loadingAtt inte kunna få bank-id i Sverige är en av de saker som gör att många ukrainare känner sig på en lägre nivå än andra. Foto: Adam Höglund/Shutterstock
Att inte kunna få bank-id i Sverige är en av de saker som gör att många ukrainare känner sig på en lägre nivå än andra. Foto: Adam Höglund/Shutterstock
Inrikes

Ukrainska flyktingar möter dagligen hinder i Sverige

Eva Sagerfors

Många ukrainare möter svårigheter i Sverige när de inte kan använda bank-id, inte har haft rätt till svenskaundervisning eller kan stå i bostadskö. Ukrainska Khrystyna Hevchuk har startat en petition för att de ska kunna leva normalt.

Den 4 mars 2022 kom Khrystyna Hevchuk med sin mamma och två syskon från hemstaden i västra Ukraina till Nykvarn söder om Stockholm. Hon var tidigare au-pair i en svensk familj och kunde en del svenska. 

När hennes familj återvände till Ukraina i höstas stannade hon kvar.

Ukrainare i Sverige

EU beslutade 2022 att aktivera massflyktsdirektivet, vilket innebär att personer från Ukraina ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. De kan även ansöka om asyl.

56 300 personer från Ukraina har hittills sökt skydd i Sverige.

38 100 personer är enligt Migrationsverkets uppgifter kvar i Sverige. En del av dessa har sökt asyl.

33 000 ukrainare sökte i början av 2023 förlängt skydd enligt massflyktsdirektivet.

5 472 av de ukrainare som har kommit som flyktingar enligt massflyktsdirektivet stod i maj registrerade som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Av dessa har 1 358 arbete med stöd.

Sjukvård: Skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet som är över 18 år har rätt till begränsad sjukvård. Det gäller vård som inte kan vänta, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. Barn under 18 år ska erbjudas vård i samma omfattning som man erbjuder dem som bor i regionen.

Källa: Migrationsverket, Arbetsförmedlingen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingAtt inte kunna få bank-id i Sverige är en av de saker som gör att många ukrainare känner sig på en lägre nivå än andra. Foto: Adam Höglund/Shutterstock
Att inte kunna få bank-id i Sverige är en av de saker som gör att många ukrainare känner sig på en lägre nivå än andra. Foto: Adam Höglund/Shutterstock
Inrikes

Ukrainska flyktingar möter dagligen hinder i Sverige

Eva Sagerfors

Många ukrainare möter svårigheter i Sverige när de inte kan använda bank-id, inte har haft rätt till svenskaundervisning eller kan stå i bostadskö. Ukrainska Khrystyna Hevchuk har startat en petition för att de ska kunna leva normalt.

Den 4 mars 2022 kom Khrystyna Hevchuk med sin mamma och två syskon från hemstaden i västra Ukraina till Nykvarn söder om Stockholm. Hon var tidigare au-pair i en svensk familj och kunde en del svenska. 

När hennes familj återvände till Ukraina i höstas stannade hon kvar.

Ukrainare i Sverige

EU beslutade 2022 att aktivera massflyktsdirektivet, vilket innebär att personer från Ukraina ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. De kan även ansöka om asyl.

56 300 personer från Ukraina har hittills sökt skydd i Sverige.

38 100 personer är enligt Migrationsverkets uppgifter kvar i Sverige. En del av dessa har sökt asyl.

33 000 ukrainare sökte i början av 2023 förlängt skydd enligt massflyktsdirektivet.

5 472 av de ukrainare som har kommit som flyktingar enligt massflyktsdirektivet stod i maj registrerade som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Av dessa har 1 358 arbete med stöd.

Sjukvård: Skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet som är över 18 år har rätt till begränsad sjukvård. Det gäller vård som inte kan vänta, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. Barn under 18 år ska erbjudas vård i samma omfattning som man erbjuder dem som bor i regionen.

Källa: Migrationsverket, Arbetsförmedlingen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024