Regeringen har beslutat att frysa den del av biståndet till Belarus som går till projekt där statliga aktörer har en aktiv roll.
– Vi ser nu en regim som inte drar sig för att använda alla statliga verktyg gentemot den egna befolkningen, säger biståndsminister Peter Eriksson (MP).
Det är två projekt som påverkas av beslutet, den ena är ett samarbete med Belarus centralbank, det andra projektet syftar till att få till ett bättre näringslivsklimat i landet där man samarbetar med en myndighet för ekonomi.
Utbetalningen av biståndspengar stoppas med omedelbar verkan, men det är även andra utbyten som stoppas.
– Det handlar nog främst om samarbeten människor emellan. Vi har experter som åker dit och har olika former av samarbeten, säger Peter Eriksson.
Mer till demokratiska krafter
Syftet med de två projekten har enligt regeringen varit att stödja det belarusiska folket och Peter Eriksson medger att det kan finnas nackdelar med att frysa biståndet.
– Det kan det, men vi ser nu en regim som inte drar sig för att använda alla statliga verktyg gentemot den egna befolkningen och då tycker vi det är rimligt att frysa samarbete med myndigheter. Vi vill till varje pris undvika att svenskt bistånd eller svenska aktörer som har samarbete med statliga aktörer där blir inblandade, säger Eriksson.
De två projekt som påverkas får 22,5 miljoner respektive tre miljoner kronor i bistånd från Sverige. Det totala biståndet till Belarus uppgår till 120 miljoner kronor.
– Huvuddelen av biståndet går till stöd till civilsamhället och de organisationer som vi nu ser på gatorna som driver det här förändringsarbetet, säger Eriksson.
Just nu pågår ett arbete med att se över om Sverige ytterligare kan stödja de demokratiska krafter som finns i landet.
– Det kan delvis handla om att omfördela de pengar som frusits för de andra projekten men det kan även handla om att sätta in ytterligare resurser. Vi har en sådan beredskap i den här typen av fall, säger Eriksson.
En viktig signal
Ingen reaktion på beslutet har ännu kommit från Belarus. Peter Eriksson tror inte att det frysta biståndet väger särskilt tungt i regimens ögon.
– Det kanske ändå är en viktig signal till regimen att vi ser över alla verktyg för att visa att vi står på en sida som handlar om demokratisering i landet och att vi absolut inte kan acceptera det som pågår nu, säger Eriksson.
Biståndet kommer vara fortsatt fryst till dess att man ser en positiv förändring i Belarus.
– Då kan vi tänka oss att återuppta projekten och kanske till och med intensifiera flera samarbeten för att bygga upp en ny statlig struktur som fungerar i enlighet med demokratiska värderingar.
Om det i stället sker en negativ utveckling kan projekten avslutas helt.
(Ellinor Knoxborn/TT)
