Ta en vanlig dag i ditt liv. Vad blir konsekvensen om du fortsätter att leva på samma sätt? Om ett år? Om fem år? Om tjugo år? Hur vill du må om ett eller tjugo år? Finns det något i din livsstil som du vill förändra? Det här är frågor jag brukar ta upp när jag hälso och livsstilstestar människor.

Ett hälso- och livsstilstest är inte bara ett traditionellt konditionstest på testcykel – nu har vi dessutom en smartare metod utan cykel – utan bygger också på en diskussion som handlar mer om beteende än om de fysiologiska mätvärdena. I intervjun och frågeformuläret pejlas motionsvanor, kostvanor, arbetssituation etcetera. Själva konditionstestet samt blodtrycksmätningen blir mer en bekräftelse på det som livsstilsdelen i intervjun och frågeformuläret speglar.

En ny väg innebär inte nödvändigtvis att man måste ta bort alla dåliga vanor. Det kan räcka med att man lägger till några goda. Antag till exempel att man konstaterar att man röker för mycket. Att sluta röka helt kan då verka som ett logiskt mål, men det kanske inte är realistiskt som ett omedelbart första mål. Bättre vore att i stället börja jogga tre timmar i veckan. Vanligtvis leder det automatiskt till att man röker mindre, utan att man brottas med att försöka röka mindre. Detsamma gäller faktiskt bantning.