loading







Den 20 januari 2017 tog Donald Trump över rollen som USA:s president från Barack Obama. Foto: Chip Somodevilla/Getty Images
Den 20 januari 2017 tog Donald Trump över rollen som USA:s president från Barack Obama. Foto: Chip Somodevilla/Getty Images
Utrikes

Trumps avlyssningsanklagelser: vad vi faktiskt vet

Petr Svab

Den 3 mars anklagade president Donald Trump sin företrädare Barack Obama för att ha avlyssnat telefoner i Trump Tower före valet.

”Förskräckligt! Jag har just upptäckt att Obama avlyssnade Trump Tower precis före segern. Ingenting hittades. Detta är McCarthyism”, twittrade Trump.

Trump bad kongressen att undersöka saken.

I ett uttalande från den 5 mars sade Vita husets pressekreterare Sean Spicer att President Donald Trump bett kongressens underrättelseutskott, som utreder de ryska aktiviteterna, att avgöra om presidenten missbrukat sina befogenheter 2016. ”Varken Vita huset eller presidenten kommer att ge vidare kommentarer förrän en sådan översyn gjorts”, sade han.

Ursprunget till anklagelserna

Anklagelserna om avlyssning verkar ha sin upprinnelse i en artikel av Louise Mensch i webbtidningen Heat Street den 7 november 2016.

Hon hänvisade till två separata underrättelsekällor om att "FBI sökt och beviljats ett FISA-domstolsbeslut i oktober, som gav kontraspionaget tillstånd att undersöka aktiviteterna hos de 'personer i USA' i Donald Trumps kampanj som har kopplingar till Ryssland."

En FISA-fullmakt (Foreign Intelligence Surveillance Act) ger FBI tillstånd att samla in bevis, däribland e-post och telefonsamtal, om amerikanska medborgare eller andra med uppehållstillstånd som kan fungera som, även omedvetet, ”agenter för främmande makt”.

Vidare skrev Mensch att man "inom underrättelsekretsar tänker att fullmakten gäller alla 'personer i USA' som kan kopplas till den här undersökningen, vilket inkluderar Donald Trump och minst tre män till som antingen har ingått i hans kampanj eller fungerat som hans ställföreträdare i media."

Vilka är de tre männen?

Den 19 januari avslöjade New York Times (NYT) via en anonym källa, tre män med koppling till Trump som påstods vara under utredning för samröre med Ryssland: Paul Manafort, Carter Page och Roger Stone.

Artikeln nämner också att undersökningarna kanske inte hade något alls att göra med påstådd rysk inblandning i presidentvalet.

Paul Manafort var under lång tid PR-rådgivare för den proryska sidan i konflikten i Ukraina. Trump värvade Manafort som rådgivare i mars 2016, men uppmanade honom att sluta i augusti när hans affärer med Ukraina kom fram. NYT skrev sedan att Manafort kan ha hjälpt de ukrainska politikerna att tvätta pengar.

En underrättelsetjänsteman sade till NYT att FBI granskade Manafort på grund av hans kopplingar till Ukraina, och inte nödvändigtvis på grund av ryskt inflytande på Trumps presidentkampanj.

Paul Manafort efter ett möte med Donald Trump den 9 juni 2016. Foto: Drew Angerer/Getty Images

Carter Page var en medelmåttig investeringsmäklare utan egentligt inflytande varken på Ryssland eller Trumps kampanj, skrev Julia Ioffe i en grävande artikel i Politico om Pages ryska affärer. Ioffe skrev att Page kan ha försökt blåsa upp betydelsen av sina ryska kontakter sedan Trump listat honom som urtrikespolitisk rådgivare i en intervju.

En västerländsk underrättelsekälla sade till Yahoo News att Page skulle ha träffat en rysk tjänsteman och en hög chef vid ett stort ryskt oljebolag i juli 2016. Men baserat på Ioffes rapportering skulle ett sådant möte varit utanför ramarna för någon av Pages ringa betydelse.

Roger Stone är republikansk strateg och lobbyist som fanns med i början av Trumps kampanj, och länge fungerade som hans rådgivare. Men Trump sparkade Stone från kampanjen i augusti 2015.

Den gången sade Trump till Washington Post att han "verkligen inte ville ha publicitetstörstande typer som vill vara med i tidningar för sitt eget syfte. Den här kampanjen handlar inte om dem. Den handlar om seger och göra Amerika stort igen”.

Stone kan ha intresserat FBI på grund av att han på förhand visste om att Wikileaks kommit över e-post från Demokratiska partiets nationella kommitté (DNC) och John Podesta, Hillary Clintons tidigare kampanjchef.

Obamaadministrationens underrättelsetjänst misstänkte att DNC hackats på uppdrag av den ryska regeringen. Den frågan är under utredning av kongressen. Stone medgav att han kände till att Wikileaks kommit över e-posten, men förnekade samröre med Ryssland.

”Jag har aldrig förnekat att Assange och jag hade en gemensam vän som berättade att Wikileaks hade det här om [Hillary Clinton] och skulle börja släppa det i oktober. Han gjorde det och de gjorde det”, skrev Stone på Facebook den 5 mars. ”Assange jobbar inte för ryssarna och ingen har bevisat något annat".

Wikileaks grundare Julian Assange förnekar också att ryssar skulle vara källan. 

Avlyssnades Trump Tower?

Underrättelseorganet NSA, har tillgång till telefonsamtal, e-post, sms och andra textmeddelanden i realtid över hela USA. På så sätt är praktiskt taget alla telefoner avlyssnade. Frågan är snarare vilka som kan få tillgång till materialet, och i vilket syfte.

Mensch, som först skrev om avlyssningen, skrev att FBI fick tillåtelse till avlyssning för att undersöka kommunikationen mellan en server i Trump Tower i New York och ryska Alfa Bank.

Franklin Foer på Slate skrev om kommunikationen mellan servrarna den 31 oktober 2016. Flera experter sade till honom att kommunikationen liknade e-postkonversationer, men ingen av dem hade haft tillgång till innehållet i konversationerna.

FBI utredde detta i flera veckor, och "kom till slut fram till att det kunde finnas en oskyldig förklaring till datorkontakten, såsom marknadsföringsmejl eller spam", sade en anonym underrättelsetjänsteman enligt NYT den 31 oktober.

Mensch skrev inte uttryckligen att FBI avlyssnat några telefoner i Trump Tower, men hon skrev att "man inom underrättelsekretsar tror" att Trump själv avlyssnades.

James Clapper Jr, tidigare chef för den nationella underrättelsetjänsten, sade att så vitt han visste fanns ingen avlyssning mot Trumps kontor.

– Det fanns ingen sådan avlyssningsaktivitet mot den tillträdande presidenten vid den tiden, varken som kandidat eller mot hans kampanj, sade Clapper i NBC:s program ”Meet the Press”, den 5 mars.

Men det här förnekandet kan tolkas på olika sätt. Eftersom allt avlyssnas, menar han då att FBI inte beviljades tillträde till Trumps kommunikation? Den 19 januari skrev NYT att underrättelsetjänsten tittat på "avlyssnad kommunikation" från Manafort, Page och Stone men inte Trump.

Roger Stone i Trump Tower 2016. Foto: Spencer Platt/Getty Images

Obamas svar på buggningsanklagelserna kan tolkas som att han undviker frågan.

”En huvudregel för Obamaadministrationen var att ingen tjänsteman i Vita huset någonsin skulle lägga sig i en oberoende undersökning som leddes av justitiedepartementet”, sade Obamas talesman Kevin Lewis i ett uttalande den 4 mars. ”Som en del av denna praxis har varken president Obama eller någon annan tjänsteman i Vita huset någonsin beordrat övervakning av en amerikansk medborgare. Allt annat är falskt."   

”Det här verkar vara oärligt på flera vis”, skrev Andrew McCarthy III, tidigare biträdande åklagare för New Yorks södra distrikt, i National Review den 5 mars. ”För det första, som Obamas tjänstemän är väl medvetna om, är det under FISA-processen tekniskt sett FISA-domstolen som 'beordrar' övervakning. Och enligt lag är det justitiedepartementet och inte Vita huset som representerar staten i förfarandet i FISA-domstolen.

Det Obama inte svarar på är om han kände till eller godkände en sådan övervakning, skrev McCarthy.

Är det lagligt att presidenten begär spioneri mot amerikaner?

McCarthy förklarade att det inte är något fel med att presidenten ber en FISA-domstol om tillstånd att övervaka personer som misstänks vara agenter för främmande makt. ”Det är för att göra det möjligt för presidenten att utföra sin personliga exekutiva skyldighet att skydda USA mot utländska hot”, skrev han.

Däremot vore det problematiskt om en president begär övervakning i politiskt syfte. Det hade varit fel av Obama att ansöka om avlyssning av Trump och hans medarbetare för att skada Trump.

Mensch skriver att FBI ansökte om ett FISA-domstolsbeslut som ”enligt källor nämnde Trump” i juni månad, men att ansökan avslogs.

Ett brev från FISA-domstolen 2013 gör gällande att domstolen godkänner över 99 procent av ansökningarna, men att en av fyra ansökningar skickas tillbaka för komplettering eller begränsas.

När informationen om Trump Tower kom fram – i september enligt Slate – begränsade FBI begäran till FISA och lade fram den igen. Enligt Mensch källor beviljades den den här gången.

Om tillståndet inte inkluderade Trump eller hans kontor så betyder det att FBI inte hade någon rimlig anledning att tro att Trump varit påverkad av Ryssland. Men om tillståndet inkluderade Trump har han faktiskt underlag för sina tweets.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading







Den 20 januari 2017 tog Donald Trump över rollen som USA:s president från Barack Obama. Foto: Chip Somodevilla/Getty Images
Den 20 januari 2017 tog Donald Trump över rollen som USA:s president från Barack Obama. Foto: Chip Somodevilla/Getty Images
Utrikes

Trumps avlyssningsanklagelser: vad vi faktiskt vet

Petr Svab

Den 3 mars anklagade president Donald Trump sin företrädare Barack Obama för att ha avlyssnat telefoner i Trump Tower före valet.

”Förskräckligt! Jag har just upptäckt att Obama avlyssnade Trump Tower precis före segern. Ingenting hittades. Detta är McCarthyism”, twittrade Trump.

Trump bad kongressen att undersöka saken.

I ett uttalande från den 5 mars sade Vita husets pressekreterare Sean Spicer att President Donald Trump bett kongressens underrättelseutskott, som utreder de ryska aktiviteterna, att avgöra om presidenten missbrukat sina befogenheter 2016. ”Varken Vita huset eller presidenten kommer att ge vidare kommentarer förrän en sådan översyn gjorts”, sade han.

Ursprunget till anklagelserna

Anklagelserna om avlyssning verkar ha sin upprinnelse i en artikel av Louise Mensch i webbtidningen Heat Street den 7 november 2016.

Hon hänvisade till två separata underrättelsekällor om att "FBI sökt och beviljats ett FISA-domstolsbeslut i oktober, som gav kontraspionaget tillstånd att undersöka aktiviteterna hos de 'personer i USA' i Donald Trumps kampanj som har kopplingar till Ryssland."

En FISA-fullmakt (Foreign Intelligence Surveillance Act) ger FBI tillstånd att samla in bevis, däribland e-post och telefonsamtal, om amerikanska medborgare eller andra med uppehållstillstånd som kan fungera som, även omedvetet, ”agenter för främmande makt”.

Vidare skrev Mensch att man "inom underrättelsekretsar tänker att fullmakten gäller alla 'personer i USA' som kan kopplas till den här undersökningen, vilket inkluderar Donald Trump och minst tre män till som antingen har ingått i hans kampanj eller fungerat som hans ställföreträdare i media."

Vilka är de tre männen?

Den 19 januari avslöjade New York Times (NYT) via en anonym källa, tre män med koppling till Trump som påstods vara under utredning för samröre med Ryssland: Paul Manafort, Carter Page och Roger Stone.

Artikeln nämner också att undersökningarna kanske inte hade något alls att göra med påstådd rysk inblandning i presidentvalet.

Paul Manafort var under lång tid PR-rådgivare för den proryska sidan i konflikten i Ukraina. Trump värvade Manafort som rådgivare i mars 2016, men uppmanade honom att sluta i augusti när hans affärer med Ukraina kom fram. NYT skrev sedan att Manafort kan ha hjälpt de ukrainska politikerna att tvätta pengar.

En underrättelsetjänsteman sade till NYT att FBI granskade Manafort på grund av hans kopplingar till Ukraina, och inte nödvändigtvis på grund av ryskt inflytande på Trumps presidentkampanj.

Paul Manafort efter ett möte med Donald Trump den 9 juni 2016. Foto: Drew Angerer/Getty Images

Carter Page var en medelmåttig investeringsmäklare utan egentligt inflytande varken på Ryssland eller Trumps kampanj, skrev Julia Ioffe i en grävande artikel i Politico om Pages ryska affärer. Ioffe skrev att Page kan ha försökt blåsa upp betydelsen av sina ryska kontakter sedan Trump listat honom som urtrikespolitisk rådgivare i en intervju.

En västerländsk underrättelsekälla sade till Yahoo News att Page skulle ha träffat en rysk tjänsteman och en hög chef vid ett stort ryskt oljebolag i juli 2016. Men baserat på Ioffes rapportering skulle ett sådant möte varit utanför ramarna för någon av Pages ringa betydelse.

Roger Stone är republikansk strateg och lobbyist som fanns med i början av Trumps kampanj, och länge fungerade som hans rådgivare. Men Trump sparkade Stone från kampanjen i augusti 2015.

Den gången sade Trump till Washington Post att han "verkligen inte ville ha publicitetstörstande typer som vill vara med i tidningar för sitt eget syfte. Den här kampanjen handlar inte om dem. Den handlar om seger och göra Amerika stort igen”.

Stone kan ha intresserat FBI på grund av att han på förhand visste om att Wikileaks kommit över e-post från Demokratiska partiets nationella kommitté (DNC) och John Podesta, Hillary Clintons tidigare kampanjchef.

Obamaadministrationens underrättelsetjänst misstänkte att DNC hackats på uppdrag av den ryska regeringen. Den frågan är under utredning av kongressen. Stone medgav att han kände till att Wikileaks kommit över e-posten, men förnekade samröre med Ryssland.

”Jag har aldrig förnekat att Assange och jag hade en gemensam vän som berättade att Wikileaks hade det här om [Hillary Clinton] och skulle börja släppa det i oktober. Han gjorde det och de gjorde det”, skrev Stone på Facebook den 5 mars. ”Assange jobbar inte för ryssarna och ingen har bevisat något annat".

Wikileaks grundare Julian Assange förnekar också att ryssar skulle vara källan. 

Avlyssnades Trump Tower?

Underrättelseorganet NSA, har tillgång till telefonsamtal, e-post, sms och andra textmeddelanden i realtid över hela USA. På så sätt är praktiskt taget alla telefoner avlyssnade. Frågan är snarare vilka som kan få tillgång till materialet, och i vilket syfte.

Mensch, som först skrev om avlyssningen, skrev att FBI fick tillåtelse till avlyssning för att undersöka kommunikationen mellan en server i Trump Tower i New York och ryska Alfa Bank.

Franklin Foer på Slate skrev om kommunikationen mellan servrarna den 31 oktober 2016. Flera experter sade till honom att kommunikationen liknade e-postkonversationer, men ingen av dem hade haft tillgång till innehållet i konversationerna.

FBI utredde detta i flera veckor, och "kom till slut fram till att det kunde finnas en oskyldig förklaring till datorkontakten, såsom marknadsföringsmejl eller spam", sade en anonym underrättelsetjänsteman enligt NYT den 31 oktober.

Mensch skrev inte uttryckligen att FBI avlyssnat några telefoner i Trump Tower, men hon skrev att "man inom underrättelsekretsar tror" att Trump själv avlyssnades.

James Clapper Jr, tidigare chef för den nationella underrättelsetjänsten, sade att så vitt han visste fanns ingen avlyssning mot Trumps kontor.

– Det fanns ingen sådan avlyssningsaktivitet mot den tillträdande presidenten vid den tiden, varken som kandidat eller mot hans kampanj, sade Clapper i NBC:s program ”Meet the Press”, den 5 mars.

Men det här förnekandet kan tolkas på olika sätt. Eftersom allt avlyssnas, menar han då att FBI inte beviljades tillträde till Trumps kommunikation? Den 19 januari skrev NYT att underrättelsetjänsten tittat på "avlyssnad kommunikation" från Manafort, Page och Stone men inte Trump.

Roger Stone i Trump Tower 2016. Foto: Spencer Platt/Getty Images

Obamas svar på buggningsanklagelserna kan tolkas som att han undviker frågan.

”En huvudregel för Obamaadministrationen var att ingen tjänsteman i Vita huset någonsin skulle lägga sig i en oberoende undersökning som leddes av justitiedepartementet”, sade Obamas talesman Kevin Lewis i ett uttalande den 4 mars. ”Som en del av denna praxis har varken president Obama eller någon annan tjänsteman i Vita huset någonsin beordrat övervakning av en amerikansk medborgare. Allt annat är falskt."   

”Det här verkar vara oärligt på flera vis”, skrev Andrew McCarthy III, tidigare biträdande åklagare för New Yorks södra distrikt, i National Review den 5 mars. ”För det första, som Obamas tjänstemän är väl medvetna om, är det under FISA-processen tekniskt sett FISA-domstolen som 'beordrar' övervakning. Och enligt lag är det justitiedepartementet och inte Vita huset som representerar staten i förfarandet i FISA-domstolen.

Det Obama inte svarar på är om han kände till eller godkände en sådan övervakning, skrev McCarthy.

Är det lagligt att presidenten begär spioneri mot amerikaner?

McCarthy förklarade att det inte är något fel med att presidenten ber en FISA-domstol om tillstånd att övervaka personer som misstänks vara agenter för främmande makt. ”Det är för att göra det möjligt för presidenten att utföra sin personliga exekutiva skyldighet att skydda USA mot utländska hot”, skrev han.

Däremot vore det problematiskt om en president begär övervakning i politiskt syfte. Det hade varit fel av Obama att ansöka om avlyssning av Trump och hans medarbetare för att skada Trump.

Mensch skriver att FBI ansökte om ett FISA-domstolsbeslut som ”enligt källor nämnde Trump” i juni månad, men att ansökan avslogs.

Ett brev från FISA-domstolen 2013 gör gällande att domstolen godkänner över 99 procent av ansökningarna, men att en av fyra ansökningar skickas tillbaka för komplettering eller begränsas.

När informationen om Trump Tower kom fram – i september enligt Slate – begränsade FBI begäran till FISA och lade fram den igen. Enligt Mensch källor beviljades den den här gången.

Om tillståndet inte inkluderade Trump eller hans kontor så betyder det att FBI inte hade någon rimlig anledning att tro att Trump varit påverkad av Ryssland. Men om tillståndet inkluderade Trump har han faktiskt underlag för sina tweets.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024