loadingKravallutrustad polis använder pepparsprej mot demonstranter i Istanbul på söndagskvällen. Foto: Francisco Seco/AP/TT
Kravallutrustad polis använder pepparsprej mot demonstranter i Istanbul på söndagskvällen. Foto: Francisco Seco/AP/TT
Utrikes

Nya protester till stöd för gripne borgmästaren

Martin Yngve och Fredrik Gunér/TT

Istanbuls borgmästare, oppositionspolitikern Ekrem Imamoglu, stängs av. Beskedet kommer efter att Imamoglu fängslats.

– Det visar hur stort hot Imamoglu är mot president Erdogan, säger Turkietkännaren Jenny White.

Nya stora demonstrationer präglar centrala Istanbul under söndagskvällen.

Trots att myndigheterna stängt broar och gator för att hindra demonstranter att ta sig till protesterna har tusentals samlats vid stadshuset, och där mötts av kravallutrustad polis.

En banderoll med Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglus bild på under en protest i torsdags. Foto: Emrah Gurel/AP/TT

De nya demonstrationerna hålls sedan en domstol beslutat att den populäre borgmästaren Imamoglu ska åtalas och fängslas i väntan på rättegång.

Bara timmar efter det beskedet meddelade inrikesdepartementet att Imamoglu stängs av från borgmästarämbetet i Turkiets största stad.

"Jag kommer inte att böja mig", hade Imamoglu då skrivit på X.

En man röstar på Ekrem Imamoglu i hans parti CHP:s val till presidentkandidat på söndagen . Foto: Huseyin Aldemir/AP/TT

Inte förvånad

Jenny White, professor vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, är inte direkt förvånad över nyheten om att Ekrem Imamoglu stängs av som borgmästare.

– Det regeringen gör är att de sätter in sitt eget folk som borgmästare. Så har de gjort i flera år med kurdiska borgmästare, säger hon.

Opinionsundersökningar visar att Imamoglu skulle besegra president Recep Tayyip Erdogan i nästa val, och gripandet har kritiserats som iscensatt för att få bort honom inför valet. Regeringsföreträdare förnekar att så är fallet och uppger att domstolsväsendet agerar självständigt.

Det har inte stoppat hundratusentals från att gå ut på gatorna i stora protester – trots att myndigheterna har utfärdat demonstrationsförbud. Söndagens protester kommer efter fyra dagars liknande scener i Istanbul och på flera andra platser i Turkiet.

För att stävja protesterna har myndigheterna bett plattformen X att stänga över 700 konton. Det uppger plattformen som säger att man inte gått önskemålet till mötes. Under lördagen uppgav dock Politico att "flera personers" konton i Turkiet stängts.

Val om presidentkandidat

Under söndagen höll Imamoglus parti CHP primärval för att utse en presidentkandidat, en omröstning som Imamoglu spås vinna.

Trots att partiet bara har runt 1,8 miljoner medlemmar uppges 15 miljoner personer ha röstat, enligt CHP "i solidaritet" med Imamoglu.

Partiet hade öppnat valet för alla turkiska medborgare, inte bara partimedlemmar, med förhoppningen att få ett än större stöd för den gripna borgmästaren.

– Jag är rätt övertygad om att de flesta kommer att rösta på Imamoglu. Det skapar en konstig situation när en person som sitter fängslad sannolikt kommer att bli vald som presidentkandidat, säger Jenny White.

.

Turkiet och dess politik

Republiken Turkiet utropades 1923 med landsfadern Kemal Atatürk som president. Den skulle vara en modern nationalstat med allmän rösträtt till ett parlament, men fram till valet 1950 var bara ett parti, Republikanska folkpartiet (CHP), tillåtet.

CHP, i dag det största oppositionspartiet, betecknar sig traditionellt som sekulärt och socialdemokratiskt.

Militären har flera gånger ingripit i politiken och såväl avsatt som tillsatt ledare. Under hela 1990-talet styrdes landet av kortlivade koalitionsregeringar.

2001 grundade den nuvarande presidenten och tidigare Istanbulborgmästaren Recep Tayyip Erdogan det konservativt islamistiska Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP). Det har styrt landet sedan 2002. Erdogan var premiärminister mellan 2003 och 2014, då han tog över presidentposten från Abdullah Gül.

Demokratin har stegvis avvecklats i takt med att presidenten har tagit kontroll över, eller stängt ned, regimkritiska medier. Med en grundlagsändring 2017 och ytterligare lagändringar och dekret efter omvalet 2018 har Erdogan omformat statsapparaten på ett sätt som i princip innebär att parlamentarismen har ersatts av ett presidentstyre. Samtidigt har Erdogan gett islam en alltmer framskjuten plats i politiken.

Källor: UI med flera

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingKravallutrustad polis använder pepparsprej mot demonstranter i Istanbul på söndagskvällen. Foto: Francisco Seco/AP/TT
Kravallutrustad polis använder pepparsprej mot demonstranter i Istanbul på söndagskvällen. Foto: Francisco Seco/AP/TT
Utrikes

Nya protester till stöd för gripne borgmästaren

Martin Yngve och Fredrik Gunér/TT

Istanbuls borgmästare, oppositionspolitikern Ekrem Imamoglu, stängs av. Beskedet kommer efter att Imamoglu fängslats.

– Det visar hur stort hot Imamoglu är mot president Erdogan, säger Turkietkännaren Jenny White.

Nya stora demonstrationer präglar centrala Istanbul under söndagskvällen.

Trots att myndigheterna stängt broar och gator för att hindra demonstranter att ta sig till protesterna har tusentals samlats vid stadshuset, och där mötts av kravallutrustad polis.

En banderoll med Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglus bild på under en protest i torsdags. Foto: Emrah Gurel/AP/TT

De nya demonstrationerna hålls sedan en domstol beslutat att den populäre borgmästaren Imamoglu ska åtalas och fängslas i väntan på rättegång.

Bara timmar efter det beskedet meddelade inrikesdepartementet att Imamoglu stängs av från borgmästarämbetet i Turkiets största stad.

"Jag kommer inte att böja mig", hade Imamoglu då skrivit på X.

En man röstar på Ekrem Imamoglu i hans parti CHP:s val till presidentkandidat på söndagen . Foto: Huseyin Aldemir/AP/TT

Inte förvånad

Jenny White, professor vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, är inte direkt förvånad över nyheten om att Ekrem Imamoglu stängs av som borgmästare.

– Det regeringen gör är att de sätter in sitt eget folk som borgmästare. Så har de gjort i flera år med kurdiska borgmästare, säger hon.

Opinionsundersökningar visar att Imamoglu skulle besegra president Recep Tayyip Erdogan i nästa val, och gripandet har kritiserats som iscensatt för att få bort honom inför valet. Regeringsföreträdare förnekar att så är fallet och uppger att domstolsväsendet agerar självständigt.

Det har inte stoppat hundratusentals från att gå ut på gatorna i stora protester – trots att myndigheterna har utfärdat demonstrationsförbud. Söndagens protester kommer efter fyra dagars liknande scener i Istanbul och på flera andra platser i Turkiet.

För att stävja protesterna har myndigheterna bett plattformen X att stänga över 700 konton. Det uppger plattformen som säger att man inte gått önskemålet till mötes. Under lördagen uppgav dock Politico att "flera personers" konton i Turkiet stängts.

Val om presidentkandidat

Under söndagen höll Imamoglus parti CHP primärval för att utse en presidentkandidat, en omröstning som Imamoglu spås vinna.

Trots att partiet bara har runt 1,8 miljoner medlemmar uppges 15 miljoner personer ha röstat, enligt CHP "i solidaritet" med Imamoglu.

Partiet hade öppnat valet för alla turkiska medborgare, inte bara partimedlemmar, med förhoppningen att få ett än större stöd för den gripna borgmästaren.

– Jag är rätt övertygad om att de flesta kommer att rösta på Imamoglu. Det skapar en konstig situation när en person som sitter fängslad sannolikt kommer att bli vald som presidentkandidat, säger Jenny White.

.

Turkiet och dess politik

Republiken Turkiet utropades 1923 med landsfadern Kemal Atatürk som president. Den skulle vara en modern nationalstat med allmän rösträtt till ett parlament, men fram till valet 1950 var bara ett parti, Republikanska folkpartiet (CHP), tillåtet.

CHP, i dag det största oppositionspartiet, betecknar sig traditionellt som sekulärt och socialdemokratiskt.

Militären har flera gånger ingripit i politiken och såväl avsatt som tillsatt ledare. Under hela 1990-talet styrdes landet av kortlivade koalitionsregeringar.

2001 grundade den nuvarande presidenten och tidigare Istanbulborgmästaren Recep Tayyip Erdogan det konservativt islamistiska Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP). Det har styrt landet sedan 2002. Erdogan var premiärminister mellan 2003 och 2014, då han tog över presidentposten från Abdullah Gül.

Demokratin har stegvis avvecklats i takt med att presidenten har tagit kontroll över, eller stängt ned, regimkritiska medier. Med en grundlagsändring 2017 och ytterligare lagändringar och dekret efter omvalet 2018 har Erdogan omformat statsapparaten på ett sätt som i princip innebär att parlamentarismen har ersatts av ett presidentstyre. Samtidigt har Erdogan gett islam en alltmer framskjuten plats i politiken.

Källor: UI med flera

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025