loadingIrans nye president Masoud Pezeshkian. Bild från i fredags. Foto: Vahid Salemi/AP/TT
Irans nye president Masoud Pezeshkian. Bild från i fredags. Foto: Vahid Salemi/AP/TT
Utrikes

Expert: Ny president liten påverkan för Djalali

Elin Nordlund/TT

Irans nye president beskrivs som en person som står för en något mer öppen relation mot Europa. Men det behöver inte i första taget få någon större påverkan på den svensk-iranske fängslade forskaren Ahmadreza Djalalis situation, enligt Irankännaren Rouzbeh Parsi.

Hjärtkirurgen och tidigare hälsoministern Masoud Pezeshkian har efter den andra valomgången i Iran utsetts till landets nye president. Innan landet, som är en av världens hårdaste diktaturer, gick till val hade han och de andra valbara kandidaterna godkänts av ledarskapet i Iran.

Pezeshkian beskrivs som "reformistisk", och han har tidigare kallat 22-åriga Mahsa Aminis död i iranskt förvar 2022 för "oacceptabelt". Men det är fortfarande inte troligt att hans förhållandevis liberala framtoning i första hand kommer att förbättra situationen för svensk-iranske Ahmadreza Djalali, bedömer Rouzbeh Parsi, programchef vid Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.

– Djalalis fall ligger inte i händerna på presidenten utan på säkerhetstjänsterna, säger Parsi.

– Sedan kan ju en president trycka på för det om det finns någon annan politisk vinst att få genom att till exempel släppa en person som Djalali.

Ekonomi i fokus

Djalali, läkare och forskare vid Karolinska institutet, sitter fängslad i det ökända Evinfängelset i Iran sedan han greps 2016 anklagad för spioneri. I oktober 2017 dömdes han till döden.

Enligt Parsi är president Pezeshkians fokus just nu troligtvis på att förbättra ekonomin i landet, och att eventuellt försöka få igenom någon ändring när det gäller landets slöjtvång. Och om man i landet skulle se några politiska fördelar med att släppa Djalali skulle det troligtvis vara en del av att förbättra de ekonomiska banden med Europa.

– Då skulle det ingå i den dimensionen av att förbättra ekonomin som handlar om att få bättre relationer till västvärlden för att kunna komma in i den delen av den internationella handeln som västvärlden kontrollerar och dominerar, säger Parsi.

Regering inte klar

Pezeshkian har än så länge inte presenterat sin regering, som också måste godkännas av det konservativa parlamentet i Iran. De ministrar han lyckas få igenom kommer också att påverka vilken riktning landet kommer att ta framöver.

– I Sverige, och världen i övrigt, får man nu invänta vad det blir för sorts regering och vad den kommer signalera att den vill.

Tidigare i somras släpptes svenskarna Johan Floderus och Saeed Azizi fria från Evinfängelset i Iran genom en fångutväxling, som Djalali inte ingick i.

TT har sökt utrikesminister Tobias Billström som avböjer att kommentera.

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingIrans nye president Masoud Pezeshkian. Bild från i fredags. Foto: Vahid Salemi/AP/TT
Irans nye president Masoud Pezeshkian. Bild från i fredags. Foto: Vahid Salemi/AP/TT
Utrikes

Expert: Ny president liten påverkan för Djalali

Elin Nordlund/TT

Irans nye president beskrivs som en person som står för en något mer öppen relation mot Europa. Men det behöver inte i första taget få någon större påverkan på den svensk-iranske fängslade forskaren Ahmadreza Djalalis situation, enligt Irankännaren Rouzbeh Parsi.

Hjärtkirurgen och tidigare hälsoministern Masoud Pezeshkian har efter den andra valomgången i Iran utsetts till landets nye president. Innan landet, som är en av världens hårdaste diktaturer, gick till val hade han och de andra valbara kandidaterna godkänts av ledarskapet i Iran.

Pezeshkian beskrivs som "reformistisk", och han har tidigare kallat 22-åriga Mahsa Aminis död i iranskt förvar 2022 för "oacceptabelt". Men det är fortfarande inte troligt att hans förhållandevis liberala framtoning i första hand kommer att förbättra situationen för svensk-iranske Ahmadreza Djalali, bedömer Rouzbeh Parsi, programchef vid Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.

– Djalalis fall ligger inte i händerna på presidenten utan på säkerhetstjänsterna, säger Parsi.

– Sedan kan ju en president trycka på för det om det finns någon annan politisk vinst att få genom att till exempel släppa en person som Djalali.

Ekonomi i fokus

Djalali, läkare och forskare vid Karolinska institutet, sitter fängslad i det ökända Evinfängelset i Iran sedan han greps 2016 anklagad för spioneri. I oktober 2017 dömdes han till döden.

Enligt Parsi är president Pezeshkians fokus just nu troligtvis på att förbättra ekonomin i landet, och att eventuellt försöka få igenom någon ändring när det gäller landets slöjtvång. Och om man i landet skulle se några politiska fördelar med att släppa Djalali skulle det troligtvis vara en del av att förbättra de ekonomiska banden med Europa.

– Då skulle det ingå i den dimensionen av att förbättra ekonomin som handlar om att få bättre relationer till västvärlden för att kunna komma in i den delen av den internationella handeln som västvärlden kontrollerar och dominerar, säger Parsi.

Regering inte klar

Pezeshkian har än så länge inte presenterat sin regering, som också måste godkännas av det konservativa parlamentet i Iran. De ministrar han lyckas få igenom kommer också att påverka vilken riktning landet kommer att ta framöver.

– I Sverige, och världen i övrigt, får man nu invänta vad det blir för sorts regering och vad den kommer signalera att den vill.

Tidigare i somras släpptes svenskarna Johan Floderus och Saeed Azizi fria från Evinfängelset i Iran genom en fångutväxling, som Djalali inte ingick i.

TT har sökt utrikesminister Tobias Billström som avböjer att kommentera.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024