Finansinspektionen har förelagt Danske bank att åtgärda brister i sin hantering av risker för penningtvätt och finansiering av terrorism. Föreläggandet är ytterligare ett i raden av åtgärder mot storbankerna som syftar till att bekämpa en penningtvätt som tycks svårhanterad och tar sig många uttryck inom den finansiella sektorn.

Finansinspektionens föreläggande mot Danske bank lades den 20 oktober och går rakt på sak. Banken har inte i tillräckligt stor utsträckning bedömt risken för hur bankens produkter och tjänster i Sverige kan utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism och måste därför åtgärda detta senast den 30 juni 2022. Den ursprungliga undersökningen av Danske bank inleddes av Finansinspektionen i juni 2020 där Danske bank svarade den 8 februari 2021 med en åtgärdsplan. Detta ledde i sin tur till att Finansinspektionen genomförde en ingripandeövning avseende bankens allmänna riskbedömning, riskbedömning av kunder och kundkännedomsåtgärder vars resultat kommunicerades med banken den 13 augusti 2021. Danske bank i sin tur svarade den 13 september 2021 med mer detaljerade åtgärdsplaner. Under ärendets gång har banken enligt Finansinspektionen inkommit med godtagbara åtgärdsplaner avseende riskklassificering av kunder och kundkännedomsåtgärder. Det som återstår för Danske bank att åtgärda är alltså det som kallas för den allmänna riskbedömningen.

Den allmänna riskbedömningen är den grundläggande bedömning av risk för penningtvätt och finansiering av terrorism som ska göras av alla aktörer som omfattas av penningtvättslagen. Detta gäller till exempel banker, kontanthandlare och fastighetsmäklare. Den allmänna riskbedömningen lägger grunden för penningtvättsarbetet i en bank och utan den kan banken inte hantera de risker man har för penningtvätt och finansiering av terrorism. Riskbedömningen utgör en kartläggning av de produkter, tjänster, kunder, distributionskanaler och geografiska faktorer som en bank har och vilka risker som är förknippade med dessa faktorer. Utifrån den bedömning som banken gör av sina riskfaktorer ska sedan proportionella och effektiva åtgärder tas fram för att hantera riskerna. Detta är till synes ett ganska enkelt upplägg som består av stegen identifiera – bedöma – hantera men som i verkligheten kan bli komplicerade och svåra att både genomföra och hantera i framtiden. En storbank kan nämligen ha hundratals produkter som distribueras över hundratals kanaler till miljoner kunder i ett stort antal geografiska områden. Alla de kombinationer som uppstår i sammanhanget måste bedömas av banken i den allmänna riskbedömningen varefter banken måste bestämma hur man effektivast minskar risken för penningtvätt och finansiering av terrorism. Ett exempel på sådana åtgärder är att banken har ett system för automatisk övervakning av transaktioner där man bygger olika scenarion för att upptäcka avvikande eller ovanliga transaktioner hos en kund. Vissa kunder anses i princip automatiskt vara hög risk för banken, till exempel personer i politisk utsatt ställning eller person med anknytning till tredjeländer som bedömts ha hög risk för korruption.