loadingLäsakten ger barnet tillgång till en egen värld – och därmed till hela världen. Sagoboken, målning av Walter Firle (1859–1929). Foto: Public Domain.
Läsakten ger barnet tillgång till en egen värld – och därmed till hela världen. Sagoboken, målning av Walter Firle (1859–1929). Foto: Public Domain.
Nyheter

Veckan som manar till glädjefull läsning

Anton Nilsson

Potatislov, höstlov och nu läslov. Syftet med skolbarnens ledighet under vecka 44 har skiftat genom åren. Epoch Times träffar Elisabet Reslegård som berättar om läsrörelsens framfart och läslovet.

Med mottot ”Ge dina barn ett språk” startades år 2000 den ideella föreningen Läsrörelsen. Elisabet Reslegård, ordförande för Läsrörelsen, berättar att en OECD-undersökning i mitten av 1990-talet visade att 25 procent av de vuxna svenskarna, och 20 procent av de unga vuxna (18–25 år), inte nådde upp till de krav på läs och skrivförmåga som krävs för att gå ut den obligatoriska skolan. Fyra av tio av de unga vuxna var arbetslösa när de var i 20-årsåldern. När också Barnbarometern 1999 visade att högläsningen hos småbarnsföräldrar minskat kraftigt grundades föreningen Läsrörelsen.

Föreningens första kampanj fick just namnet Läsrörelsen och innehöll en mängd olika landsomfattande projekt vars gemensamma nämnare var att uppmuntra till läsning. Elisabet Reslegård berättar hur en av föreningens första satsningar gjordes i samarbete med svenska McDonald’s och Munkedals pappersbruk. Projektet handlade om att stimulera barns läsande genom att låta barn och bilderböcker ingå i snabbmatskedjans barnmenyer.

Läslovet

Potatislovet, eller skördelovet som det också kallades, uppkom för att barnen behövdes hemma på gården för att skörda potatis och rotfrukter. Lovet avvecklades 1954 men återupptogs under namnet höstlov på 1970-talet. Det första läslovet hölls 2015 och kampanjen arrangerades av Läsrörelsen. Redan första året engagerade sig dåvarande skolminister Gustav Fridolin i projektet och året därpå förklarade dåvarande statsminister Stefan Löfven i sitt sommartal att lovet nu officiellt bytt namn.

Namnet läslov har fått en bred acceptans i samhället men inte alla har anammat det nya namnet. Bibliotek och bokhandlar använder alltid namnet läslov men hos exempelvis museer används främst namnet höstlov.

Läsrörelsen är en ideell förening som startade år 2000. Föreningen bedriver olika typer av läsfrämjande aktiviteter och grundade läslovet. Läsrörelsen driver läslovet tillsammans med över 80 andra aktörer.

Temat för årets läslov är vänlighet. Arrangörerna går ut med nästa års tema strax efter avslutandet av årets läslov. Arbetet inför läslovet pågår under hela året.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingLäsakten ger barnet tillgång till en egen värld – och därmed till hela världen. Sagoboken, målning av Walter Firle (1859–1929). Foto: Public Domain.
Läsakten ger barnet tillgång till en egen värld – och därmed till hela världen. Sagoboken, målning av Walter Firle (1859–1929). Foto: Public Domain.
Nyheter

Veckan som manar till glädjefull läsning

Anton Nilsson

Potatislov, höstlov och nu läslov. Syftet med skolbarnens ledighet under vecka 44 har skiftat genom åren. Epoch Times träffar Elisabet Reslegård som berättar om läsrörelsens framfart och läslovet.

Med mottot ”Ge dina barn ett språk” startades år 2000 den ideella föreningen Läsrörelsen. Elisabet Reslegård, ordförande för Läsrörelsen, berättar att en OECD-undersökning i mitten av 1990-talet visade att 25 procent av de vuxna svenskarna, och 20 procent av de unga vuxna (18–25 år), inte nådde upp till de krav på läs och skrivförmåga som krävs för att gå ut den obligatoriska skolan. Fyra av tio av de unga vuxna var arbetslösa när de var i 20-årsåldern. När också Barnbarometern 1999 visade att högläsningen hos småbarnsföräldrar minskat kraftigt grundades föreningen Läsrörelsen.

Föreningens första kampanj fick just namnet Läsrörelsen och innehöll en mängd olika landsomfattande projekt vars gemensamma nämnare var att uppmuntra till läsning. Elisabet Reslegård berättar hur en av föreningens första satsningar gjordes i samarbete med svenska McDonald’s och Munkedals pappersbruk. Projektet handlade om att stimulera barns läsande genom att låta barn och bilderböcker ingå i snabbmatskedjans barnmenyer.

Läslovet

Potatislovet, eller skördelovet som det också kallades, uppkom för att barnen behövdes hemma på gården för att skörda potatis och rotfrukter. Lovet avvecklades 1954 men återupptogs under namnet höstlov på 1970-talet. Det första läslovet hölls 2015 och kampanjen arrangerades av Läsrörelsen. Redan första året engagerade sig dåvarande skolminister Gustav Fridolin i projektet och året därpå förklarade dåvarande statsminister Stefan Löfven i sitt sommartal att lovet nu officiellt bytt namn.

Namnet läslov har fått en bred acceptans i samhället men inte alla har anammat det nya namnet. Bibliotek och bokhandlar använder alltid namnet läslov men hos exempelvis museer används främst namnet höstlov.

Läsrörelsen är en ideell förening som startade år 2000. Föreningen bedriver olika typer av läsfrämjande aktiviteter och grundade läslovet. Läsrörelsen driver läslovet tillsammans med över 80 andra aktörer.

Temat för årets läslov är vänlighet. Arrangörerna går ut med nästa års tema strax efter avslutandet av årets läslov. Arbetet inför läslovet pågår under hela året.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024