Fler än 6 000 personer som deltagit i protesterna i Belarus de senaste tre dagarna har gripits, säger FN:s människorättschef Michele Bachelet som är en av de senaste att fördöma våldet. EU har kallat till ett extrainsatt utrikesministermöte på fredag för att diskutera situationen i landet.
För tredje kvällen i rad genomfördes omfattande protester i Belarus på tisdagen. Inrikesdepartementet meddelar att en person skadats då polisen öppnat eld mot "aggressiva medborgare" som ska ha attackerat polisen.
Sammanlagt skadades 51 demonstranter och 14 poliser uppger myndigheterna, enligt nyhetsbyrån Reuters.
"Rapporter tyder på att det är över uppskattningsvis 6 000 människor som har gripits under de senaste tre dagarna, inklusive förbipasserande och minderåriga, något som tyder på massgripanden i klar strid med internationella mänskliga rättigheter", säger FN:s människorättschef Michele Bachelet i ett uttalande om situationen i landet.
Oleg Gulak, ordförande för människorättsgruppen Helsingforskommittén i Belarus säger att han är överväldigad av våldet som polisen riktat mot deltagarna i protesterna.
– I går kväll var den mest skrämmande kvällen i Belarus moderna historia, säger han till nyhetsbyrån AFP.
Färre städer
Myndigheterna uppger att folksamlingarna har minskat.
– Antalet demonstrerande var mindre i går kväll, och även antalet städer där protester ägde rum, säger en talesperson för inrikesdepartementet på onsdagen.
De våldsamma sammandrabbningarna mellan polis och demonstranter utlöstes av det omstridda presidentvalet i söndags, där sittande presidenten Aleksandr Lukasjenko enligt valkommissionen fick 80 procent av rösterna.
Näst flest röster fick Svetlana Tichanovskaja, som under tisdagen lämnade landet och reste till Litauen.
Hon har uppgett att hon själv fattade beslutet att resa dit. Enligt Litauens utrikesminister Linas Linkevicius kom hon dock fram till det efter ett sju timmar långt möte med belarusiska myndigheter.
20 000 belarusier
Linkevicius antydde på tisdagen att Tichanovskaja skulle ha fängslats om hon inte lämnat sitt hemland.
– Det andra alternativet var tydligen inte förenligt med frihet, så hon var tvungen att ta den erbjudna möjligheten att lämna landet.
Litauen har flera gånger tidigare tagit emot och skyddat oppositionella från Belarus och Ryssland. För närvarande finns runt 20 000 belarusier i landet enligt officiella siffror. Nu förbereder myndigheterna sig på att betydligt fler kan komma, skriver AFP.
EU:s utrikesministrar träffas i ett extrainsatt möte på fredag för att bland annat diskutera situationen i Belarus, meddelar EU:s utrikeschef Josep Borrell.
"Vi ska diskutera akuta frågor och ta upp situationen i östra Medelhavet, presidentvalet i Belarus och även utvecklingen i Libanon", twittrar han.
Linde deltar
Sveriges utrikesminister Ann Linde kommer att delta i mötet via video, uppger Utrikesdepartementet.
EU kan komma att införa riktade sanktioner mot personer i Belarus efter det omstridda valet i söndags, uppger Linde.
– Det gäller mot dem som bär ansvaret för våldet mot demonstranterna, för valfusket och som har varit involverade i att valprocessen och valet inte har blivit fritt och rättvist, säger hon till Sveriges Radio.
Josep Borrell slog på tisdagen fast att Belarus presidentval varken var "fritt eller rättvist" och varnade för att unionen kan komma att vidta "åtgärder mot de som är ansvariga för våldet vi sett, de orättfärdiga gripandena och valfusket".
EU hade tidigare sanktioner mot en rad personer knutna till Lukasjenkos regim men lyfte många av dem 2016 i anslutning till att Belarus frigav politiska fångar.
Litauen, Lettland och Polen har erbjudit sig att medla mellan den belarusiska staten och oppositionen i landet. Ett villkor för detta är dock att våldet mot demonstranterna upphör och att de som gripits friges.
(TT)
