Fortfarande sent på söndagskvällen fortsatte regimkritiska protester i Belarus huvudstad Minsk, efter en dag då tiotusentals demonstranter samlats. Ryssland lovar president Aleksandr Lukasjenko stöd, medan Frankrike kräver att EU stödjer demonstranterna.
Frankrikes president Emmanuel Macron gav sig in spelet om framtiden i Belarus sent på söndagskvällen. Han sade att EU måste fortsätta att stödja de fredliga demonstranterna i landet.
"EU måste fortsätta att mobilisera stöd för de hundratusental belarusier som genomför fredliga demonstrationer för att få respekt för sina rättigheter, frihet och oberoende", skrev Macron på Twitter.
Svenskt stöd för protester
Även Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) uttryckte sitt stöd för demonstrationerna:
"Massiv uppslutning till oppositionens demonstration i Minsk i dag, med människor som protesterar mot polisvåld och valfusk. Djupt imponerad av civilsamhällets mod. Lukasjenko måste lyssna på, inte försöka skrämma, sitt folk", kommenterade Linde på Twitter på söndagen
Utspelen kom efter endag som präglats av demonstrationer och maktspråk.
Belarus president Lukasjenko hävdade att Nato samlar militära resurser längs Belarus västra gräns. I ett framträdande i Minsk på söndagen talade Lukasjenko om såväl mark- som luftstyrkor från Nato nära landets gräns.
Presidenten syftade uppenbarligen på Polen, där försvarsalliansen Nato har stor militär närvaro. Men några belägg för en sådan kraftsamling finns i nuläget inte.
– Vi kommer att upphöra som stat, som folk, som en nation, säger han om Natohotet till anhängare som samlats i staden.
På söndagen samlas samtidigt tiotusentals Minskbor med krav på Lukasjenkos avgång i vad de valt att kalla en frihetsmarsch. Demonstrationen sker på dagen en vecka efter det av omvärlden utdömda valet i Belarus den 9 augusti.
Ömsesidig assistans
Lukasjenko höll under dagen även nya telefonöverläggningar med sin motpart i Moskva, Vladimir Putin. Enligt en kommuniké från makthögkvarteret Kreml är Ryssland berett att stödja Belarus regim militärt. I kommunikén hänvisas till en försvarspakt om ömsesidig militär assistans som de båda länderna har ingått, skriver Reuters.
Trycket har stadigt växt mot Lukasjenko sedan valdagen förra söndagen. Tiotusentals belarusier har tagit till gator och torg för att protestera mot det officiella valresultatet, som visade en stor seger för Lukasjenko, och visa stöd för oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja.
Närmare 7 000 människor har gripits, hundratals har skadats och två har omkommit i de protester som förvandlats till Lukasjenkos största utmaning under de 26 åren vid makten. Gripna som sedermera släppts ur fängelse har rapporterat om tortyrliknande behandling.
Väljarbas vänder?
Samtidigt som demonstranter fyllt gatorna i Minsk och andra städer runt om i Belarus, har även hundratals anställda vid statsägda fabriker lämnat sina arbeten och kallat till strejker – en tydlig signal om att delar av Lukasjenkos traditionella väljarbas vänder sig emot sin president. Under en protest utanför Belarus statliga tv-komplex under lördagskvällen lämnade runt 100 anställda byggnaden och anslöt sig till demonstranterna.
Lukasjenkos framträdande på söndagen skedde vid en regeringsvänlig demonstration i Minsk. Enligt källor till medier på plats uppmanades arbetstagare att delta i demonstrationen – eller riskera att förlora jobbet.
(TT-AFP-Reuters)