I veckan deltar två arkeologer från Sverige i en norsk konferens om arkeologi i fjäll- och glaciärmiljö. I takt med att isar smälter får också arkeologer nya områden att utforska. Och i Sverige har undersökningarna gett resultat som nu ska redovisas.
Arkeologerna Erik Sandén från Västerbottens museum och Kjell-Åke Aronsson från Ájtte – Svenskt fjäll och samemuseum, har gjort undersökningar i fjällmiljöer i Norr- och Västerbotten, i områden som tidigare har varit täckta med snö och is. När islagren nu minskar på grund av ett allt varmare klimat finns mycket spännande att utforska för en arkeolog.
– Vi har gjort undersökningar i områden runt Tärnafjällen och faktiskt gjort några fynd. Ben och horn från ren som är flera tusen år gamla till exempel, berättar Erik Sandén.
Vad berättar de nya fynden?
– Fynden visar att det finns snölegor i Sverige som kan vara tusentals år gamla och de kan innehålla välbevarat organiskt material. En ny bild av renens historia ha kunnat visas tack vare analyser av framtinade horn och ben från renar som har kunnat dateras och DNA-analyserats. I Norrbotten har man hittat pilar med järnspets och bevarat träskaft, säger Erik Sandén.
Vad är det för ny bild av renen ni kan utläsa?
– DNA-analysen visade att det rör sig om en sorts ren som inte finns här längre. Idag påträffas de i Sibirien.
Vad visar andra undersökningar, från andra delar av världen?
– Det mest kända fyndet är ismannen Ötsi som hittades på gränsen mellan Italien och Österrike för 25 år sedan. Där har man fått en mycket djup kunskap om en människas liv och död under slutet av stenåldern. I Norge har man lärt sig mycket om jakt på ren från bronsålder till medeltid då man hittat många föremål från olika jaktmetoder. I Anderna har man hittat rester efter människooffer och andra ritualer på mycket hög höjd.
Dessa material ger möjlighet att svara på frågor som på ett sätt som inte varit möjligt tidigare.
Hur kommer ni att arbeta framgent?
– Västerbottens museum kommer att fortsätta inventeringarna i Västerbottensfjällen. Förhoppningsvis kommer samarbete mellan olika arkeologiska aktörer, men även andra som har intresse av dessa områden som till exempel geografer och biologer, att bidra till effektivare och mer givande undersökningar.
Hur bedömer du sannolikheten att något större fynd även kan göras i Sverige i framtiden?
– Det är sannolikt att det kommer att tina fram mera, men för att dessa inte bara skall förmultna är det viktigt att vi hittar dessa föremål så att vi kan dokumentera och bevara dem för framtiden. Om vi inte gör någonting kommer eventuella fynd garanterat att försvinna och vi missar en chans till kunskap som inte kommer tillbaka, säger Erik Sandén.