loadingPlasten som hamnar i haven kan transporteras långt med hjälp av havsströmmar. Bild från Port Moresby på Papua New Guinea. Foto: Aaron Favila/AP
Plasten som hamnar i haven kan transporteras långt med hjälp av havsströmmar. Bild från Port Moresby på Papua New Guinea. Foto: Aaron Favila/AP
Miljö

WWF kräver globalt plastavtal

Epoch Times

Mängden plast i världshaven ökar stadigt. Årligen släpps 8 miljoner ton plast ut i världshaven.

– Det är viktigt att vi bryter trenden nu och får till ett globalt avtal, säger Inger Näslund, havsexpert på Världsnaturfonden (WWF).

I samband med att plasten ska diskuteras i FN släpper WWF en ny plastrapport. Målet är att bidra till ett bindande globalt avtal för att få bort plasten i naturen. I rapporten framkommer att 8 miljoner ton plast årligen släpps ut i haven och att varje svensk släpper ut 100 kilo plast som inte samlas in varje år. Samtidigt har 270 marina arter hittats med skador orsakade av plast.

Mer plast i haven

– Vi har hittat plast i magsäckar hos stora valar, valhajar och sköldpaddor. Det var inget man hittade för 10 till 15 år sedan, säger Inger Näslund.

Hon påpekar att mängden plast i haven hela tiden ökar och att 80 procent av plasten kommer från land. Här i Sverige är det speciellt engångsartiklar och sugrör man hittar vid strandstädningar.

Förutom den direkta skadan plasten orsakar djur, så bryts plast efter ett tag ner till mikroplaster.

– I forskningslaboratorium har man sett att små fiskar hellre väljer att äta mikroplaster än plankton. Det finns något i plasten som lockar, säger Inger Näslund.

Mikroplaster som senare kan hittas i fisken på vår tallrik. Hur sedan mikroplaster påverkar oss människor är inte helt klarlagt.

Hanteringen är boven

Metta Wiese, som jobbar med plastfrågor på WWF, säger att vi måste ändra vårt konsumtions- och produktionsmönster, minska engångsartiklar och satsa på plast som kan återvinnas.

– Det handlar om att vi alla har ett eget ansvar att dra ner på konsumtionen och att välja bort produkter med en massa plastförpackningar. Här finns ett värdefullt tillfälle att ta vara på, säger Metta Wiese.

– Hon och WWF hoppas på ett globalt avtal för att minska plastläckaget till miljön.

(Troy Enekvist/TT)

Plast i naturen

(TT)

Produktionen av plast har ökat från 1,5 miljoner ton 1950 till 335 miljoner ton 2016.

Varje minut dumpas en lastbil fylld av plastavfall i haven, vilket motsvarar 8 miljoner ton per år.

I Sverige återvinns 45 procent av alla plastförpackningar, för att globalt bara vara 14 procent.

De länder som producerar mest plastavfall är USA med 70,8 miljoner ton per år, följt av Kina med 54 miljoner ton per år och Indien med 19,3 miljoner ton per år.

Källa: WWF

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingPlasten som hamnar i haven kan transporteras långt med hjälp av havsströmmar. Bild från Port Moresby på Papua New Guinea. Foto: Aaron Favila/AP
Plasten som hamnar i haven kan transporteras långt med hjälp av havsströmmar. Bild från Port Moresby på Papua New Guinea. Foto: Aaron Favila/AP
Miljö

WWF kräver globalt plastavtal

Epoch Times

Mängden plast i världshaven ökar stadigt. Årligen släpps 8 miljoner ton plast ut i världshaven.

– Det är viktigt att vi bryter trenden nu och får till ett globalt avtal, säger Inger Näslund, havsexpert på Världsnaturfonden (WWF).

I samband med att plasten ska diskuteras i FN släpper WWF en ny plastrapport. Målet är att bidra till ett bindande globalt avtal för att få bort plasten i naturen. I rapporten framkommer att 8 miljoner ton plast årligen släpps ut i haven och att varje svensk släpper ut 100 kilo plast som inte samlas in varje år. Samtidigt har 270 marina arter hittats med skador orsakade av plast.

Mer plast i haven

– Vi har hittat plast i magsäckar hos stora valar, valhajar och sköldpaddor. Det var inget man hittade för 10 till 15 år sedan, säger Inger Näslund.

Hon påpekar att mängden plast i haven hela tiden ökar och att 80 procent av plasten kommer från land. Här i Sverige är det speciellt engångsartiklar och sugrör man hittar vid strandstädningar.

Förutom den direkta skadan plasten orsakar djur, så bryts plast efter ett tag ner till mikroplaster.

– I forskningslaboratorium har man sett att små fiskar hellre väljer att äta mikroplaster än plankton. Det finns något i plasten som lockar, säger Inger Näslund.

Mikroplaster som senare kan hittas i fisken på vår tallrik. Hur sedan mikroplaster påverkar oss människor är inte helt klarlagt.

Hanteringen är boven

Metta Wiese, som jobbar med plastfrågor på WWF, säger att vi måste ändra vårt konsumtions- och produktionsmönster, minska engångsartiklar och satsa på plast som kan återvinnas.

– Det handlar om att vi alla har ett eget ansvar att dra ner på konsumtionen och att välja bort produkter med en massa plastförpackningar. Här finns ett värdefullt tillfälle att ta vara på, säger Metta Wiese.

– Hon och WWF hoppas på ett globalt avtal för att minska plastläckaget till miljön.

(Troy Enekvist/TT)

Plast i naturen

(TT)

Produktionen av plast har ökat från 1,5 miljoner ton 1950 till 335 miljoner ton 2016.

Varje minut dumpas en lastbil fylld av plastavfall i haven, vilket motsvarar 8 miljoner ton per år.

I Sverige återvinns 45 procent av alla plastförpackningar, för att globalt bara vara 14 procent.

De länder som producerar mest plastavfall är USA med 70,8 miljoner ton per år, följt av Kina med 54 miljoner ton per år och Indien med 19,3 miljoner ton per år.

Källa: WWF

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024