loading







Riksbanken har i uppdrag att verka för stabilitet i det finansiella systemet och kan påverka hushållens  boendekostnader genom räntejusteringar. Foto: Bilbo Lantto
Riksbanken har i uppdrag att verka för stabilitet i det finansiella systemet och kan påverka hushållens boendekostnader genom räntejusteringar. Foto: Bilbo Lantto
Inrikes

Svenskarnas höga skulder oroar

Eva Sagerfors

Sverige ligger högt när det gäller hushållens skuldsättning. Företagaren Carl Norberg menar att det ekonomiska systemet drivs av skulder och är orolig för en kris. Samtidigt säger finansexperter att läget är hållbart.

I maj meddelade Riksbanken att det finansiella systemet har klarat sig relativt bra genom pandemin tack vare omfattande stödåtgärder. På det viset har Sverige klarat sig från en finanskris. Samtidigt är riskerna för den finansiella stabiliteten fortfarande högre.

Genom åren har flera nationalekonomer och samhällsdebattörer påpekat problemet med vad de kallar ett skulddrivet ekonomiskt system. De menar att dagens läge, där hushållens skuldsättning ligger bland de högsta i världen, har byggts upp under lång tid.

Bostadspriser och hushållens skulder

Bostadspriser och hushållens skulder har de senaste åren fortsatt att öka snabbare än hushållens inkomster. Låga räntor och strukturproblem på bostadsmarknaden har bidragit.

Åtgärder, såsom skärpta kapitalkrav på bankerna, bolånetak och amorteringskrav, har bromsat utvecklingen. Färre hushåll tar stora lån i förhållande till bostadens värde eller i förhållande till sin inkomst. Högre bostadspriser försvårar för vissa hushåll att köpa bostad.

Bankerna kunde från april 2020 till och med augusti 2021 ge alla bolånetagare tillfälligt undantag från amorteringskraven. Det ledde till att nya bolånetagare lånade något mer och köpte lite dyrare bostäder.

Bostadspriserna har ökat kraftigt sedan våren 2020. Nya bostäder har en stabiliserande effekt på ökningen.

Räntorna kommer enligt Riksbankens prognos att förbli låga de närmaste åren.

Källa: Finansinspektionen, Riksbanken

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading







Riksbanken har i uppdrag att verka för stabilitet i det finansiella systemet och kan påverka hushållens  boendekostnader genom räntejusteringar. Foto: Bilbo Lantto
Riksbanken har i uppdrag att verka för stabilitet i det finansiella systemet och kan påverka hushållens boendekostnader genom räntejusteringar. Foto: Bilbo Lantto
Inrikes

Svenskarnas höga skulder oroar

Eva Sagerfors

Sverige ligger högt när det gäller hushållens skuldsättning. Företagaren Carl Norberg menar att det ekonomiska systemet drivs av skulder och är orolig för en kris. Samtidigt säger finansexperter att läget är hållbart.

I maj meddelade Riksbanken att det finansiella systemet har klarat sig relativt bra genom pandemin tack vare omfattande stödåtgärder. På det viset har Sverige klarat sig från en finanskris. Samtidigt är riskerna för den finansiella stabiliteten fortfarande högre.

Genom åren har flera nationalekonomer och samhällsdebattörer påpekat problemet med vad de kallar ett skulddrivet ekonomiskt system. De menar att dagens läge, där hushållens skuldsättning ligger bland de högsta i världen, har byggts upp under lång tid.

Bostadspriser och hushållens skulder

Bostadspriser och hushållens skulder har de senaste åren fortsatt att öka snabbare än hushållens inkomster. Låga räntor och strukturproblem på bostadsmarknaden har bidragit.

Åtgärder, såsom skärpta kapitalkrav på bankerna, bolånetak och amorteringskrav, har bromsat utvecklingen. Färre hushåll tar stora lån i förhållande till bostadens värde eller i förhållande till sin inkomst. Högre bostadspriser försvårar för vissa hushåll att köpa bostad.

Bankerna kunde från april 2020 till och med augusti 2021 ge alla bolånetagare tillfälligt undantag från amorteringskraven. Det ledde till att nya bolånetagare lånade något mer och köpte lite dyrare bostäder.

Bostadspriserna har ökat kraftigt sedan våren 2020. Nya bostäder har en stabiliserande effekt på ökningen.

Räntorna kommer enligt Riksbankens prognos att förbli låga de närmaste åren.

Källa: Finansinspektionen, Riksbanken

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024