Medan dataspelen ökar i popularitet blir allt fler föräldrar oroliga över dess påverkan på barnen.
Ryder var elva år när han fick diagnosen attention deficit hyperactivity disorder (ADHD).
– Ett sätt han använde för att hantera sitt aktiva sinne var att spela spel, säger hans mamma Charlie, till Healthline.
Så fort han kom hem sprang Ryder till datorn. Han tyckte också om att se videos med andra människor som spelade.
Charlie märkte dock att medan Ryder lade mer tid på att spela dataspel så blev han mer impulsiv, tillbakadragen och lättirriterad. Så småningom var allting störande för honom, även hans två systrar, som svarade på samma sätt.
– Hemmet blev ett slagfält för barn med kort stubin. Vi började tala öppet till alla tre barnen om skärmberoende och frågade ”Har du kontroll över skärmen, eller har skärmen kontroll över dig?”, säger hon.
Det är en fråga som ett ökande antal föräldrar funderar på, eftersom för mycket skärmtid håller på att bli en större hälsofråga när det gäller barn.
I American Academy of Pediatrics citeras forskning som visar att upp till 8,5 procent av de amerikanska ungdomarna, 8-18 år passar in på kriteriet för internet gaming disorder (IGD). Några av symptomen är vad Charlie lade märke till hos Ryder.
Perry Renshaw, psykiatrier vid University of Utah har studerat tungt spelande i 15 år. Det är vanligare att tunga spelare har ADHD eller depression och behandling av något av dem brukar få dem att skära ner, säger han till Healthline. Men varför?
Orsakar dataspel ADHD?
Det finns inga bevis för att dataspelande orsakar ADHD, men sannolikheten är större för att barn som spelar oftare utvecklar symptom för det senare.
Men, om ditt barn inte har en ADHD-diagnos så är regelbundet spelande tillsammans med andra oroande tecken goda skäl att be om en utvärdering.
Över nio procent av de barn, 9-17 år, som bor i USA har fått diagnosen ADHD, enligt en studie av Centers for Disease Control 2016. Bland dessa barn tar sex av tio medicin mot sin ADHD och ungefär samma andel har fått diagnos för andra känslomässiga problem.
Enligt en ny rapport från forskare i Kalifornien i Journal of the American Medical Association (JAMA), löper tonåringar som är tunga användare av digitala enheter dubbel risk att få symptom på ADHD i framtiden, i jämförelse med de som använder digitala enheter oregelbundet.
Under två år följde forskarna nästan 2 600 tonåringar i allmänna skolor i Los Angeles-området. Först tog de bort de elever som redan visade symptom på ADHD när studien började. Deltagarna rapporterade hur ofta de använde någon av 14 olika mediaplattformer – inklusive spel.
– Den här studien lyfter frågan om utvecklingen av högpresterande teknik för digitala medier kan försätta en ny generation unga i riskzonen för ADHD, säger Adam Leventhal, medförfattare och professor i preventiv medicin och psykologi vid University of Southern California.
Av alla möjligheter, från textmeddelanden till att streama musik eller filmer, eller att posta bilder, så var videochattande starkast kopplat till framtida symptom på ADHD. Därefter kom att spela spel med konsol, smartphone eller dator.
Hur mycket spelande är för mycket?
När barn lägger så mycket tid på sina telefoner är det svårt att veta vad de gör eller hur mycket som är för mycket.
Forskning har kopplat beteendeproblem till att lägga mer än nio timmar per veckar på spelande. Men det är mycket mindre än dagens norm.
Forskning från den icke-vinstdrivande organisationen Common Sense Media delade upp amerikanska tonåringar i grupper baserat på deras favoritteknologi. Gruppen ”Spelare” rapporterade att de lade ungefär två och en halv timme per dag.
Ungefär tio procent av de amerikanska åttaklassarna sade att de lägger åtminstone 40 timmar per vecka på att spela, enligt en analys av data från 2016 av Jean Twenge, professor i psykologi vid San Diego State University. Det blir nästan sex timmar per dag.
Föräldrar har generellt sett ingen aning. Även de föräldrar som oroar sig kan gissa på ”två timmar per dag, och om man pratar med barnet så är det ofta sju timmar per dag”, säger Lisa Strohman, klinisk psykolog i Scottsdale, Arizona.
Men Kourosh Dini, psykolog och författare till "Video Game Play and Addiction: A Guide for Parents" hävdar att den största väckarklockan inte är hur mycket tid barnen lägger på att spela, utan på hur de fungerar.
– Jag har inget bestämt antal timmar, om de klarar allt, säger han.
Dessutom kan spelande vara en särskild lindring och källa till uppskattning för barn med ADHD, så föräldrar kan vara tveksamma till att begränsa speltiden.
– Jag har träffat många föräldrar som har berättat att deras barn har ADHD och att det enda de kan fokusera på i två timmar i taget är dataspel, säger Douglas Gentile, som driver Media Research Lab i Iowa.
Varför dras människor med ADHD mer till dataspel?
Dataspel belönar korta stunder av uppmärksamhet och är designade för att förhindra sinnet att vandra.
För människor med ADHD tenderar uppmärksamheten att gå till det extrema – splittrad eller ”hyperfokuserad” när de får extra stimulans.
Efter en treårig studie på 3 000 barn och tonåringar från Singapore drog Gentile och hans kollegor slutsatsen att spelande inte var till hjälp för barn som har svårt för att vara uppmärksamma. Istället blir de tyngsta spelarna mer impulsiva och mindre uppmärksamma.
Det konstanta blinkandet av ljus och ljudeffekter i spelen fungerar som ”stöd för uppmärksamhet – de stödjer din uppmärksamhet så att du inte behöver arbeta hårt för att vara uppmärksam. Det är helt annorlunda från att vara i ett klassrum där läraren inte har några ljudeffekter, blixtar, specialeffekter, musik eller kameravinklar”, säger Gentile.
– Våra data pekar på att barn som redan ligger i riskzonen för problem med uppmärksamheten är de som spelar mest spel och det blir en ond cirkel, tillägger han.
När man väl börjar vinna ”känns det som att man är oövervinnelig”, säger Strohman. Barn känner sig ”avslagna” utan sin stimulans, särskilt om de brukar ha det svårt med det sociala i klassen.
Spelet är ett andrum och en tillflykt som en del inte vill lämna. Och, om de har ADHD så brukar det vara svårt att organisera sin tid.
Som med många psykologiska frågor finns det evolutionsbaserade svar och biokemiska. ADHD kan uppkomma från gener som en gång gav en fördel. Att vara snabbrörlig och alert för farosignaler från olika håll – som behövs för att kunna vinna ett dataspel – kan göra dig till en god vaktpost.
En annan teori är att människor med ADHD ”själv-medicinerar” genom spelandet, vilket ger dem injektioner av glädjekemikalien dopamin.
ADHD-medicinen Ritalin höjer dopamin-nivån och annan forskning har kommit fram till att det kan minska spelandet.
Dessutom är ADHD mindre förekommande på högre höjder, där luften innehåller mindre syre och människor producerar mer dopamin naturligt. En studie upptäckte att ADHD var hälften så vanligt i Utah som i stater i havsnivån.
Finns det fördelar med dataspel?
Viss forskning har visat att spelande kan förbättra den spatiala förmågan, särskilt de mer våldsamma ”skjutspelen”. En meta-analys drog slutsatsen att spela skjutspel förbättrade den här förmågan lika mycket som kurser designade för det syftet på gymnasie- och universitetsnivå. Förmågan kunde användas till annat än spelande.
Så spelande kan hjälpa barn att lyckas senare inom vetenskap och teknologi.
Några av de mest populära spelen idag bygger på att grupper av människor spelar online, så de kan även förbättra förmågan att arbeta med andra.
Däremot säger Strohman att chattandet online är ”rätt grovt”, med spelare som får raseriutbrott i sin upprymdhet.
– Jag tror inte att några föräldrar skulle anmäla sina barn till att vara med barn som säger till dem att de är förlorare.
Dataspel orsakar inte ADHD, men det kan förstärka symptomen. Bild: Getty Images
Är dataspelande verkligen beroendeframkallande?
– En del människor anser att tungt spelande är ett beroende, andra att det är en impulskontrollstörning, en variant av ADHD och depression eller bara ett beteende som är extremt hos vissa individer. Det är stor skillnad, säger Renshaw till Healthline.
World Health Organization lade nyligen till ”gaming disorder” i deras uppdaterade lista över krämpor.
Idén att en aktivitet kan vara beroendeframkallande – som alkohol och nikotin – finns upptagen i manualen för officiella psykiatriska störningar (DSM-5), och inkluderar spel om pengar.
I ett tillägg till DSM-5 skriver författarna att det är värt att göra fler studier kring “Internet Gaming Disorder”.
En obehaglig berättelse från Asien om spelande bortom kontroll, orsakade rädsla för ett allvarligt hälsoproblem.
Ett par i Sydkorea erkände mord på grund av försummelse efter att deras spädbarn dött på grund av undernäring medan föräldrarna spelade spel i 10-timmarspass på ett internetcafé. (Paret spelade Prius Online, ett fantasispel där de var föräldrar till en flicka online med magiska krafter.)
Sedan 2011 får inte sydkoreaner under 16 år spela spel online mellan midnatt och sex på morgonen, om inte deras föräldrar särskilt ansöker om att häva restriktionen.
Frågan om dataspel och beroende debatteras fortfarande. Däremot är det tydligare att dataspelandet kan leda till spel om pengar.
En studie från 2011 där hjärnan scannades på 14-åringar visade att de som spelar regelbundet hade mer grå hjärnsubstans i ett specifikt område i hjärnan, vilket är samma förändring som finns hos människor som är beroende av spel om pengar.
Dessutom har studier i Tyskland och Kanada visat att mer än en fjärdedel av tonåringar som spelar om spelpengar hemma sedan går över till att spela med riktiga pengar, oftast i form av skrapbrickor.
Vad kan man göra om man tror att barnet är spel- eller teknikberoende?
Du kan be ditt barn att svara på frågorna i ett diagnostiskt verktyg från reSTART Life som ordnar läger för tonåringar vid Serenity Mountain, i Washington.
Observera och var medveten om följande tecken på teknikberoende:
- lägger mer och mer tid online eller på att spela
- försöker dra ner på tiden, men misslyckas
- slutar med andra nöjen
- känner sig gladare när han eller hon spelar
- har begär efter spel
- ignorerar familj och vänner
- rastlöshet
- ljuger om speltid
Dessutom är även känslor som skuld, skam eller ångest över spelande, indikationer på att en aktivitet har gått över styr. Fysiska symptom som viktuppgång eller -nedgång, ryggont, huvudvärk och överansträngda handleder kan också dyka upp.
När du talar med ditt barn säger Dini:
– Jag skulle ställa två frågor ”Kan du släppa det när du behöver?” och ”Är det en flykt från något annat?”
Om svaret är ”Nej” och ”Ja” kan barnet behöva mer hjälp för ADHD eller depression och ett program för att minska dataspelandet, vilka ofta baseras på kognitiv beteendeterapi. Föräldrar behöver övervaka.
Föräldrar kan dock ha svårt att ta det beslutet.
– När barnet är tyst, inte hoppar omkring, känner föräldrar ofta en lättnad. Det är jobbigt att skapa hälsosamma alternativ när det är så enkelt att låta dem spela, säger Strohman.
Man kan få uppleva mycket ”ilska och aggression”, när man tar bort barnets spel, säger hon.
Slutligen
Dataspel orsakar inte ADHD, men de kan förvärra symptom. De som har ADHD kan vara mer mottagliga för att utveckla ett spelberoende som ett sätt att bättre hantera sin störning.
Att föräldrar arbetar tillsammans med sina barn för att bemöta detta kan ge goda resultat.
Strohman är grundare av Digital Citizen Academy som utformar program till skolor och föräldrar för användande av teknologi. Hon arbetar med familjer för att sätta upp realistiska mål och att lära barnen att se problemet.
– Det är ingen skillnad mot att lära dem om kost och näring, säger hon.
När det gäller Ryder så är han nu 13 år och har minskat sin dataspelstid med hjälp av sin familj. Han har också börjat träna lagsporter, vilket ger honom ett bättre självförtroende.
– Vi har också kommit på att det är upp till oss att vara goda exempel. Tillsammans har vi dagar när vi i familjen är ouppkopplade. Det är en utmaning, men verkligen värt det! säger Charlie.
Temma Ehrenfeld är prisbelönt journalist inom psykologi, hälsa och privatekonomi. Artikeln publicerades ursprungligen på Healthline.com.
