loadingPresident Aleksandr Lukasjenko talar till anhängare i Minsk. Foto: Maxim Guchek/AP/TT
President Aleksandr Lukasjenko talar till anhängare i Minsk. Foto: Maxim Guchek/AP/TT
Utrikes

Massiva demonstrationer i Minsk mot Lukasjenko

TT-AFP-Reuters

Fortfarande sent på söndagskvällen fortsatte regimkritiska protester i Belarus huvudstad Minsk, efter en dag då tiotusentals demonstranter samlats. Ryssland lovar president Aleksandr Lukasjenko stöd, medan Frankrike kräver att EU stödjer demonstranterna.

Frankrikes president Emmanuel Macron gav sig in spelet om framtiden i Belarus sent på söndagskvällen. Han sade att EU måste fortsätta att stödja de fredliga demonstranterna i landet.

"EU måste fortsätta att mobilisera stöd för de hundratusental belarusier som genomför fredliga demonstrationer för att få respekt för sina rättigheter, frihet och oberoende", skrev Macron på Twitter.

Svenskt stöd för protester

Även Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) uttryckte sitt stöd för demonstrationerna:

"Massiv uppslutning till oppositionens demonstration i Minsk i dag, med människor som protesterar mot polisvåld och valfusk. Djupt imponerad av civilsamhällets mod. Lukasjenko måste lyssna på, inte försöka skrämma, sitt folk", kommenterade Linde på Twitter på söndagen

Utspelen kom efter endag som präglats av demonstrationer och maktspråk.

Belarus president Lukasjenko hävdade att Nato samlar militära resurser längs Belarus västra gräns. I ett framträdande i Minsk på söndagen talade Lukasjenko om såväl mark- som luftstyrkor från Nato nära landets gräns.

Presidenten syftade uppenbarligen på Polen, där försvarsalliansen Nato har stor militär närvaro. Men några belägg för en sådan kraftsamling finns i nuläget inte.

– Vi kommer att upphöra som stat, som folk, som en nation, säger han om Natohotet till anhängare som samlats i staden.

På söndagen samlas samtidigt tiotusentals Minskbor med krav på Lukasjenkos avgång i vad de valt att kalla en frihetsmarsch. Demonstrationen sker på dagen en vecka efter det av omvärlden utdömda valet i Belarus den 9 augusti.

Demonstranter framför en regeringsbyggnad i Belarus huvudstad Minsk den 15 augusti. Foto: Dmitri Lovetskij/AP/TT

Ömsesidig assistans

Lukasjenko höll under dagen även nya telefonöverläggningar med sin motpart i Moskva, Vladimir Putin. Enligt en kommuniké från makthögkvarteret Kreml är Ryssland berett att stödja Belarus regim militärt. I kommunikén hänvisas till en försvarspakt om ömsesidig militär assistans som de båda länderna har ingått, skriver Reuters.

Trycket har stadigt växt mot Lukasjenko sedan valdagen förra söndagen. Tiotusentals belarusier har tagit till gator och torg för att protestera mot det officiella valresultatet, som visade en stor seger för Lukasjenko, och visa stöd för oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja.

Närmare 7 000 människor har gripits, hundratals har skadats och två har omkommit i de protester som förvandlats till Lukasjenkos största utmaning under de 26 åren vid makten. Gripna som sedermera släppts ur fängelse har rapporterat om tortyrliknande behandling.

Väljarbas vänder?

Samtidigt som demonstranter fyllt gatorna i Minsk och andra städer runt om i Belarus, har även hundratals anställda vid statsägda fabriker lämnat sina arbeten och kallat till strejker – en tydlig signal om att delar av Lukasjenkos traditionella väljarbas vänder sig emot sin president. Under en protest utanför Belarus statliga tv-komplex under lördagskvällen lämnade runt 100 anställda byggnaden och anslöt sig till demonstranterna.

Lukasjenkos framträdande på söndagen skedde vid en regeringsvänlig demonstration i Minsk. Enligt källor till medier på plats uppmanades arbetstagare att delta i demonstrationen – eller riskera att förlora jobbet.

(TT-AFP-Reuters)

Oppositionen i Belarus

(TT)

Oppositionskandidaten Svetlana Tichanovskaja är hustru till bloggaren Sergej Tichanovskij, som planerat att kandidera i presidentvalet men i stället fängslades i maj. Efter det att Sergej gripits beslöt sig hustrun Svetlana att ta hans plats.

Tichanovskaja har två nära allierade – med snarlika historier – i Maria Kolesnikova, kampanjledare för den fängslade oppositionspolitikern Viktor Babaryko, och Veronika Tsepkalo, vars make Valerij Tsepkalos kandidatur diskvalificerades av valmyndigheten.

Vid en valseger hade Tichanovskaja lovat att frige alla politiska fångar och utlysa nyval där alla diskvalificerade kandidater får delta.

Aleksandr Lukasjenko, som suttit vid makten sedan 1994, utropade sig till segrare i valet den 9 augusti. Enligt de officiella siffrorna fick han 80 procent av rösterna, men valresultatet har dömts ut av oppositionen samt stora delar av omvärlden och Belarus befolkning.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingPresident Aleksandr Lukasjenko talar till anhängare i Minsk. Foto: Maxim Guchek/AP/TT
President Aleksandr Lukasjenko talar till anhängare i Minsk. Foto: Maxim Guchek/AP/TT
Utrikes

Massiva demonstrationer i Minsk mot Lukasjenko

TT-AFP-Reuters

Fortfarande sent på söndagskvällen fortsatte regimkritiska protester i Belarus huvudstad Minsk, efter en dag då tiotusentals demonstranter samlats. Ryssland lovar president Aleksandr Lukasjenko stöd, medan Frankrike kräver att EU stödjer demonstranterna.

Frankrikes president Emmanuel Macron gav sig in spelet om framtiden i Belarus sent på söndagskvällen. Han sade att EU måste fortsätta att stödja de fredliga demonstranterna i landet.

"EU måste fortsätta att mobilisera stöd för de hundratusental belarusier som genomför fredliga demonstrationer för att få respekt för sina rättigheter, frihet och oberoende", skrev Macron på Twitter.

Svenskt stöd för protester

Även Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) uttryckte sitt stöd för demonstrationerna:

"Massiv uppslutning till oppositionens demonstration i Minsk i dag, med människor som protesterar mot polisvåld och valfusk. Djupt imponerad av civilsamhällets mod. Lukasjenko måste lyssna på, inte försöka skrämma, sitt folk", kommenterade Linde på Twitter på söndagen

Utspelen kom efter endag som präglats av demonstrationer och maktspråk.

Belarus president Lukasjenko hävdade att Nato samlar militära resurser längs Belarus västra gräns. I ett framträdande i Minsk på söndagen talade Lukasjenko om såväl mark- som luftstyrkor från Nato nära landets gräns.

Presidenten syftade uppenbarligen på Polen, där försvarsalliansen Nato har stor militär närvaro. Men några belägg för en sådan kraftsamling finns i nuläget inte.

– Vi kommer att upphöra som stat, som folk, som en nation, säger han om Natohotet till anhängare som samlats i staden.

På söndagen samlas samtidigt tiotusentals Minskbor med krav på Lukasjenkos avgång i vad de valt att kalla en frihetsmarsch. Demonstrationen sker på dagen en vecka efter det av omvärlden utdömda valet i Belarus den 9 augusti.

Demonstranter framför en regeringsbyggnad i Belarus huvudstad Minsk den 15 augusti. Foto: Dmitri Lovetskij/AP/TT

Ömsesidig assistans

Lukasjenko höll under dagen även nya telefonöverläggningar med sin motpart i Moskva, Vladimir Putin. Enligt en kommuniké från makthögkvarteret Kreml är Ryssland berett att stödja Belarus regim militärt. I kommunikén hänvisas till en försvarspakt om ömsesidig militär assistans som de båda länderna har ingått, skriver Reuters.

Trycket har stadigt växt mot Lukasjenko sedan valdagen förra söndagen. Tiotusentals belarusier har tagit till gator och torg för att protestera mot det officiella valresultatet, som visade en stor seger för Lukasjenko, och visa stöd för oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja.

Närmare 7 000 människor har gripits, hundratals har skadats och två har omkommit i de protester som förvandlats till Lukasjenkos största utmaning under de 26 åren vid makten. Gripna som sedermera släppts ur fängelse har rapporterat om tortyrliknande behandling.

Väljarbas vänder?

Samtidigt som demonstranter fyllt gatorna i Minsk och andra städer runt om i Belarus, har även hundratals anställda vid statsägda fabriker lämnat sina arbeten och kallat till strejker – en tydlig signal om att delar av Lukasjenkos traditionella väljarbas vänder sig emot sin president. Under en protest utanför Belarus statliga tv-komplex under lördagskvällen lämnade runt 100 anställda byggnaden och anslöt sig till demonstranterna.

Lukasjenkos framträdande på söndagen skedde vid en regeringsvänlig demonstration i Minsk. Enligt källor till medier på plats uppmanades arbetstagare att delta i demonstrationen – eller riskera att förlora jobbet.

(TT-AFP-Reuters)

Oppositionen i Belarus

(TT)

Oppositionskandidaten Svetlana Tichanovskaja är hustru till bloggaren Sergej Tichanovskij, som planerat att kandidera i presidentvalet men i stället fängslades i maj. Efter det att Sergej gripits beslöt sig hustrun Svetlana att ta hans plats.

Tichanovskaja har två nära allierade – med snarlika historier – i Maria Kolesnikova, kampanjledare för den fängslade oppositionspolitikern Viktor Babaryko, och Veronika Tsepkalo, vars make Valerij Tsepkalos kandidatur diskvalificerades av valmyndigheten.

Vid en valseger hade Tichanovskaja lovat att frige alla politiska fångar och utlysa nyval där alla diskvalificerade kandidater får delta.

Aleksandr Lukasjenko, som suttit vid makten sedan 1994, utropade sig till segrare i valet den 9 augusti. Enligt de officiella siffrorna fick han 80 procent av rösterna, men valresultatet har dömts ut av oppositionen samt stora delar av omvärlden och Belarus befolkning.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024