loading



Svenske medborgaren Li Zhihui sitter häktad i Polen sedan 2019 i väntan på beslut om utlämning till Kina. Foto: Privat
Svenske medborgaren Li Zhihui sitter häktad i Polen sedan 2019 i väntan på beslut om utlämning till Kina. Foto: Privat
Utrikes

Svenske Lis advokat: “Han känner det som om han satt i en dödscell”

Eva Sagerfors och Agnieszka Iwaszkiewicz

Sedan nära två år tillbaka sitter svenske medborgaren Li Zhihui, 53 år, i ett häkte i Polen i väntan på beslut om att bli utlämnad till Kina. Risken är stor att utlämningen innebär hans död, säger hans polske advokat.

Även om segern inte är i hamn så var domen den 15 januari i Polens Högsta domstol hoppingivande. Den tidigare domen från augusti 2020 som sade att Li Zhihui ska utlämnas till Kina hävdes och istället gör man nu en ny utredning av vad som kan hända svensk-kinesen om Kinas begäran om utlämning verkställs.

Li Zhihui greps 9 mars 2019 vid en mellanlandning i Warszawa på väg till Rumänien, på grund av en efterlysning med röd flagg hos Interpol. Han har nu suttit häktad i nära två år i väntan på ett beslut.

– Han känner det som om han satt i en dödscell, säger advokaten Krzysztof Kitajgrodzki till Epoch Times.

Kitajgrodzki säger att risken är stor att utlämningen innebär en dödsdom för hans klient.

Enligt Europakonventionen, som Polen är bunden till, behöver landet säkerställa att Li inte riskerar att få sina grundläggande mänskliga rättigheter kränkta genom utlämningen. Högsta domstolens beslut innebär att detta ska undersökas bättre.

Påstått ekonomiskt brott

Det ekonomiska brott som Li anklagas för sägs han ha gjort sig skyldig till i slutet av 2011, då han bodde i Kina och drev ett framgångsrikt textilföretag. I slutet av 2012 flyttade han till Sverige för att gifta sig. Här har han bostad och ett företag i restaurangbranschen. Först sommaren 2014 inledde kinesiska myndigheter en rättsprocess, men inte mot Li, utan mot hans affärspartner.

– Anklagelsen mot honom formulerades först i augusti 2015, nästan tre år efter hans avresa. År 2017 fördes han upp på Interpols lista med eftersökta, säger Lis advokat till polska utgåvan av Epoch Times.

Han berättar att Li säger att det aldrig har funnits en sådan situation som den påstådda. Företaget som sägs anklaga honom för brottet har han aldrig hört talas om. Inte heller den påstådda affärspartnern som enligt kinesiska myndigheter har dömts till tio år för brottet.

Innan Li blev arresterad i Polen kände han varken till anklagelsen om ekonomiskt brott eller efterlysningen.

– Det här är bara den information som de kinesiska myndigheterna har lämnat i ett brev från den kinesiska ambassaden som svar på frågor som ställts av domstolen på min begäran, säger Kitajgrodzki.

I arresteringsordern stod Lis adress i Sverige, men ingen hade informerat honom, säger han.

– Svenskarna måste ha vetat att han var efterlyst med röd flagg, men gjorde inget formellt drag.

Kontrollverktyg

Sedan Li Zhihui flyttat till Sverige gick han ur det kinesiska kommunistpartiet.

Krzysztof Kitajgrodzki konstaterar att myndigheterna använder olika typer av förtryck, inklusive falska anklagelser, mot dem som motsätter sig eller vågar kritisera den kinesiska regimen på något sätt.

Lagen är bara ett verktyg för regimen för att kontrollera människor. 

Lilly Wang

Lilly Wang, som är bekant med Li, flyttade till Sverige från Kina som vuxen. Hon säger att hon inte vet något om brottsanklagelsen mot Li, men att det här är en vanlig anklagelse från den kinesiska regimen.

– De kan anklaga en person för vad som helst. Lagen är bara ett verktyg för regimen för att kontrollera människor.

Om han utlämnas till Kina kan det kosta honom hans liv, säger hon.

Li Zhihui (hö) vid ett nätverksforum anordnat av den kinesiska utgåvan av Epoch Times, DaJiYuan, i Stockholm 2014. Foto: Privat

Förföljelse i Kina

Lis advokat säger att Li är orolig för att han ska straffas för att han är positiv till Falun Gong. Li kom i kontakt med utövare av qigongmetoden i Sverige 2014, och ser en koppling till Kinas sena brottsanklagelse, som alltså formulerades 2015.

Falun Gong är en traditionell qigongmetod för kropp och själ, med en lära som bygger på sanning, medkänsla och tålamod. Under 90-talet spreds den snabbt i Kina och många övade i parkerna om morgnarna. Enligt informationssidan faluninfo fanns det tiotals miljoner utövare i Kina, och de statliga medierna talade positivt om metoden.

När det kinesiska styret uppskattade att antalet utövare var omkring 70 miljoner, fler än antalet medlemmar i det kinesiska kommunistpartiet, uppfattades detta som ett hot. 1999 beordrade dåvarande partiledaren Jiang Zemin en omfattande förföljelse av Falun Gong och inrättade ”610-byrån”.

”Jiang ger den auktoritet över alla lokala nivåer av polis, regering och domstolar. 610-byrån blev senare det viktigaste verktyget för att arrestera, tortera och döda Falun Gong-utövare”, enligt webbsidan.

Sedan rapporter om statligt organiserad organstöld från samvetsfångar i Kina kom 2006 har flera oberoende utredningar gjorts. En slutsats är att den största andelen organ kommer från fängslade Falun Gong-utövare.

Förföljelsen i Kina pågår fortfarande och drabbar även släktingar och personer som stödjer Falun Gong. Familjemedlemmar som inte utövar metoden utsätts för hot och utpressning och riskerar att förlora sina jobb. Det finns också flera exempel på försvarsadvokater som har pressats, fängslats och torterats.

Fångar i Hongshan-fängelset, provinsen Hubei, Kina, den 10 december 2004. Foto: China Photos/GettyImages

Kina ger garantier

Li Zhihuis advokat säger att åklagaren vid en tidigare domstolsförhandling delade försvarets ståndpunkt att eftersom Polen inte har något utlämningsavtal med Kina och inte kan kontrollera vad som händer med Li efter överlämnandet så är utlämningen inte tillåten.

Domstolen beslutade dock att ”försäkringar från den kinesiska sidan om att de kommer att tillåta fullständig övervakning av hans situation är tillräckligt övertygande för att vi kan överlämna Li”, säger Lis advokat.

Fallet handlar alltså om hur han kommer att behandlas om han utlämnas till Kina. Kitajgrodzki säger att man inte kan lita på de garantier som Kina ger.

Kitajgrodzki hänvisar bland annat till ett kanadensiskt fall där Yang Fong begärdes utlämnad till Kina misstänkt för databedrägeri som han skulle ha begått tio år tidigare. Brottet skulle ha involverat 130 000 USD. Efter lång förhandling år 2000 försäkrade de kinesiska myndigheterna att han skulle få ett straff på mindre än tio år i fängelse. Med detta utlämnade Kanada honom till Kina. Väl där avrättades han omedelbart och utan förklaring.

Enligt en amerikansk rapport i Yale Journal of International Law från 2008 där Yang Fongs fall tas som exempel är Kinas opålitliga försäkringar i historien väldokumenterad. Här står att misstänkta som utlämnats från länder i Ostasien och Sydostasien utan stöd av avtal har dömts till döden trots diplomatiska försäkringar om att de inte skulle dömas till dödsstraff.

”Det finns inget sätt att veta om Kina kommer att efterleva sina försäkringar”, säger rapporten.

Peter Dahlin arbetar för mänskliga rättigheter genom organisationen Safeguard Defenders och har själv suttit fängslad i Kina under tre veckor 2016. I en kommentar på webbsidan pekar han på några viktiga punkter att ta hänsyn till.

Dessutom har garantier som utfärdas av den kinesiska ambassaden i Polen ingen giltighet i Kina.

Han lyfter fram systematisk användning av tortyr och framtvingade bekännelser, liksom att det saknas ett oberoende juridiskt system, vilket gör att Li inte kan få en rättvis rättegång i Kina. Dahlin skriver också att man inte kan lita på garantier från den kinesiska sidan, då det finns många bevis på att dessa bryts regelbundet. Dessutom har garantier som utfärdas av den kinesiska ambassaden i Polen ingen giltighet i Kina.

"Rättsstatens principer tillämpas selektivt i Kina"

Representanter från svenska ambassaden finns närvarande vid utfrågningarna och den svenska diplomatkåren har varit till stor hjälp för Li, säger hans advokat. Däremot har svenska åklagarmyndigheten inte velat ta hand om fallet, trots att man fått frågan två gånger – från Polens åklagarmyndighet och från Krzysztof Kitajgrodzki.

I ett svar på riksdagsledamöterna Hans Wallmarks (M) och Markus Wiechels (SD) frågor om hur utrikesministern och Sverige hanterar fallet svarade Ann Linde (S) den 13 januari att ”Det är polska myndigheters ansvar att pröva frågan om ett utlämnande ska ske till Kina på grundval av de anklagelser som Kina fört fram”, men att ”Vi står i nära kontakt med polska myndigheter kring den fortsatta processen.”

Hon skriver att UD verkar både genom ambassaden i Warszawa och från departementet i Stockholm.

Vi utgår ifrån att Polen kommer att agera i enlighet med sina folkrättsliga åtaganden i detta fall. 

Ann Linde, utrikesminister

Linde skriver att UD:s bedömning är att rättsstatens principer tillämpas och respekteras selektivt i Kina, liksom att kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Kina är omfattande och att de verkar öka.

”Vi utgår ifrån att Polen kommer att agera i enlighet med sina folkrättsliga åtaganden i detta fall.”

För Li Zhihui fortsätter tillvaron i oviss väntan på ett nytt beslut. När hans fall ska upp i domstol igen är inte känt. Blir utfallet negativt för Li så går avgörandet vidare till den polske justitieministern för beslut.

 

Hjälp oss att driva tidningen vidare! En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Här ser du hur du kan stödja oss.

Fallet Li Zhihui

November 2012: Li flyttar från Kina till Sverige.

Augusti 2015: Brottsanklagelsen formuleras mot Li. Han får dock ingen kännedom om den.

2017: Li sätts upp på Interpols lista över efterlysta med röd flagg.

9 mars 2019: Li grips på flygplatsen i Warszawa och sätts i häkte. Han delges anklagelsen om ekonomiskt brott som han sägs ha begått 2011/2012. Han tillåts inte lämna häktet trots att han kan få hjälp med bostad. Domstolen befarar att det finns risk att han flyr.

Augusti 2020: Li döms till utlämning till Kina. Domen överklagas.

Januari 2021: Polsk och svensk media skriver om fallet.

15 januari 2021: Högsta domstolen häver tidigare beslut om utlämning. Istället ska fallet undersökas igen i lägre instans.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading



Svenske medborgaren Li Zhihui sitter häktad i Polen sedan 2019 i väntan på beslut om utlämning till Kina. Foto: Privat
Svenske medborgaren Li Zhihui sitter häktad i Polen sedan 2019 i väntan på beslut om utlämning till Kina. Foto: Privat
Utrikes

Svenske Lis advokat: “Han känner det som om han satt i en dödscell”

Eva Sagerfors och Agnieszka Iwaszkiewicz

Sedan nära två år tillbaka sitter svenske medborgaren Li Zhihui, 53 år, i ett häkte i Polen i väntan på beslut om att bli utlämnad till Kina. Risken är stor att utlämningen innebär hans död, säger hans polske advokat.

Även om segern inte är i hamn så var domen den 15 januari i Polens Högsta domstol hoppingivande. Den tidigare domen från augusti 2020 som sade att Li Zhihui ska utlämnas till Kina hävdes och istället gör man nu en ny utredning av vad som kan hända svensk-kinesen om Kinas begäran om utlämning verkställs.

Li Zhihui greps 9 mars 2019 vid en mellanlandning i Warszawa på väg till Rumänien, på grund av en efterlysning med röd flagg hos Interpol. Han har nu suttit häktad i nära två år i väntan på ett beslut.

– Han känner det som om han satt i en dödscell, säger advokaten Krzysztof Kitajgrodzki till Epoch Times.

Kitajgrodzki säger att risken är stor att utlämningen innebär en dödsdom för hans klient.

Enligt Europakonventionen, som Polen är bunden till, behöver landet säkerställa att Li inte riskerar att få sina grundläggande mänskliga rättigheter kränkta genom utlämningen. Högsta domstolens beslut innebär att detta ska undersökas bättre.

Påstått ekonomiskt brott

Det ekonomiska brott som Li anklagas för sägs han ha gjort sig skyldig till i slutet av 2011, då han bodde i Kina och drev ett framgångsrikt textilföretag. I slutet av 2012 flyttade han till Sverige för att gifta sig. Här har han bostad och ett företag i restaurangbranschen. Först sommaren 2014 inledde kinesiska myndigheter en rättsprocess, men inte mot Li, utan mot hans affärspartner.

– Anklagelsen mot honom formulerades först i augusti 2015, nästan tre år efter hans avresa. År 2017 fördes han upp på Interpols lista med eftersökta, säger Lis advokat till polska utgåvan av Epoch Times.

Han berättar att Li säger att det aldrig har funnits en sådan situation som den påstådda. Företaget som sägs anklaga honom för brottet har han aldrig hört talas om. Inte heller den påstådda affärspartnern som enligt kinesiska myndigheter har dömts till tio år för brottet.

Innan Li blev arresterad i Polen kände han varken till anklagelsen om ekonomiskt brott eller efterlysningen.

– Det här är bara den information som de kinesiska myndigheterna har lämnat i ett brev från den kinesiska ambassaden som svar på frågor som ställts av domstolen på min begäran, säger Kitajgrodzki.

I arresteringsordern stod Lis adress i Sverige, men ingen hade informerat honom, säger han.

– Svenskarna måste ha vetat att han var efterlyst med röd flagg, men gjorde inget formellt drag.

Kontrollverktyg

Sedan Li Zhihui flyttat till Sverige gick han ur det kinesiska kommunistpartiet.

Krzysztof Kitajgrodzki konstaterar att myndigheterna använder olika typer av förtryck, inklusive falska anklagelser, mot dem som motsätter sig eller vågar kritisera den kinesiska regimen på något sätt.

Lagen är bara ett verktyg för regimen för att kontrollera människor. 

Lilly Wang

Lilly Wang, som är bekant med Li, flyttade till Sverige från Kina som vuxen. Hon säger att hon inte vet något om brottsanklagelsen mot Li, men att det här är en vanlig anklagelse från den kinesiska regimen.

– De kan anklaga en person för vad som helst. Lagen är bara ett verktyg för regimen för att kontrollera människor.

Om han utlämnas till Kina kan det kosta honom hans liv, säger hon.

Li Zhihui (hö) vid ett nätverksforum anordnat av den kinesiska utgåvan av Epoch Times, DaJiYuan, i Stockholm 2014. Foto: Privat

Förföljelse i Kina

Lis advokat säger att Li är orolig för att han ska straffas för att han är positiv till Falun Gong. Li kom i kontakt med utövare av qigongmetoden i Sverige 2014, och ser en koppling till Kinas sena brottsanklagelse, som alltså formulerades 2015.

Falun Gong är en traditionell qigongmetod för kropp och själ, med en lära som bygger på sanning, medkänsla och tålamod. Under 90-talet spreds den snabbt i Kina och många övade i parkerna om morgnarna. Enligt informationssidan faluninfo fanns det tiotals miljoner utövare i Kina, och de statliga medierna talade positivt om metoden.

När det kinesiska styret uppskattade att antalet utövare var omkring 70 miljoner, fler än antalet medlemmar i det kinesiska kommunistpartiet, uppfattades detta som ett hot. 1999 beordrade dåvarande partiledaren Jiang Zemin en omfattande förföljelse av Falun Gong och inrättade ”610-byrån”.

”Jiang ger den auktoritet över alla lokala nivåer av polis, regering och domstolar. 610-byrån blev senare det viktigaste verktyget för att arrestera, tortera och döda Falun Gong-utövare”, enligt webbsidan.

Sedan rapporter om statligt organiserad organstöld från samvetsfångar i Kina kom 2006 har flera oberoende utredningar gjorts. En slutsats är att den största andelen organ kommer från fängslade Falun Gong-utövare.

Förföljelsen i Kina pågår fortfarande och drabbar även släktingar och personer som stödjer Falun Gong. Familjemedlemmar som inte utövar metoden utsätts för hot och utpressning och riskerar att förlora sina jobb. Det finns också flera exempel på försvarsadvokater som har pressats, fängslats och torterats.

Fångar i Hongshan-fängelset, provinsen Hubei, Kina, den 10 december 2004. Foto: China Photos/GettyImages

Kina ger garantier

Li Zhihuis advokat säger att åklagaren vid en tidigare domstolsförhandling delade försvarets ståndpunkt att eftersom Polen inte har något utlämningsavtal med Kina och inte kan kontrollera vad som händer med Li efter överlämnandet så är utlämningen inte tillåten.

Domstolen beslutade dock att ”försäkringar från den kinesiska sidan om att de kommer att tillåta fullständig övervakning av hans situation är tillräckligt övertygande för att vi kan överlämna Li”, säger Lis advokat.

Fallet handlar alltså om hur han kommer att behandlas om han utlämnas till Kina. Kitajgrodzki säger att man inte kan lita på de garantier som Kina ger.

Kitajgrodzki hänvisar bland annat till ett kanadensiskt fall där Yang Fong begärdes utlämnad till Kina misstänkt för databedrägeri som han skulle ha begått tio år tidigare. Brottet skulle ha involverat 130 000 USD. Efter lång förhandling år 2000 försäkrade de kinesiska myndigheterna att han skulle få ett straff på mindre än tio år i fängelse. Med detta utlämnade Kanada honom till Kina. Väl där avrättades han omedelbart och utan förklaring.

Enligt en amerikansk rapport i Yale Journal of International Law från 2008 där Yang Fongs fall tas som exempel är Kinas opålitliga försäkringar i historien väldokumenterad. Här står att misstänkta som utlämnats från länder i Ostasien och Sydostasien utan stöd av avtal har dömts till döden trots diplomatiska försäkringar om att de inte skulle dömas till dödsstraff.

”Det finns inget sätt att veta om Kina kommer att efterleva sina försäkringar”, säger rapporten.

Peter Dahlin arbetar för mänskliga rättigheter genom organisationen Safeguard Defenders och har själv suttit fängslad i Kina under tre veckor 2016. I en kommentar på webbsidan pekar han på några viktiga punkter att ta hänsyn till.

Dessutom har garantier som utfärdas av den kinesiska ambassaden i Polen ingen giltighet i Kina.

Han lyfter fram systematisk användning av tortyr och framtvingade bekännelser, liksom att det saknas ett oberoende juridiskt system, vilket gör att Li inte kan få en rättvis rättegång i Kina. Dahlin skriver också att man inte kan lita på garantier från den kinesiska sidan, då det finns många bevis på att dessa bryts regelbundet. Dessutom har garantier som utfärdas av den kinesiska ambassaden i Polen ingen giltighet i Kina.

"Rättsstatens principer tillämpas selektivt i Kina"

Representanter från svenska ambassaden finns närvarande vid utfrågningarna och den svenska diplomatkåren har varit till stor hjälp för Li, säger hans advokat. Däremot har svenska åklagarmyndigheten inte velat ta hand om fallet, trots att man fått frågan två gånger – från Polens åklagarmyndighet och från Krzysztof Kitajgrodzki.

I ett svar på riksdagsledamöterna Hans Wallmarks (M) och Markus Wiechels (SD) frågor om hur utrikesministern och Sverige hanterar fallet svarade Ann Linde (S) den 13 januari att ”Det är polska myndigheters ansvar att pröva frågan om ett utlämnande ska ske till Kina på grundval av de anklagelser som Kina fört fram”, men att ”Vi står i nära kontakt med polska myndigheter kring den fortsatta processen.”

Hon skriver att UD verkar både genom ambassaden i Warszawa och från departementet i Stockholm.

Vi utgår ifrån att Polen kommer att agera i enlighet med sina folkrättsliga åtaganden i detta fall. 

Ann Linde, utrikesminister

Linde skriver att UD:s bedömning är att rättsstatens principer tillämpas och respekteras selektivt i Kina, liksom att kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Kina är omfattande och att de verkar öka.

”Vi utgår ifrån att Polen kommer att agera i enlighet med sina folkrättsliga åtaganden i detta fall.”

För Li Zhihui fortsätter tillvaron i oviss väntan på ett nytt beslut. När hans fall ska upp i domstol igen är inte känt. Blir utfallet negativt för Li så går avgörandet vidare till den polske justitieministern för beslut.

 

Hjälp oss att driva tidningen vidare! En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Här ser du hur du kan stödja oss.

Fallet Li Zhihui

November 2012: Li flyttar från Kina till Sverige.

Augusti 2015: Brottsanklagelsen formuleras mot Li. Han får dock ingen kännedom om den.

2017: Li sätts upp på Interpols lista över efterlysta med röd flagg.

9 mars 2019: Li grips på flygplatsen i Warszawa och sätts i häkte. Han delges anklagelsen om ekonomiskt brott som han sägs ha begått 2011/2012. Han tillåts inte lämna häktet trots att han kan få hjälp med bostad. Domstolen befarar att det finns risk att han flyr.

Augusti 2020: Li döms till utlämning till Kina. Domen överklagas.

Januari 2021: Polsk och svensk media skriver om fallet.

15 januari 2021: Högsta domstolen häver tidigare beslut om utlämning. Istället ska fallet undersökas igen i lägre instans.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024