När riksdagen röstade för den nya könslagen speglade det inte folkviljan. Det har skett en enorm ökning de senaste tio åren av personer som byter kön. Var är diskussionen om konsekvenserna, frågar sig medicinhistorikern Christer Nilsson.
Enligt professor Mikael Landén, sektionen för psykiatri och neurokemi vid Sahlgrenska akademin, har antalet personer som bytt juridiskt kön ökat med 2 300 procent under den senaste 10-årsperioden, vilket pekar på att det kan vara en kulturbunden psykologisk smitta. 1972–1992 ansökte elva personer per år om ändring av könstillhörighet, säkert då av berättigad anledning och efter noggrann medicinsk prövning.
Ska kriminella transkvinnor som begått våldtäkt få avtjäna sina straff på kvinnofängelser?
År 2018 ansökte 446 personer om ändring. Bland unga (under 20 år) är förändringen dramatisk. Fenomenet är inte bara svenskt; runt om i världen sker förändring i lagstiftning och kultursmitta i rasande takt.
Några konsekvenser: Ska transkvinnor få tävla i kvinnliga idrotter? Ska kriminella transkvinnor som begått våldtäkt få avtjäna sina straff på kvinnofängelser? Hur ska en man som definierar sig som kvinna definieras i en svensk domstol? Domarna i skönhetstävlingen Miss Nederländerna utkorade nyligen en transkvinna till vinnare.
Tv-bolaget CNN kritiserade Harry Potter-författaren J.K. Rowling för att hon sade att en kvinna är en kvinna, vilket hade väckt ett ramaskri.
Att denna hysteri dyker upp lite varstans är ett övergrepp. Människans subjektiva vanföreställningar övertrumfar objektiva sanningar.
Riksdagen, som nyligen röstade, speglar inte folkviljan. 234 röstade ja, 94 nej och 21 var frånvarande när man röstade igenom en ny könstillhörighetslag med en 16-årsgräns. Men enligt nya opinionsundersökningar saknar lagen stöd hos en majoritet av svenska folket.
Christer Nilsson
Medicinhistoriker, författare
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.
