Beslutet att stänga av fängslade borgmästaren i Istanbul, Ekrem Imomoglu, överraskar inte. Men den turkiska regimens åtgärd verkar också vara ett försök att splittra oppositionen, säger analytikern Aras Lindh.
– Beslutet har legat i luften, då det politiska handlingsutrymmet för Imamoglu skulle begränsas. Han har ju varit den politiker som skulle kunna utmana president Recep Tayyip Erdogan, säger Lindh på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Regimens hårda tag möts av omfattande protester i främst Istanbul.
– Det här kommer att leda till stora nya demonstrationer. Men med tanke på att det är tre år till nästa presidentval så är frågan hur länge man orkar demonstrera. Ett tillstånd av normalitet kan inställa sig om några månader.
Aras Lindh, analytiker på FOI i Stockholm. Arkivbild. Foto: Karin Wesslén/TT
Svaga påtryckningar
Statsvetaren Paul Levin på Stockholms universitet lägger till ytterligare ett internationellt perspektiv av förklaringarna till att Erdogans regering tar till en järnhand i angreppen på oppositionen:
– USA:s president Donald Trump vid makten i USA gör det otvivelaktigt lättare för Erdogan, då Erdogan kanske inte riskerar allt för hårda sanktioner.
Dessutom tvingas Europa att överväga vilka steg som ska tas.
– EU:s och Europas ledare står inför ett svårt val. Turkiet är en problematisk allierad, säger Levin och påminner om att Turkiet är en av militäralliansen Natos största vapenmakter.
Levin, som är chef för Institutet för Turkietstudier på Stockholms universitet, betonar samtidigt att den turkiska regimens tillslag har desperata drag:
– Det har blivit ett spel med väldigt höga insatser där att han i princip väljer att flytta Turkiet mot att bli en regelrätt diktatur.
Bredare strategi
Analytikern Aras Lindh ser samtidigt en bredare politisk strategi från styrande AKP i försöken att stoppa oppositionspartiet CHP.
Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier på Stockholms universitet. Arkivbild. Foto: Christine Olsson/TT
– Regeringen verkar vilja slå in en kil i den turkiska bredare oppositionen, säger han och hänvisar till den senaste tidens förhandlingar mellan regeringen i Ankara och representanter för kurderna, både terrorstämplade PKK och det prokurdiska partiet DEM.
– Åtgärderna sker i ett känsligt läge. DEM har nu hamnat i en rävsax eftersom man inte vill riskera den process som skulle kunna ge stärkta rättigheter till den kurdiska befolkningen.
Lindh konstaterar att den turkiska regeringen använder samma taktik som använts mot prokurdiska partier i många år.
– Man griper politiker, och sedan tvångsförvaltar regeringen kommuner och borgmästarposter.
