Telefonen ringer konstant. Du blir en av huvudpersonerna på "festernas fest". Schemat fullbokas av föreläsningar och i plånboken finns plötsligt några miljoner mer. Så kan verkligheten snart te sig för årets Nobelpristagare.
Här är några som spås få årets naturvetenskapliga utmärkelser.
Fysiologi eller medicin – databas eller cancerläkemedel?
Det kan bli Napoleone Ferrara som tar hem årets medicinpris, som tillkännages på måndag. I alla fall om man ska tro analytikerna vid Clarivate Analytics, som sedan 2002 tagit fram listor över potentiella Nobelprisvinnare, baserat på hur ofta forskarna publicerats och hänvisats till i vetenskapliga artiklar.
Ferrara är verksam vid University of California och står bakom upptäckten av proteinet VEGF, som reglerar processen där nya blodkärl bildas. Hans forskning har bland annat lett till läkemedel som hämmar tillväxten av blodkärl i cancertumörer.
Ett annat tips, enligt Clarivate, är japanen Minoru Kanehisa för hans insatser inom bioinformatik. Det vill säga det forskningsfält som exploderat de senaste åren och som i korthet går ut på att hålla ordning på, samköra och upptäcka intressanta samband i de nästintill ofattbara stora datamängder som den molekylärbiologiska forskningen ger upphov till.
Minoru Kanehisa är mannen bakom Kyoto Encyclopedia of Genes and Genomes (KEGG), en stor databas med uppgifter om proteiner, hur och från vilka gener de bildas samt deras kopplingar till olika sjukdomar.
Fysikpriset – åldersbestämning av galaxer?
Nya metoder för att kunna fastställa ålder och storlek på galaxer, samt avstånd till dem, och studier av kall mörk materia skulle kunna ge Sandra Faber fysikpriset, enligt Clarivate Analytics. Även hon är verksam vid University of California, USA. Fysikpriset meddelas på tisdag.
Priset skulle också kunna delas mellan de tre forskarna Yury Gogotsi, Rodney Ruoff och Patrice Simon, för upptäckter som främjat kunskaperna om och utvecklingen av kolbaserade material.
Kemipriset – är Goodenough good enough?
I flera år har han tippats som vinnare av kemipriset, John Goodenough som utvecklade det uppladdningsbara litiumjonbatteriet. Men hittills har den nu 96-årige professorn blivit utan pris. Kanske blir det ändring nu, när kemipriset presenteras på onsdag.
Annars kanske det blir ett pris med svenskkoppling. Ett namn som nämnts de senaste åren är franska forskaren Emmanuelle Charpentier, som bland annat gästforskat vid Umeå universitet, för gensaxtekniken Crispr. Den har hon tagit fram tillsammans med amerikanska forskaren Jennifer Doudna.
På Clarivate Analytics lista nämns ingen av dessa, däremot George Sheldrick, för sitt "enorma inflytande" inom området kristallografi och JoAnne Stubbe för hennes upptäckter kring enzymet ribonukleotidreduktas.
De naturvetenskapliga priserna delas ut, jämte Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne, i Stockholm den 10 december.
(Erika Nekham/TT)
(Johan Nilsson/TT)
Fakta: Naturvetenskapliga Nobelpris 2017
Fysiologi eller medicin:
Jeffery Hall, Michael Rosbash och Michael Young för upptäckter av molekylära mekanismer som styr cirkadisk rytm.
Fysik:
Kip Thorne, Barry Barish och Rainer Weiss för forskning om gravitationsvågor.
Kemi:
Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson för utvecklingen av kryoelektronmikroskopi.
