Det pratas ofta om att AI kommer att revolutionera alla branscher. Börsen är troligen inne i en AI-bubbla för tillfället. De sex stora AI-bolagens kurser visar svaghet sedan mitten på juli. Inriktningen bör vara att lägga mer vikt vid vilka konkreta AI-tjänster som släpps och inte vid vd:ars vidlyftiga framtidsvisioner. Teknikutveckling brukar överskattas på kort sikt men underskattas på lång sikt, skriver teknologie doktor Fredrik Svahn.
För snart två år sedan hamnade plötsligt AI, artificiell intelligens, på allas läppar. Det lovades att AI i närtid kommer att revolutionera och effektivisera alla branscher, och de flesta av oss kommer att behöva söka nya jobb, om det ens finns några jobb att söka för vanliga människor.
Åtminstone har det narrativet dominerat på finansmarknaderna där AI-relaterade bolag är de som sedan dess burit börsen på sina axlar. De sex största bolagen i det amerikanska börsindexet S&P 500 är Microsoft, Apple, Nvidia, Amazon, Meta (Facebook) och Alphabet (Google) och de utgör nu 30 procent av indexet och övriga 494 bolag resterande 70 procent. Alla dessa sex bolag har satsat hårt på AI-vågen.
Microsoft investerade exempelvis i början av 2023 tio miljarder dollar i OpenAI som i sin tur är det bolag som släppte Chat GPT i november 2022, som blev startskottet för AI-hypen.
2022 hade varit ett dåligt börsår, och investerare och it-branschen suktade efter ett nytt narrativ för att få fart på börskurserna igen. De fem föregående åren hade kryptovalutorna och blockkedjetekniken varit den heta nischen inom it-industrin, men det realiserades aldrig i några bestående effektiviseringar inom ekonomin, och den glöden hade börjat falna.
De nya AI-funktionerna var precis vad branschen letade efter och det finns nu inga gränser för vilka framtidsvisioner som kan målas upp inför marknaden.
Sedan årsskiftet 2022/2023 fram till AI-bolagens topp i mitten på juli i år hade de sex nämnda bolagen ökat med drygt 9 000 miljarder dollar i marknadsvärde (för att ge perspektiv motsvarar det 28 000 dollar per amerikansk medborgare). Microsofts marknadsvärde hade exempelvis ökat med ungefär 90 procent, motsvarande 1 600 miljarder dollar under perioden. En stor andel av det handlar förmodligen om förhoppningar om framtida avkastning på AI.
Microsoft är världsledande inom att hyra ut datakraft som kan användas för AI-tjänster och har onekligen ett bra marknadsläge om AI slår stort. Men den verkliga raketen är Nvidia, som just nu tjänar stora pengar på AI-boomen, då de i dagsläget har mer eller mindre monopol på att tillverka de kraftfulla dataprocessorer som krävs för att träna och driva AI-
modeller. Bolagets marknadsvärde ökade med 2 700 miljarder dollar från årsskiftet 2022/2023 till mitten på 2024. Dess värde har fallit något sedan dess, men är fortfarande världens tredje högst värderade bolag.
Som talesättet säger så är bästa sättet att bli rik att sälja spadar under guldruschen, och Nvidia har ökat sin omsättning nästan tre gånger jämfört med för ett år sedan, och de har en fantastisk vinstmarginal. Problemet för Nvidia framåt är att andra bolag inte är blinda inför detta utan kommer att ta sig in och konkurrera på samma marknad, vilket kommer att pressa marginalerna för hela branschen.
De nya AI-modellerna av typen Large Language Models som Chat GPT är nämligen väldigt dyra att ta fram, eller träna, både då de behöver en gigantisk mängd data att matas med och stora mängder datorkraft för att drivas. Senaste versionen av Chat GPT, version 4, lär ha kostat omkring 100 miljoner dollar att ta fram. Förmodligen kommer nästa version att behöva kosta tio gånger så mycket för att förbättringen ska bli signifikant.
Ett annat problem är att i princip all kvalitativ data redan är använd för att träna modellerna. Försök görs att träna modellerna på data som i sig är framtagen av AI-modeller, men eftersom AI-modellerna endast bygger på att replikera och kombinera ihop de mest sannolika delarna av ord och ordföljder är det oklart om lager på lager av AI-genererade data kan ge någon tydlig förbättring.
Olika AI-verktyg kan numera generera vackra bilder från textinmatningar, skriva poesi, skapa musik och trovärdiga röster. I år släppte OpenAI också Sora, som är en tjänst som genererar korta fotorealistiska videosekvenser från textinmatningar. Filmerna är imponerande men ibland skapar den hallucinationer eller förvridningar av sådant som vi människor är känsliga för, vilket allt som oftast gör att filmerna ger en lätt obehagskänsla.
Alla dessa AI-tjänster känns än så länge mest som cirkuskonster – imponerande men vad ska allt vara bra för? Ur ett strikt ekonomiskt perspektiv måste nya tekniker effektivisera arbete och produktionsprocesser så att resurser kan frigöras till annan produktion. Det som hittills visat sig ha mest värde för företag är som assistenter för programmerare där Chat GPT och andra tjänster kan skriva kod och hjälpa till att granska och felsöka befintlig kod. Men det behövs ytterligare ett rejält kliv i AI-modellernas kapacitet för att de ska ge en påtaglig effekt på ekonomin i paritet med den industriella revolutionen.
Problemet är att förbättringen av AI-modellerna inte har blivit exponentiell, så som många såg framför sig. Alla som har använt Chat GPT vet att den fortfarande då och då skriver osanningar eller programmeringskod som inte fungerar. Allt som Chat GPT producerar måste granskas och justeras, vilket begränsar effektivitetsvinsterna.
Generering av en oändlig ström av hötorgskonst, hissmusik och medelmåttig nyhetstext må vara imponerande, men inget vi blir rikare eller särskilt mycket lyckligare av i längden. Förmodligen kommer det att göra oss mindre intelligenta i takt med att det blir mindre behov av att skapa text, bild och musik från en egen kreativ process eller att bilda oss och kunna dra egna slutsatser.
Den goda nyheten är att vi inte behöver vara rädda för att en AI i närtid ska skena iväg och börja förbättra sig.
Det ligger också en fara i att mänsklig kunskap och åsiktsbildning centraliseras till några få massiva AI-modeller som endast OpenAI, Google och Tesla har råd att ta fram och underhålla. De som ligger närmast när det gäller att profitera stort på AI-tekniken är tragiskt nog bedragare.
Den goda nyheten är däremot att vi inte behöver vara rädda för att en AI i närtid ska skena iväg i intelligens och börja förbättra sig själv, ta egna initiativ och därefter bli ett hot mot mänskligheten. Det har skett en rejäl förbättring i AI-modeller de senaste åren men det hände genom att man använde gamla algoritmer men matade dem med mer data än man haft möjlighet till tidigare. För att ta nästa språng måste nya algoritmer eller tekniker uppfinnas.
För att svara på frågan i rubriken så ja, troligen är börsen inne i en AI-bubbla för tillfället. Kanske har en tillnyktring redan börjat, då de sex stora AI-bolagens kurser visat svaghet sedan mitten av juli. Det är klokt att lägga mer vikt vid vilka konkreta AI-tjänster som släpps än vilka vidlyftiga framtidsvisioner som närmaste vd utropar.
Med det sagt brukar teknikutveckling överskattas på kort sikt men underskattas på lång sikt. Likt internetbubblan kring millennieskiftet är berusningen på marknaden just nu påtaglig. Om det inte snart kommer ytterligare ett hopp i AI-teknologin kommer förr eller senare euforin på marknaden att avta, riskkapitalet börja sina och konkurserna tillta. När dimman sedan lagt sig visar det sig vilka affärsidéer som är långsiktigt bärkraftiga.
Fredrik Svahn
Teknologie Doktor
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribenternas egna
