Facebook och Twitter vidtog nyligen ytterst anmärkningsvärda åtgärder mot den amerikanska tidningen New York Post gällande en artikel om sonen till USA:s förre vicepresident Joe Biden.
Det här är första gången som sociala medieföretag har vidtagit direkta åtgärder mot en nyhetsartikel publicerad av en stor amerikansk tidning (New York Post är bland de fem största tidningarna i USA)
Framför allt verkar Facebooks och Twitters agerande vara godtyckligt, utan vare sig konsekvens eller goda skäl.
Andy Stone, kommunikationsansvarig på Facebook, säger i ett uttalande att plattformen ”begränsade spridningen” av New York Post-artikeln, och noterade att åtgärden vidtogs innan artikeln hade blivit faktagranskad (hur tvivelaktiga ”faktagranskarna” själva än må vara). Detta väcker frågor om vad som låg till grund för Facebooks beslut om att begränsa räckvidden – och effektivt censurera – artikeln.
Twitter gick längre än Facebook och lade till varningsetiketter på tweets och förbjöd användare att posta artikellänken – i såväl offentliga som direkta meddelanden – och stängde av vissa användare som gjorde det, däribland New York Post själv och Vita husets pressekreterare Kayleigh McEnany.
Efter svårigheter med att förklara skälet till censuren, hävdade Twitter senare att New York Post-artikeln stred mot dess policy om ”personlig och privat information” och var ett brott mot dess ”policy gällande hackat material”
I ett annat uttalande säger Twitter att plattformen förbjuder användning av dess service för att sprida innehåll som erhållits utan tillstånd.
Betyder detta att alla medieartiklar som innehåller läckta dokument kommer att förbjudas av plattformen hädanefter? Och kommer den här standarden att tillämpas lika för alla medieorganisationer?
Enligt Twitters egna standarder skulle mycket av den allra viktigaste journalistiken som någonsin producerats – vilken ofta förlitar sig på läckta dokument – inte ha någon plats på deras plattform.
Twitters och Facebooks regler är så oroväckande vaga att plattformarna kan välja att censurera innehåll som de behagar.
Det är ingen hemlighet att i takt med att de två företagen under senare år har växt i storlek och inflytande, så har även deras kontroll över den offentliga debatten gjort.
Det är en rättighet de skulle ha som publicister. Men Twitter och Facebook har kraftigt förnekat att de är publicister, och hävdar istället att de är öppna plattformar, vilket ger dem skydd enligt avsnitt 230 i den amerikanska lagen om kommunikationsanständighet.
Facebook och Twitter har nu passerat den här gränsen så offentligt och uppenbart att de, precis som den media de censurerar, har blivit publicister, och därmed bör hållas ansvariga enligt samma standard.
Hjälp oss att driva tidningen vidare!
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.
