loadingAnna Vilén, kommunikationschef på Sysav, bland långa rader med avlagda kläder som finsorterats av anläggningen Siptex i Malmö. Foto: Johan Nilsson / TT
Anna Vilén, kommunikationschef på Sysav, bland långa rader med avlagda kläder som finsorterats av anläggningen Siptex i Malmö. Foto: Johan Nilsson / TT
Inrikes

Klädbergen växer när dyr återvinning står still

Cecilia Klintö/TT

Den påkostade, världsunika sorteringsmaskinen i Malmö skulle göra det möjligt att ge gamla kläder nytt liv, som råvara till ny textil. Men den står stilla – intresset för textilåtervinning är för litet. I stället växer bergen av kasserad textil.

– Återvinning är dyrt och jungfruligt material är billigt. Marknaden har inte löst det själv, det finns inte tillräcklig efterfrågan på den återvunna fibern, säger Anna Vilén, kommunikationschef på Sysav, det skånska återvinningsbolaget som driver sorteringsmaskinen.

Den heter Siptex och invigdes 2020. Med hjälp av nära-infrarött ljus och visuell spektroskopi kan maskinen sortera efter exakt vad tyget är gjort av, till exempel om ett klädesplagg består av 80 eller 90 procent bomull.

Finsorteringen är första steget i att omvandla avlagda kläder till råvara i produktionen av ny textil. Men nu står det still, vilket Sydsvenskan var först med att uppmärksamma.

– Den används väldigt lite. Vi har i princip ingen avsättning, säger Anna Vilén.

Efter en lagändring vid nyår får inte någon form av textil slängas i soporna utan måste sorteras separat. Mycket kan gå till återbruk och en del kan bli isoleringsmaterial eller industritrasor, men vad ska hända med resten av det trasiga, noppiga och smutsiga textilavfallet?

"Fel ordning"

– Lagarna kom i fel ordning, säger Anna-Carin Gripwall, kommunikationsansvarig på Avfall Sverige.

Hon förutspår att högarna kommer att växa runtom i Sverige i väntan på en lösning.

– Det kommer sannolikt bli så att det läggs på hög hos kommunerna, eftersom det inte finns tillräcklig återvinningskapacitet, säger hon.

EU har först beslutat att sortera ut textilavfallet, men nu väntar alla på fler EU-beslut som kommer att rita om spelplanen, dels om producentansvar och dels om ekodesignkriterier för hur textilier ska vara utformade för att få säljas inom EU.

Det kan exempelvis komma krav på att nytillverkad textil måste innehålla en viss andel återvunnet material – och det är då textilavfallsbergen kan komma till nytta och det blir dags för Siptex att börja jobba.

"En utmaning"

Rebecca Uggla, sakkunnig på Naturvårdsverket, framhåller att textil är en värdefull resurs, som det är helt rätt att sortera ut från övrigt avfall.

– Sedan saknar Sverige infrastruktur på plats, både för sortering och vidare hantering av det här materialet. Det här sker samtidigt i Europa och det är klart att det är en utmaning när vi får så otroligt mycket textilavfall.

– På sikt kommer det att bidra till en förändring och det är positivt. Men just nu är inte alla bitar på plats, säger Rebecca Uggla.

Mycket kan återanvändas

I Sverige köper vi cirka 13–14 kilo nyproducerade kläder och hemtextilier per person och år. Samtidigt slängs cirka 7–9 textilavfall per person varje år i restavfallet eller på tippen och går till förbränning. Om textilavfallet sorteras separat kan 65–75 procent återanvändas.

Den nya lag som trädde i kraft vid årsskiftet innebär att både privatpersoner och verksamheter måste sortera ut textilavfall och förvara det skilt från annat avfall. Kommunerna ansvarar för att ta emot det, men hur de ska organisera sin insamling avgör de själva.

Fyra av tio kommuner kommer bara att ta emot textilavfall på sina återvinningscentraler, enligt en kartläggning som SVT gjort. I ett 100-tal kommuner kommer ideella organisationer att hjälpa till med att ta emot textilavfall.

Källor: Naturvårdsverket och SVT

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingAnna Vilén, kommunikationschef på Sysav, bland långa rader med avlagda kläder som finsorterats av anläggningen Siptex i Malmö. Foto: Johan Nilsson / TT
Anna Vilén, kommunikationschef på Sysav, bland långa rader med avlagda kläder som finsorterats av anläggningen Siptex i Malmö. Foto: Johan Nilsson / TT
Inrikes

Klädbergen växer när dyr återvinning står still

Cecilia Klintö/TT

Den påkostade, världsunika sorteringsmaskinen i Malmö skulle göra det möjligt att ge gamla kläder nytt liv, som råvara till ny textil. Men den står stilla – intresset för textilåtervinning är för litet. I stället växer bergen av kasserad textil.

– Återvinning är dyrt och jungfruligt material är billigt. Marknaden har inte löst det själv, det finns inte tillräcklig efterfrågan på den återvunna fibern, säger Anna Vilén, kommunikationschef på Sysav, det skånska återvinningsbolaget som driver sorteringsmaskinen.

Den heter Siptex och invigdes 2020. Med hjälp av nära-infrarött ljus och visuell spektroskopi kan maskinen sortera efter exakt vad tyget är gjort av, till exempel om ett klädesplagg består av 80 eller 90 procent bomull.

Finsorteringen är första steget i att omvandla avlagda kläder till råvara i produktionen av ny textil. Men nu står det still, vilket Sydsvenskan var först med att uppmärksamma.

– Den används väldigt lite. Vi har i princip ingen avsättning, säger Anna Vilén.

Efter en lagändring vid nyår får inte någon form av textil slängas i soporna utan måste sorteras separat. Mycket kan gå till återbruk och en del kan bli isoleringsmaterial eller industritrasor, men vad ska hända med resten av det trasiga, noppiga och smutsiga textilavfallet?

"Fel ordning"

– Lagarna kom i fel ordning, säger Anna-Carin Gripwall, kommunikationsansvarig på Avfall Sverige.

Hon förutspår att högarna kommer att växa runtom i Sverige i väntan på en lösning.

– Det kommer sannolikt bli så att det läggs på hög hos kommunerna, eftersom det inte finns tillräcklig återvinningskapacitet, säger hon.

EU har först beslutat att sortera ut textilavfallet, men nu väntar alla på fler EU-beslut som kommer att rita om spelplanen, dels om producentansvar och dels om ekodesignkriterier för hur textilier ska vara utformade för att få säljas inom EU.

Det kan exempelvis komma krav på att nytillverkad textil måste innehålla en viss andel återvunnet material – och det är då textilavfallsbergen kan komma till nytta och det blir dags för Siptex att börja jobba.

"En utmaning"

Rebecca Uggla, sakkunnig på Naturvårdsverket, framhåller att textil är en värdefull resurs, som det är helt rätt att sortera ut från övrigt avfall.

– Sedan saknar Sverige infrastruktur på plats, både för sortering och vidare hantering av det här materialet. Det här sker samtidigt i Europa och det är klart att det är en utmaning när vi får så otroligt mycket textilavfall.

– På sikt kommer det att bidra till en förändring och det är positivt. Men just nu är inte alla bitar på plats, säger Rebecca Uggla.

Mycket kan återanvändas

I Sverige köper vi cirka 13–14 kilo nyproducerade kläder och hemtextilier per person och år. Samtidigt slängs cirka 7–9 textilavfall per person varje år i restavfallet eller på tippen och går till förbränning. Om textilavfallet sorteras separat kan 65–75 procent återanvändas.

Den nya lag som trädde i kraft vid årsskiftet innebär att både privatpersoner och verksamheter måste sortera ut textilavfall och förvara det skilt från annat avfall. Kommunerna ansvarar för att ta emot det, men hur de ska organisera sin insamling avgör de själva.

Fyra av tio kommuner kommer bara att ta emot textilavfall på sina återvinningscentraler, enligt en kartläggning som SVT gjort. I ett 100-tal kommuner kommer ideella organisationer att hjälpa till med att ta emot textilavfall.

Källor: Naturvårdsverket och SVT

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025