sandtallskogar. Foto: Tommy Knutson/SLU/TT
Inrikes

Kartläggning: Antalet Invasiva arter ökar

Petra Hedbom/TT

Invasiva arter ökar kraftigt i landet enligt en ny kartläggning. Många av dessa kan orsaka stor skada på miljön. Trädgårdsväxter finns bland de utpekade riskarterna.

Det är Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som gjort en genomgång av mer än 5 500 arter och totalt hittat 451 som klassas som att de utgör en hög eller mycket hög risk. Det är betydligt fler än vid den senaste genomgången som publicerades 2018.

– Det är lite skrämmande att vi har fått så pass många fler arter som kan skapa problem sedan sist, det går väldigt fort, säger Mora Aronsson, metodansvarig för riskklassificeringen på SLU Artdatabanken.

Ett varmare klimat är en av orsakerna bakom ökningen. Det gör att fler arter klarar att etablera sig och kan spridas, även norrut i landet.

Syrenbuddleja är en prydnadsbuske, även kallas fjärilsbuske. Den har odlats i Sverige sedan 1937 och kan tränga undan inhemska arter: Den växer tätt och snabbt och klarar många typer av miljöförhållanden. Foto: Mora/Aronsson/SLU/TT

"Förlorat år"

– Ett problem är att 2023 var lite av ett förlorat år i bekämpningen av invasiva arter. Då togs de statliga medlen för bekämpning bort. De återkom 2024 men Länsstyrelserna ligger efter, säger Mora Aronsson.

Han säger att många kommuner, organisationer och även myndigheter gör ett stort jobb.

– Trafikverket arbetar mycket med att får bort bland annat parkslide som växer under banvallar och vägbankar och underminerar dem.

Trädgårdsväxter

Av den nya risklistan framgår att trädgårdsväxter utgör ett allt större problem. Ett exempel är syrenbuddleja, eller fjärilsbuske som blir allt vanligare i södra Sverige.

– Den har marknadsförts för att den gynnar fjärilar men det har blivit lite av en ny lupin, den sprider sig och konkurrerar ut andra växter.

Förutom att vissa invasiva arter slår ut annan växtlighet och djur innebär de ekonomiska konsekvenser när de förstör miljöer vid till exempel vägar och järnvägar. De kan också vara värdar för sjukdomar som drabbar de inhemska arterna.

Den som upptäcker en invasiv art kan rapportera in den till till exempel artportalen.se.

– Invasiva arter kan ha stor negativ påverkan. Genom tidig upptäckt kan både ekologiska skador och ekonomiska kostnader minska, säger Mora Aronsson.

Invasiva arter med myckey hög risk

Exempel på arter som klassas utgöra mycket hög risk:

• Tysklönn

• Alpslide

• Hästkastanj

• Jättedaggkåpa

• Jättebalsamin

• Syrenbuddleja

• Parkslide

• Mördarsnigel

• Kvaggamussla

• Ostronpest

• Nyzeeländsk tusensnäcka

Riskutfallet baseras på två huvuddelar: invasionspotential och ekologisk effekt. En arts invasionspotential bestäms av dess förmåga att etablera livskraftiga bestånd och att sprida sig. Den ekologiska effekten bestäms av vilken effekt arten kan ha på inhemska arter och naturtyper.

Källa: SLU

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025