Det är Sveriges viktigaste handelspartner och en ekonomisk motor för Europa. Men Tysklands ekonomi står och stampar – vilket ökar riskerna för svensk industri.

– Det slår rakt in i basindustrin, säger Kerstin Hallsten, chefsekonom på Industriarbetsgivarna.

Det går trögt för EU:s största ekonomi. I fjol krympte den tyska ekonomin med 0,3 procent. I år hade man räknat med viss återhämtning, men det scenariot ser ut att vara ett minne blott.

Ekonomiska institut ser framför sig att tillväxten återigen kommer att krympa.

– Tysk ekonomi är i stagnation, den växer i princip inte alls. Och så har det varit ett tag, säger Pia Fromlet, euroekonom på SEB.

Årets tredje kvartal gav inte mycket hopp om ljusning på den ekonomiska himlen, enligt det tyska forskningsinstitutet Ifo. Klaus Wohlrabe vid Ifo larmar om att Tysklands ekonomi är "fast i kris".

Sena på bollen

Men varför går det så trögt? Enligt Pia Fromlet finns det en rad faktorer som gör att Tyskland haft rejäl uppförsbacke, och fortsatt har stora utmaningar framåt.

Precis som många andra länder dras Tyskland med demografiska utmaningar – låg tillväxt i den arbetsföra befolkningen. Man har även investerat för lite i sektorer som energi, infrastruktur och digitalisering, menar Fromlet. Dessutom har energiomställningen varit allt annat än smärtfri.

Och som om det inte vore nog fortsätter industrin att gå dåligt, inte minst den för landet så viktiga bilindustrin. Minskad efterfrågan har bland annat fått Volkswagen att lyfta ett varningens finger för att man kan tvingas stänga fabriker på hemmaplan. Även Mercedes Benz har fått se sina försäljningssiffror dala.

– Det finns stora omställningsproblem mot ökad elektrifiering. Man var inte jättesugen på att överge dieselbilarna och har varit lite sen med att hoppa på elektrifieringen. Kina har kommit med billigare elbilar och då har tyska företag tappat marknadsandelar i Kina. Och Kina är jätteviktigt för Tyskland när det gäller bilmarknaden, säger Pia Fromlet.

Nedgången spiller också över på Sverige. Att teknik- och fordonsindustrin går dåligt är speciellt illa för basindustrin i Sverige, anser Industriarbetsgivarna. Majoriteten av det som produceras inom basindustrin, det vill säga gruv- och mineralnäring, träindustri, pappersindustri, metallindustri, går på export.

– Tyskland är ju basindustrins i särklass största exportmarknad. Omkring 20 procent av det som produceras inom stål och metall går till Tyskland och för skogsindustrin rör det sig om 15 procent, säger Kerstin Hallsten på arbetsgivarorganisationen.

Sämre än väntat

Är det oroande att Tyskland går så svagt?

– Det är det absolut. Det är en utmaning i allmänhet för Sverige som har stor export till Tyskland och i synnerhet för basindustrin där Tyskland är det stora mottagarlandet.

Tyskland har länge varit en viktig handelspartner för Sverige och är också Sveriges största exportmarknad före Norge och USA. Det handlar inte minst om pappersvaror, metaller, maskiner, fordon och kemikaliska produkter. Mellan januari och juli i år stod exporten till Tyskland för 10,2 procent av all Sveriges export, en liten minskning jämfört med i fjol.

Industriarbetsgivarna märker att många av dess medlemmar generellt ser tuffare tider framför sig.

– Intrycket är att situationen under hösten är lite sämre än vad de hade förväntat sig, säger Kerstin Hallsten.

Pia Fromlet på SEB menar att svensk export överlag varit motståndskraftig, och en förklaring skulle kunna vara den svaga kronan. Däremot kan den svaga tyska ekonomin vara en risk för svensk export framöver.

– Den tyska industrikonjunkturen måste växla upp för att svensk export ska hålla uppe. Det blir svårt att växa om inte tysk industrikonjunktur kommer i gång igen, eftersom Tyskland är Sveriges viktigaste exportnation.

"Finns hopp"

Det är heller inte bara Sverige som är beroende av Tyskland.

– Andra länder i Europa är också väldigt beroende av Tyskland. Nederländerna och Frankrike är viktiga handelspartner till Tyskland som i sin tur är viktiga för Sverige. Hela handelsflödet i Europa är väldigt beroende av Tyskland, säger Pia Fromlet.

Ska Tyskland få bättre fart på sin ekonomi framåt krävs rejäla krafttag, menar hon. Tyskland har visserligen rätt starka offentliga finanser jämfört med andra länder i euroområdet som Spanien och Frankrike, men den tyska regeringen är bakbunden av egna finanspolitiska regelverk.

Åtgärdspaket för att ruska liv i ekonomin har presenterats, bland annat investeringar i infrastruktur och åtgärder för att minska byråkratin. Man vill även underlätta för företag som drabbats hårt av de höga energipriserna och locka till sig mer kvalificerad arbetskraft från andra länder.

– Tyskland har haft kriser tidigare och tagit sig ur dem. Så det finns hopp för Europas största ekonomi. Men man måste jobba med att få ner det höga kostnadsläget, energiomställningen är nödvändig och det behövs reformer för den långsiktiga tillväxten – man behöver investera mer, säger Pia Fromlet.