loadingKraftigt höjda bensinpriser fick iranier att demonstrera. I tre dagar demonstrerade de, innan myndigheterna slog till. Flera tusen är fängslade och över 300 dödades, uppger Amnesty International. Foto: Mostafa Shanechi/AP/TT-arkivbild
Kraftigt höjda bensinpriser fick iranier att demonstrera. I tre dagar demonstrerade de, innan myndigheterna slog till. Flera tusen är fängslade och över 300 dödades, uppger Amnesty International. Foto: Mostafa Shanechi/AP/TT-arkivbild
Utrikes

Tusentals fängslade i Iran efter protester

Epoch Times

Chockhöjda bensinpriser och dåliga levnadsvillkor fick iranier att visa sitt missnöje under tre dagar i november. Myndigheterna slog tillbaka med kraft – över 300 döda och tusentals fängslade, enligt Amnesty.

"Världen kan inte stå bredvid i tystnad medan iranska myndigheter fortsätter att begå brott mot mänskliga rättigheter i deras obarmhärtiga vilja att krossa avvikande åsikter", säger människorättsorganisationen Amnesty Internationals Philip Luther i en ny rapport.

Den är skrämmande läsning över Irans effektiva och skoningslösa metoder att meja ned all missnöjesyttring och opposition.

Tre dagar av protester

Med viss svårighet har Amnesty kunna bekräfta 304 dödsfall i samband med protesterna.

Tusentals demonstranter, journalister, studenter och aktivister för mänskliga rättigheter greps dessutom efter protesterna som inleddes den 15 november och pågick till den 18:e. Demonstrationerna var en reaktion på bland annat en kraftig höjning av energipriser sedan subventioner tagits bort.

"Hemska berättelser från ögonvittnen visar att myndigheterna dödade hundratals av dem som deltog i protesterna, för att sedan genomföra ett orkestrerat tillslag för att skapa rädsla och få befolkningen att hålla tyst om vad som hänt" skriver Luther som är chef för Amnestys Mellanösternavdelning.

Videofilmer, som har granskats och verifierats av Amnesty, visar hur säkerhetsstyrkor siktade och sköt mot huvud, hjärta, hals och livsnödvändiga organ i syfte att döda.

FN har tidigare bekräftat att minst tolv barn dödades.

Tusentals försvunna

Men tillslagen mot demonstranter fortsatte efter protestvågen. Minst 7 000 greps enligt en talesperson för Irans parlament och dess kommitté för nationell säkerhet den 28 november. Sedan dess har antalet inte uppdaterats från officiellt håll.

Många av dem som har förts bort har inte hörts av eller kunnat kontaktas sedan dess. Många tros vara fängslade i det ökända fängelset Fashafoyeh i staden Rey i Teheranprovinsen. Rapporter om tortyr och misshandel kommer från dem som har släppts, många av dem traumatiserade.

Demonstranter ska ha körts i busslaster till fängelset Rajai Shahr i staden Karaj, där säkerhetsstyrkor misshandlar fängslade dagligen. Styrkor uppges också ha genomsökt sjukhus för att tillfångata skadade demonstranter. Många av dem är rapporterade som saknade och myndigheter vägrar i många fall att uppge om de är fängslade.

Räderna mot oppositionella fortsätter än i dag, skriver Amnesty:

"Utan internationella påtryckningar hotas tusentals av fortsatt tortyr och misshandel", säger Luther.

(Grim Berglund/TT)

Bränsleprotesterna i Iran

(TT)

Protesterna bröt ut runt midnatt den 15 november 2019.

Den utlösande faktorn var ett regeringsbeslut om att ransonera och dra tillbaka subventioner på bensin – något som ökat priset med upp till 300 procent.

Protester pågick i drygt 40 städer och en del av demonstranterna satte bland annat eld på banker och bensinstationer.

Ett par dagar efter de första demonstrationerna begränsades tillgången till internet kraftigt under flera dagar.

Den 20 november utropade president Hassan Rohani "seger" över proteströrelsen som han påstår är influerad av bland annat USA.

Enligt Amnesty International var demonstrationerna till största del fredliga.

Källa: Amnesty, Reuters med flera

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingKraftigt höjda bensinpriser fick iranier att demonstrera. I tre dagar demonstrerade de, innan myndigheterna slog till. Flera tusen är fängslade och över 300 dödades, uppger Amnesty International. Foto: Mostafa Shanechi/AP/TT-arkivbild
Kraftigt höjda bensinpriser fick iranier att demonstrera. I tre dagar demonstrerade de, innan myndigheterna slog till. Flera tusen är fängslade och över 300 dödades, uppger Amnesty International. Foto: Mostafa Shanechi/AP/TT-arkivbild
Utrikes

Tusentals fängslade i Iran efter protester

Epoch Times

Chockhöjda bensinpriser och dåliga levnadsvillkor fick iranier att visa sitt missnöje under tre dagar i november. Myndigheterna slog tillbaka med kraft – över 300 döda och tusentals fängslade, enligt Amnesty.

"Världen kan inte stå bredvid i tystnad medan iranska myndigheter fortsätter att begå brott mot mänskliga rättigheter i deras obarmhärtiga vilja att krossa avvikande åsikter", säger människorättsorganisationen Amnesty Internationals Philip Luther i en ny rapport.

Den är skrämmande läsning över Irans effektiva och skoningslösa metoder att meja ned all missnöjesyttring och opposition.

Tre dagar av protester

Med viss svårighet har Amnesty kunna bekräfta 304 dödsfall i samband med protesterna.

Tusentals demonstranter, journalister, studenter och aktivister för mänskliga rättigheter greps dessutom efter protesterna som inleddes den 15 november och pågick till den 18:e. Demonstrationerna var en reaktion på bland annat en kraftig höjning av energipriser sedan subventioner tagits bort.

"Hemska berättelser från ögonvittnen visar att myndigheterna dödade hundratals av dem som deltog i protesterna, för att sedan genomföra ett orkestrerat tillslag för att skapa rädsla och få befolkningen att hålla tyst om vad som hänt" skriver Luther som är chef för Amnestys Mellanösternavdelning.

Videofilmer, som har granskats och verifierats av Amnesty, visar hur säkerhetsstyrkor siktade och sköt mot huvud, hjärta, hals och livsnödvändiga organ i syfte att döda.

FN har tidigare bekräftat att minst tolv barn dödades.

Tusentals försvunna

Men tillslagen mot demonstranter fortsatte efter protestvågen. Minst 7 000 greps enligt en talesperson för Irans parlament och dess kommitté för nationell säkerhet den 28 november. Sedan dess har antalet inte uppdaterats från officiellt håll.

Många av dem som har förts bort har inte hörts av eller kunnat kontaktas sedan dess. Många tros vara fängslade i det ökända fängelset Fashafoyeh i staden Rey i Teheranprovinsen. Rapporter om tortyr och misshandel kommer från dem som har släppts, många av dem traumatiserade.

Demonstranter ska ha körts i busslaster till fängelset Rajai Shahr i staden Karaj, där säkerhetsstyrkor misshandlar fängslade dagligen. Styrkor uppges också ha genomsökt sjukhus för att tillfångata skadade demonstranter. Många av dem är rapporterade som saknade och myndigheter vägrar i många fall att uppge om de är fängslade.

Räderna mot oppositionella fortsätter än i dag, skriver Amnesty:

"Utan internationella påtryckningar hotas tusentals av fortsatt tortyr och misshandel", säger Luther.

(Grim Berglund/TT)

Bränsleprotesterna i Iran

(TT)

Protesterna bröt ut runt midnatt den 15 november 2019.

Den utlösande faktorn var ett regeringsbeslut om att ransonera och dra tillbaka subventioner på bensin – något som ökat priset med upp till 300 procent.

Protester pågick i drygt 40 städer och en del av demonstranterna satte bland annat eld på banker och bensinstationer.

Ett par dagar efter de första demonstrationerna begränsades tillgången till internet kraftigt under flera dagar.

Den 20 november utropade president Hassan Rohani "seger" över proteströrelsen som han påstår är influerad av bland annat USA.

Enligt Amnesty International var demonstrationerna till största del fredliga.

Källa: Amnesty, Reuters med flera

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024