Flera HVB-hem drivs av kriminella nätverk, konstaterar polisen i en ny rapport. Men att stänga hem som drivs av oseriösa aktörer är inte helt lätt.
– Kan vi inte bekräfta med ett tydligt material som håller i en domstol är det svårt att göra något, säger Anna Carin Nyqvist, enhetschef på Ivo.
Vårdcentraler, tandvård – och nu HVB-hem. Larmen om organiserad brottslighet inom den offentliga sektorn har varit flera de senaste åren.
Det senaste kom i veckan när polisens Nationella operativa avdelning (Noa) i en tidigare sekretessbelagd rapport konstaterade att organiserad och släktbaserad brottslighet sannolikt tagit sig in på HVB-marknaden.
– Det vi ser är anmärkningsvärt och systemhotande, säger Peter Allheim, kommissarie på Noa.
Enligt rapporten rör det sig om 18 HVB-hem i södra, västra och mellersta Sverige där myndigheter tvingats genomföra åtgärder på grund av direkta eller indirekta kopplingar till organiserad brottslighet.
Komplicerade verksamhetsupplägg
För att driva HVB-verksamhet som privat aktör krävs ett tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (Ivo). I samband med det görs en prövning av ägarförhållanden och personer i nära anslutning till ägarna.
– Framkommer det ingenting där har vi inte möjlighet att neka tillstånd, säger Ivos enhetschef Anna Carin Nyqvist.
Hon berättar också om komplicerade verksamhetsupplägg där personer tillkommer utan Ivos vetskap.
– Det kan vara så att vi får uppgifter om kopplingar till kriminella aktörer men kan vi inte bekräfta det med ett tydligt material som håller i en domstol är det svårt att göra något åt det som lagstiftningen ser ut nu.
Efterlyser redskap
I fjol fick sju HVB-hem sina tillstånd indragna samtidigt som avslagsfrekvensen för ansökningar var 42 procent. Huruvida dessa beslut grundade sig på kopplingar till organiserad brottslighet kan Anna Carin Nyqvist inte svara på.
Såväl polisen som Ivo efterlyser däremot bättre redskap. Bland annat vill Ivo göra det lättare att dela information mellan myndigheter med fler sekretessbrytande regler.
Myndigheten har också begärt att få tillgång till polisens misstankeregister.
– Vi har gått fram med ett 40-tal förslag på författningsändringar till regeringen just därför att vi ser att vi behöver andra verktyg för att motverka kriminella aktörer, säger Anna Carin Nyqvist.
