Återvinningen av plastförpackningar i Sverige har ökat visar nya siffror. Samtidigt byggs en jätteanläggning för plastsortering som rejält ska öka kapaciteten för återvinning.
Svenska folket återvinner fler plastförpackningar enligt ny statistik från Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI), som ansvarar för insamlingen. Återvinningen har ökat med drygt ett kilo per person, från 6,5 kilo till 7,5 kilo mellan åren 2017 och 2018.
Men resultaten kan bli ännu bättre och fortfarande finns ett beteende hos svenskarna när det gäller plaståtervinning som behöver förändras anser Håkan Ström, pressansvarig på FTI.
Ny anläggning
De senaste åren har drygt 40 procent av plastförpackningarna på marknaden återvunnits enligt Naturvårdsverket.
– Det har pratats väldigt mycket om plast under 2018 och behovet av att återvinna. Sedan finns det fortfarande en beteendegrej när man står i köket att det är väldigt lätt att lägga plastförpackningen i soppåsen när man håller på med matlagningen, säger Håkan Ström.
Plastkretsen, en av ägarna i FTI, bygger en ny plastsorteringsanläggning i Motala som ska bli Sveriges största och Europas mest moderna. Just nu finns det bara en sådan anläggning i Sverige som bara har kapacitet att ta ungefär hälften av det som svenskar återvinner. Den nya anläggningen ska vara i full drift till sommaren.
– Det som lämnas till återvinning via oss kommer att gå till Motalaanläggningen och allt kommer att kunna sorteras med högre kvalitet och bättre resultat, säger Håkan Ström.
Kan öka värdet
När det gäller återvinning av plast generellt, det vill säga även annat än förpackningar, finns det pengar att hämta. Marknadsvärdet för plasten som hamnar i soporna kan närma sig miljardbelopp, enligt en studie som IVL Svenska miljöinstitutet gjort på uppdrag av Naturvårdsverket.
– Man skulle kunna öka värdet av plasten i soptippen om man hade bättre koll på kvalitet och sortering och ökar efterfrågan för plastavfall. Har man renare plastavfall kan man skilja på plast som är brukbar och obrukbar, alltså plast som inte kan återföras in till ekonomin igen, säger nationalekonomen Mark Sanctuary som är medförfattare till studien.
(Beri Zangana/TT)
