Svenskar har förmånen att leva i en demokrati och ändå känner vi oss maktlösa. Ett problem är att riksdagsmandaten fördelas proportionellt men inte politisk makt. Socialdemokraterna har haft makten större delen av de flesta svenskars liv och staten har växt ihop med partiet.

I Sverige kan vi ju välja de personer som styr oss, så hur kan vi ändå känna oss maktlösa? Epoch Times har som ett av sina huvudteman att studera hur demokratin fungerar. Här ska vi först konstatera att demokrati kan utövas på många sätt och sedan ska vi se på problemen med svensk demokrati. Dessa har nog inte med själva valen att göra utan med att politiker genom sitt inflytande över statliga institutioner har politiserat en stor del av samhällslivet.

Belgaren David Van Reybrouck (2013) påminner oss om att demokrati i det antika Aten innehöll inslag av att man lottade fram vem som skulle inneha ett uppdrag och också lät uppdragen rotera. En person kunde inneha en befattning under ett år. Fördelen var att varje medborgare var både styrande och styrd och att skillnaden mellan medborgarna och de politiskt ansvariga var minimal. Aristoteles uppfattade just detta som frihet. De italienska stadsstaterna hade liknande regler under renässansen. Lottning och korta förordnanden är ett sätt att förhindra att någon grupp permanentar sin makt. Demokratiska valsystem kan se mycket olika ut, vilket visas i Electoral System Design (2005), utgiven i Sverige, men det är nog som sagt inte själva valsystemet som är Sveriges problem.