Vänlighet viktigt vid cancervård


Enkla handlingar kan ha djupgående inverkan på patienters välbefinnande visar forskning. Cancer behöver inte vara slutet på livet men är vanligtvis livsförändrande. En cancerdiagnos medför omedelbart att livet vänds upp och ner för patienter och familjer.

Cancervård är en emotionellt krävande uppgift där vårdgruppen inte bara effektivt måste behandla sjukdomen utan också ta itu med patienternas intensiva känslor.

En växande mängd belägg som granskats vid Stanford University visar att en medicinsk vård som utgörs av vänlighet kan leda till snabbare sårläkning, minskad smärta, ångest och blodtryck och ge kortare sjukhusvistelser.

Medan noggrann diagnos och effektiv behandling kommer främst, så kan enkla handlingar utifrån vänlighet vara ett potent motgift mot negativa känslor. Vänlighet kan förbättra resultaten för de som upplever den skrämmande resan som kallas cancer. En växande mängd belägg som granskats vid Stanford University visar att en medicinsk vård som utgörs av vänlighet kan leda till snabbare sårläkning, minskad smärta, ångest och blodtryck och ge kortare sjukhusvistelser.

Jag har länge studerat hur man kan förbättra servicen inom vården. Mitt nuvarande arbete fokuserar på cancervård och omfattar fältforskning vid 10 innovativa amerikanska cancercentra och intervjuer med cirka 400 cancerpatienter, familjemedlemmar, onkologikliniker och personal.

Cancervård handlar om mer än vetenskapen, vilket har lett till viktiga framsteg i behandlingen. En nära relation med patienten behöver komplettera det högteknologiska. I en nyligen publicerad tidskrift undersöker medförfattare och jag hur sex typer av vänlighet kan förbättra cancervården.

Behöver vi verkligen påminna vårdgivare om vikten av vänlighet när det gäller att tjäna allvarligt sjuka patienter? Ja tyvärr, eftersom stressorerna i modern medicin ofta har en påverkan på det goda syftet. Låt oss ta en titt på de sex typerna.

Djupt lyssnande

Att uppmärksamt lyssna på patienter och familjer, utan störningsmoment, uttrycker respekt för deras självkännedom. Det bygger också upp ett förtroende. Det gör det möjligt för läkaren att fungera som en betrodd guide som tillhandahåller relevant medicinsk expertis och som översätter den till en vårdplan som överensstämmer med patienternas värderingar och prioriteringar. Insatserna är för höga för att det kliniska teamet inte ska vara informerad om patientens rädsla, praktiska problem, hemstödssystem och personliga prioriteringar.

"Vad är det viktigaste vi kan göra för dig idag?”

Äkta patientcentrerad vård handlar inte bara om att bestämma vad som är problemet med patienten utan också vad som är viktigt för patienten. Som en hospicesjuksköterska sade under min fältforskning: "Vi kan inte vara rädda för de djupa samtalen med patienterna för att komma fram till vad som är viktigt för dem, något som du inte kommer att komma fram till genom att bara fråga ”och hur mår du idag”?

Enkla öppna frågor kan bjuda in patienter och familjer att dela relevant information. Intensivvårdssjuksköterskor vid "Brigham och Women's Hospital" i Boston börjar sina skift med att fråga patienterna: "Vad är det viktigaste vi kan göra för dig idag?”

Empati

Sjuksköterskan Theresa Wiseman identifierar fyra viktiga attribut för empati: Att se världen utifrån andras perspektiv, att undvika att döma när man bedömer en situation, att känna igen den känsla som är där och att ge gensvar på den känslan på ett verkligt omtänksamt sätt.

En förälder vars barn behandlades vid ”Australia’s Peter MacCallum Radiation Centre” berättade: ”Min son hade en generell anestesi vid strålbehandlingen. Eftersom han var ängslig under proceduren fick teamet honom att sitta i mitt knä när han skulle sövas. När han vaknade upp blev han upprörd över att hans tröja inte var där. Nu lägger teamet alltid tillbaka hans tröja innan han vaknar... För mig var dessa små handlingar den ultimata vänligheten, och som minskade hans ångest och nöd och därmed även min egen."

Fyra viktiga attribut för empati: Att se världen utifrån andras perspektiv, att undvika att döma när man bedömer en situation, att känna igen den känsla som är där och att ge gensvar på den känslan på ett verkligt omtänksamt sätt.

Theresa Wiseman, sjuksköterska

Empati representerar en vänlighet som är grundad på en omtänksam bedömning av patientens situation och som föregriper sannolika stressorer. Vid ”Henry Ford Hospital” i Detroit utbildas onkologiska kollegor i empatisk kommunikation av improvisationsskådespelare som i rollspel har patienternas och familjemedlemmarnas roller.

Generösa handlingar

Vänlighet manifesterar sig ofta som generösa handlingar. I min studie frågade jag patienter: "Kan du tänka på den bästa och mest meningsfulla serviceupplevelse du hade som cancerpatient?" Många svar återspeglade vänligheten som var inbäddad i generösa handlingar. En patient som hade urinblåsecancer och som hade genomgått operation berömde en sjuksköterska som lärt honom det bästa sättet att komma ur sängen hemma. Patienter vid ”Marin Cancer Care” nämnde fotmassagen som de erbjöds under kemoterapi. En kirurg kommenterade en patient: "Vem kan inte svära på att min tvåminuterskram räddade hennes liv."

Författaren, Leonard Berry, vid de sju pärmarna med data som han samlat efter att ha studerat tre hälsosystem i Wisconsin. Foto: Leonard Berry/Författare, CC BY-SA.

 Vänlighet manifesterar sig ofta som generösa handlingar.

Generösa handlingar bygger också upp en stolthet hos medarbetarna och kan erbjuda en förnyande buffert vid den medföljande emotionella trötthet och stress som sker vid omhändertagandet av allvarligt sjuka patienter.

Vård i tid

Otillbörlig väntan på en tidpunkt, behandlingsstart eller ett testresultat som ger konsekvenser kan vara en plåga för en cancerpatient. Ett institutionellt åtagande om att vara i tid är en vänlig handling, även om förseningar ibland är oundvikliga. Som en administratör vid cancercentret sade: "Varje cancercentra har en väntetidsutmaning. Vi kan dock göra mycket bättre ifrån oss när det kommer till vad vi kan kontrollera, som att vårt labb är i tid. Alla måste gå igenom labbet. Om labbet blir försenat, blir allt försenat."

Cancercentra kan omorganisera sina system för att inom 10 dagar leverera ett paket av kom-igång-tjänster till nyligen diagnosticerade patienter, skapa en tvärvetenskaplig klinisk dag där nya patienter möter varje teams vårdpersonal för att diskutera behandlingsplanen och öppna en cancerklinik med akutmottagning för att kunna ge akutvård efter stängningsdags. Rådgivning via telefon och andra teknologiskt drivna tjänster kan också minimera förseningar när tiden är av största vikt. 

Varsam ärlighet

"Cancer är ett kraftfullt ord, ett ord utan några positiva associationer", sade en cancerpatient. Att fråga patienter hur mycket de vill veta om sin sjukdom är informativt och vänligt. De flesta patienter vill höra sanningen i ärliga, välvalda ord som förmedlar en känsla av kompanjonskap och som kan vägleda dem genom svåra beslut.

En onkolog kommenterade: "Alltför ofta är patienter och läkare för optimistiska. Realism behövs så att patienter och deras läkare kan fatta bra beslut. En sjuksköterska under praktik sade: "En läkare kan säga ”vi kan fortsätta behandlingen eller vi kan bara ge stödjande vård". Vi måste ta bort ordet "bara" ur den meningen."

Leonard Berry (t.v) och Dr. Jonathan Leighton, en gastroenterolog vid Mayo Clinic i Arizona, medan Berry arbetade på en studie där. Foto: Leonard Berry/Författare, CC BY-SA.

Onkologer står inför en personlig inre komplex press för att ge patienterna alla chanser att leva, och också en extern sådan – från patienter eller familjemedlemmar som inte vill ge upp.

Även om patienterna ursprungligen hade hoppats på botemedel eller regression – fokuserat hopp – kan kliniker vägleda dem till ett inneboende hopp när sjukdomen är långt gången och det är osannolikt med bot eller regression. Inneboende hopp innebär att vi lever i ögonblicket; för en bra dag med positiv reflektion, ett barnbarn eller en hund knäet och en smärta som är under kontroll.

Stöd till familjen

Cancerpatienter är vanligtvis beroende av familjemedlemmar för hjälp med vård, dagliga behov och emotionellt stöd. Vårdgivare inom familjen behöver själva träning, assistans och emotionellt stöd för att utföra sin roll och för att behålla sin egen hälsa. Forskning visar fördelarna med att förbereda, stärka och hjälpa en patients familj med att effektivt ta hand om en älskad anhörig.

En patient är först och främst en person. Att ta hand om mänskliga behov, likväl som medicinska, genom vänliga handlingar är en bra medicin.

Patienters, familjers och klinikers personliga berättelser illustrerar betydelsen av vänlighet i cancervård. Sex överlappande manifestationer av äkta vänlighet erbjuder ett kraftfullt och praktiskt sätt för kliniker att handskas med den känslomässiga oro som är involverad i en cancerdiagnos.

En patient är först och främst en person. Att ta hand om mänskliga behov, likväl som medicinska, genom vänliga handlingar är en bra medicin.

Leonard L. Berry är en framstående universitetsprofessor i marknadsföring vid ”Mays Business School” och en senior kollega på ”Institute for Healthcare Improvement” vid Texas A & M University. Denna artikel publicerades ursprungligen i "The Conversation". Läs originalartikeln här.