Sjöfartsverket befinner sig i kris och tvingas till kraftiga nedskärningar. Två av fem helikopterbaser stängs och myndigheten skär ner på isbrytning och underhåll av sjöfartsleder.

– Det är klart att vi inte vill göra det här, men vi tvingas till det, säger generaldirektör Erik Eklund till TT.

Förra året gick myndigheten back 600 miljoner kronor efter finansnetto och nu bantas kostymen rejält för att klara årets budget.

Att två helikopterbaser stänger sänker Sveriges beredskap och påverkar både försvaret och sjö- och flygräddningen.

– Det är ganska kraftigt att gå ner från fem till tre baser. Det som snabbast blir berört är ju Försvarsmaktens flyg. Vi ska alltid stå redo när de är uppe och flyger, både under övningar och skarpt, säger Erik Eklund till TT.

Vad innebär detta?

– Att Försvarsmakten får minska sitt flygande.

"Väldigt hårt"

Utöver de stängda baserna tar Sjöfartsverket en av sex isbrytare ur drift och minskar underhållet på sjöfartslederna. Det kan bli stora konsekvenser för industri och näringsliv då sjöfarten transporterar nio av tio varor inom svensk import och export.

– Det kan bli så att vi stänger någon hamn och då påverkar det näringslivet väldigt hårt. Det är klart att det får stor ekonomisk påverkan på industrin.

Vilka flygbaser som stänger och vilka fartyg som tas ur drift är något myndigheten nu ser över. Sjöfartsverket skär också ner på administrationen med 40 miljoner – motsvarande var tionde tjänst.

Enligt Erik Eklund har situationen uppstått av flera anledningar. Dels är Sjöfartsverket underfinansierat och statens anslag har inte skrivits upp med inflationen. Dels har avgifter som kommer in från sjöfarten, och som finansierar 70 procent av verksamheten, minskat kraftigt under först pandemin och sedan Rysslands krig i Ukraina.

Vems fel är det att det blivit såhär?

– Jag finner inte anledning att peka bakåt utan ser framåt, säger Erik Eklund.

Kräver miljarder

Sjöfartsverkets åtgärder presenteras i en treårsplan som ska läggas fram officiellt till regeringen senast den 1 mars. I den lägger myndigheten också flera krav på ökad finansiering.

Man vill att de statliga anslagen höjs med 250 miljoner kronor årligen och att de indexeras för att matcha inflationen. Man vill också kunna höja avgifterna med 250 miljoner kronor om året. Utöver det kräver Sjöfartsverket 3 procent – 35 miljarder kronor – ur den nationella infrastrukturplanen under en tioårsperiod för större projekt som att byta ut föråldrade fartyg och isbrytarflottan eller muddra för den gröna omställningen i norr. I det ingår också att staten tar kostnaden för isbrytningen – liksom den tar kostnaderna för snöröjning av väg och järnväg.

Vad händer om ni inte får det ni ber om?

– Då kommer vi förmodligen nå ekonomi i balans men inte riktigt ha muskler att förnya verksamheten som det krävs.

Och det innebär?

– Större och större underhållsskuld och att vi kommer tvingas till andra åtgärder längre fram.