Tips till tonårsföräldrar: Ett samtal med psykologen Jennie Marie Battistin
Förstå din tonåring bättre så att ni inte förlorar kontakten
För att hjälpa tonåringar att känna en större självständighet kan man ge dem alternativ att välja mellan.


Åh, detta föräldraskap – ena stunden tror man att man äntligen har förstått allt – när barnen är glada och skrattar och leker sig genom det fantastiska liv du har skapat åt dem; nästa stund (känns det som) klagar ditt barn högljutt om hur orättvist livet är, att du är den sämsta föräldern som finns, och hur alla kompisarna har det mycket bättre.

Vad hände …? Vem är det här? Blev min lilla älskling plötsligt utbytt mot en klonad kopia?

Jag ska berätta vad det är som händer – Det är tonåren …

När barn går in i tonårsstadiet och deras hjärna och kropp börjar förändras från att vara ett barn till att bli vuxen, kommer den föräldrastrategi som fungerade utmärkt för de yngre barnaåren inte längre vara särskilt effektiv. Föräldrar behöver naturligtvis ett annat förhållningssätt under det här stadiet och, idealiskt, en hel packe expertråd.

Jag frågade Jennie Marie Battistin, psykolog och författare till "Mindfulness for Teens in 10 Minutes a Day: Exercises to Feel Calm, Stay Focused, & Be Your Best Self”, om just det här. Här är är vårt samtal.

Att gå in i tonåren kan vara en jobbig tid – man ska gå från barndomen till att bli vuxen, vilket innebär stora förändringar såväl fysiskt som mentalt.

Epoch Times: När tonåren kommer blir föräldrarna ofta överraskade. Humörsvängningarna som barnen har under de tidiga tonåren kan kännas främmande för föräldrarna. Kan du ge en kort överblick över tonårens inledning och de vanligaste förändringarna som sker känslo- och beteendemässigt?

Jennie Marie Battistin: Det finns många fysiska, känslomässiga och beteendemässiga förändringar som är typiska under tonåren. Ungdomar försöker utveckla sin identitet och öka sin självständighet.

Typiska förändringar som uppstår är att de ofta får mindre lust att vara med familjen, ett ökat behov av sömn eller ovilja att gå upp på morgnarna, föräldrarna känns plötsligt ”pinsamma”, överdrivna reaktioner när de blir avvisade av kompisar eller på deras kommentarer, och många börjar experimentera med lågrisk-beteenden.

Epoch Times: Känslor kan vara oberäkneliga och oförutsägbara under tonåren. Vad är det som orsakar sådana känslosvängningar?

Jennie MarieBattistin: Till viss del kan man lägga skulden på biologin (kropps- och hormonförändringar) för det skiftande humöret och känslorna hos ungdomar. Dessutom fortsätter hjärnan att utvecklas. Den prefrontala hjärnbarken, som är centrum för logik och orsak, är ännu inte fullt utvecklad. Därför styrs tonåringen vanligtvis av känslohjärnan, vilket kan få dem att reagera på stress, gränssättningar, olika krav och besvikelser med en starkare känslomässig reaktion.

Tonåringar fastnar ofta i svart eller vitt, eller i tänkande som ”allt-är-bra”, ”allt-är-dåligt”. Du har kanske hört en tonåring säga: "Du förstör mitt liv, du f örstår bara inte, du låter mig aldrig ha någon frihet", etcetera? Sociala och psykologiska faktorer kan också leda till några av de nyckfulla känslorna.

Epoch Times: Föräldrar kan vara med om att deras barn som en gång uppförde sig så bra testar gränser och får känslomässiga utbrott. Det kan vara svårt att veta när man ska ge en tonåring mer utrymme, en kram eller olika disciplinära konsekvenser. Vilka förändringar i uppfostringsstrategier rekommenderar du föräldrar till ungdomar?

Jennie Marie Battistin: Tonåringar är inte längre barn, men ännu inte helt oberoende. En längtan efter självständighet och självuttryck kan leda till impulsivt beteende, utforskande av gränser, att fatta beslut utan att helt tänka över konsekvenserna, och känslomässiga upp- och nedgångar när de navigerar i sin sociala värld.

Ibland kan det vara effektivare att tillåta naturliga konsekvenser snarare än att tillrättavisa eller utbilda. En naturlig följd kan vara en tillsägelse från skolan när man varit sen till lektionerna flera gånger. Men att skapa en konsekvens som kräver beteendeförändring är viktigt. Till exempel, ”Fram till dess att du når upp till betyg C måste du stanna hemma och plugga på helger”.

Vi försöker alltmer hjälpa ungdomar att få kontakt med sina känslor. När en tonåring skriker på sina föräldrar, tycker jag om att använda en ”time-in” -strategi. Identifiera känslan och få dem att ta en paus. Försök att säga, "Det verkar som att du är (sätt namn på den obehagliga känslan), du kanske behöver lite tid för att få ordning på dina känslor, vi kan ta en promenad eller sätta oss i soffan tills du kan tala respektfullt till mig”. En ”time-in”-strategi hjälper tonåringen att lära sig känsloreglering och att tåla obehagliga känslor.

Epoch Times: Barn i den här åldern verkar vilja ha både självständighet och omsorg från föräldrarna. Hur kan man som förälder bäst ge båda?

Jennie Marie Battistin: Att ge tonåringar alternativ och låta dem välja själva kan hjälpa dem att känna en större självständighet. Till exempel, "Du kan antingen stanna hemma och göra klart dina läxor ikväll så att du kan vara med dina kompisar hela dagen på lördag, eller så kan du gå ut ikväll med kompisarna och stanna hemma på lördag för att göra färdigt läxorna”.

Att ge en viss struktur och rutin till veckan skapar en ram som kan vara lugnande. Till exempel, "När du kommer hem kan du ta en halvtimmes paus, sedan göra dina läxor, äta middag med familjen, och om du är klar med läxorna klockan åtta får du fri tid fram tills det är dags att sova.”

Epoch Times: Självförtroende verkar vara ett problem för många tonåringar. Varför är det så, och vad kan föräldrar göra för att hjälpa sina barn att känna sig säkrare under den här perioden i livet.

Jennie Marie Battistin: Det är många förändringar under tonåren, och tonåringar upplever större förväntningar från andra. Ungdomar kan ha svårt att veta vad de känner och hur de ska hantera sina känslor, vilket kan påverka självförtroendet. Ofta fastnar tonåringar i katastrofkänslor med ord och tankar som ”alltid” och ”aldrig”.

Att ge tonåringar beröm och hjälpa dem att se sina fördelar kan bidra till att bygga självförtroende. Leta efter positiva tillfällen, till exempel "Jag uppskattar hur du hjälpte till med …”, "Jag gillar hur du tog hand om …” eller "Jag är stolt över dig för …”. Sök efter en sak varje dag som du kan ta upp med din tonåring för att positivt förstärka det som är bra med honom eller henne.

Epoch Times: Hur kan föräldrar urskilja när deras tonårings känslomässiga beteende går bortom det vanliga, och är något som man behöver oroa sig för?

Jennie Marie Battistin: Allvarliga och långvariga perioder med förändringar i humör (känslor) och beteenden kan signalera psykisk ohälsa, som till exempel depression eller ångest. Ibland ser föräldrar dåligt beteende, irritabilitet eller respektlöshet som utåtagerande beteende. Om symtomen verkar öka och varar under långa perioder, och det finns tydliga förändringar när det gäller mat och sömn, och om självkänslan försämras och han eller hon drar sig undan aktiviteter som tidigare uppskattades, då bör man fundera på att göra en psykisk hälsoutredning.

Epoch Times:  Finns det några fler uppmuntrande råd du kan ge som avslutning till föräldrar som är påväg in i, eller redan är inne i sina barns tonårsperiod?

Jennie Marie Battistin: Om man förändrar sitt tankesätt och undviker "Vad hände med min gulliga unge", "Jag fruktar tonåren" eller "Usch, jag har en tonåring”, så kan det påverka förhållandet till ens tonåring positivt. Att vara en medveten förälder och acceptera din föränderliga tonåring kan underlätta övergången från barndomen till vuxen ålder.

Jag uppmuntrar föräldrar att ge sin tonåring ett verktyg som till exempel mindfulness. En 10-minuters daglig mindfulness-övning kan hjälpa till att minska negativa beteenden, stress, känslomässiga utbrott, att bättre kunna hantera och acceptera jobbiga känslor, att inte reagera så starkt på oro och öka gemenskapen med andra.

Att vara medvetet närvarande med sin tonåring och att inte bedöma hans eller hennes beteende kan öka gemenskapen. Leta efter glittrande ögonblick för att få naturlig kontakt, som till exempel en mysig biltur eller att titta på en film eller ett TV-program tillsammans. Du kommer att bli förvånad över hur mycket din tonåring kan berätta om du är medvetet närvarande, snarare än oroligt frågvis.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.