loadingSka jag vittna mot min medbrottsling för att själv gå fri? Det klassiska teorispelet ”fångarnas dilemma” kan kanske lära oss en del om klimatpolitik. Foto: Supot Phanna/Shutterstock
Ska jag vittna mot min medbrottsling för att själv gå fri? Det klassiska teorispelet ”fångarnas dilemma” kan kanske lära oss en del om klimatpolitik. Foto: Supot Phanna/Shutterstock
Krönika

Jan Blomgren: De fossila fångarnas dilemma

Jan Blomgren

Alla har nytta av att själva använda fossila bränslen, och just de utsläpp just jag orsakar är inget problem för klimatet. Att på allvar minska utsläppen kräver att en stor majoritet gör det, men ingen av dem har egen nytta av att minska. Detta dilemma påminner starkt om det teoretiska spelet ”fångarnas dilemma” inom samhällsvetenskaperna. Hur kan vi lösa dilemmat? 

Inom samhällsvetenskaperna, kanske mest av allt inom nationalekonomi, finns en förkärlek för teoretiska spel. Det kanske mest kända är fångarnas dilemma. Strunta i realismen – detta är ett konstruerat exempel i den akademiska världen.

Två fångar har begått ett brott tillsammans och har tagits av polisen. De har skilts åt så att de inte kan kommunicera med varandra. Båda får samma alternativ av åklagaren som ska förhöra dem, och båda får veta förutsättningarna. Åklagaren har tillräcklig teknisk bevisning för att kunna döma dem vardera till sex månaders fängelse. Om ingen vittnar mot sin medbrottsling får därmed båda sex månader vardera i finkan. Åklagaren behöver vittnesmål för att kunna åtala de två kumpanerna för grövre åtalspunkter där straffvärdet är tio års fängelse. Helst vill åklagaren låsa in bägge två, men en är bättre än ingen. Därför ger hon vardera fången ett erbjudande: Om du vittnar så att den andre blir fälld blir du frikänd, och din medbrottsling får skaka galler i tio år, under förutsättning att din medbrottsling inte vittnar mot dig. Om båda vittnar mot varandra får de två års fängelse vardera – bägge får en rejäl straffrabatt för att ha samarbetat med rättvisan.

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingSka jag vittna mot min medbrottsling för att själv gå fri? Det klassiska teorispelet ”fångarnas dilemma” kan kanske lära oss en del om klimatpolitik. Foto: Supot Phanna/Shutterstock
Ska jag vittna mot min medbrottsling för att själv gå fri? Det klassiska teorispelet ”fångarnas dilemma” kan kanske lära oss en del om klimatpolitik. Foto: Supot Phanna/Shutterstock
Krönika

Jan Blomgren: De fossila fångarnas dilemma

Jan Blomgren

Alla har nytta av att själva använda fossila bränslen, och just de utsläpp just jag orsakar är inget problem för klimatet. Att på allvar minska utsläppen kräver att en stor majoritet gör det, men ingen av dem har egen nytta av att minska. Detta dilemma påminner starkt om det teoretiska spelet ”fångarnas dilemma” inom samhällsvetenskaperna. Hur kan vi lösa dilemmat? 

Inom samhällsvetenskaperna, kanske mest av allt inom nationalekonomi, finns en förkärlek för teoretiska spel. Det kanske mest kända är fångarnas dilemma. Strunta i realismen – detta är ett konstruerat exempel i den akademiska världen.

Två fångar har begått ett brott tillsammans och har tagits av polisen. De har skilts åt så att de inte kan kommunicera med varandra. Båda får samma alternativ av åklagaren som ska förhöra dem, och båda får veta förutsättningarna. Åklagaren har tillräcklig teknisk bevisning för att kunna döma dem vardera till sex månaders fängelse. Om ingen vittnar mot sin medbrottsling får därmed båda sex månader vardera i finkan. Åklagaren behöver vittnesmål för att kunna åtala de två kumpanerna för grövre åtalspunkter där straffvärdet är tio års fängelse. Helst vill åklagaren låsa in bägge två, men en är bättre än ingen. Därför ger hon vardera fången ett erbjudande: Om du vittnar så att den andre blir fälld blir du frikänd, och din medbrottsling får skaka galler i tio år, under förutsättning att din medbrottsling inte vittnar mot dig. Om båda vittnar mot varandra får de två års fängelse vardera – bägge får en rejäl straffrabatt för att ha samarbetat med rättvisan.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024