Korna håller markerna öppna och av mjölken gör man smör, ost och messmör på traditionellt vis. På fäboden i södra Dalarna turas åtta familjer om att sköta driften under somrarna, då besökare naturligtvis är välkomna.

Grusvägen leder genom skogen och upp på berget till Bastbergets fäbod, en gång Skandinaviens största och nu en av få fäbodar i Sverige som har haft fäboddrift utan avbrott i runt 400 år. Här uppe är gårdarna inhägnade av gärdsgårdar och korna strövar fritt utanför. Fäbodgatan sträcker sig en kilometer. Vi är i dalaskogarna, 15 km från Mockfjärd.

Då, på 1800-talet, när fäboden var som störst, bestod den av 80-100 hushåll med sammanlagt 500-600 djur.

Privata gårdar

Vid midsommarstången finns en parkering och pick-nick-bänkar för besökare. Det är rogivande att vara här uppe, bland de låga, välskötta husen, ofta med pelargoner i fönstren och den lite kullriga, böljande marken. Vi vill gärna se korna och det visar sig vara lätt att hitta dem; det är bara att lyssna efter koskällorna.

Som besökare ska man komma ihåg att marken vid gårdarna är privat; det här är fritidshus, som man är välkommen att titta på, men det är inte ett museum.

På en av gårdarna sitter Kalle Gärdskog och han berättar gärna om livet på fäboden. Han säger att folk är vana vid Skansen, att det är gamla museibyggnader man besöker, men här används alla hus av sina ägare. Han berättar om en man som tog sig en tupplur i sitt hus och när han vaknade satt det tre personer i köket. Han frågade om de ville ha kaffe. Jovisst ville de det. När de hade druckit sitt kaffe undrade de vad det kostade. När de fick veta att det var ett privat boende och inte ett kafé blev de generade.

Kalle har deltagit i fäbodarbetet sedan 2008. Det är svärmor Britta Stenqvist som har gården på Bastberget. Sedan hon var barn har hon tillbringat somrarna här uppe.

När man ser gårdarna märks det att de som bor här har ett genuint intresse för fäbodlivet och hur man levde förr. Britta berättar att det finns en del förhållningsregler som man kommit överens om för att bevara den traditionella atmosfären. Till exempel får man inte sätta upp solceller på taket. Vi ser inte heller någon parabolantenn och Britta berättar att det är få som har tv; man har annat för sig.

Varje sommar lånar fäboden fyra kor från en bonde i trakten och åtta familjer turas om att sköta dem, en vecka var. Korna ska mjölkas och man ska se till att det hålls rent i fejset, en variant av ladugård, där de står under natten. Mjölken tar man hand om och gör smör, ost och messmör av. Och visst dricker man också av mjölken, precis som den är.

Messmör i gjutjärnsgrytan

Genom att sitta bredvid någon som kan lär man sig hur man gör de olika mjölkprodukterna, säger Kalle. Den här dagen står messmörskokning på schemat och då gäller det att röra om i grytan i många timmar. På morgonen tände de brasan under gjutjärnsgrytan och fyllde den med vassle, som blivit över från osttillverkningen från morgonens mjölk. Sedan ska den hållas småkokande. Under dagen är den gryniga massan inte så känslig och man kan gå ifrån en stund utan att röra om, men de sista timmarna, när massan kokat ner och blivit tjockare får man inte slarva så att det bränner vid.

Kalle berättar hur man reglerar värmen under grytan; de långa slanorna skjuter man in efter hand som de brinner upp och vill man minska på värmen så drar man ut några av dem.

– Som man reglerar en vanlig spis, säger han.

Han lyfter upp en slev med ljusbrun, soppig massa. Den har en mustig doft av messmör. Besökare som kommer dagen efter får köpa av det färdiga messmöret. En annan dag är det färskost som finns till försäljning.

Ökat intresse

Intresset för fäbodarna har ökat, säger Britta. Midsommarfirandet på Bastberget är mycket populärt och de boende tycker att det är roligt att det kommer många som är intresserade av fäbodlivet. När folk tittar in över gärdsgården och ställer frågor så berättar man förstås gärna. Men antalet besökare påverkar inte fäboddriften, säger Kalle.

Jag tror väl ingen gör det här bara för att det ska vara mysigt, utan det är för att man vill hålla fäboden levande.

- Kalle Gärdskog, Bastbergets fäbod

– Jag tror väl ingen gör det här bara för att det ska vara mysigt, utan det är för att man vill hålla fäboden levande.

Kalle berättar att för att hålla fäboden levande behöver marken betas och de boende behöver sköta sitt område så att det inte växer igen.

Numera kör man upp korna, men förr vandrade man kring den 10 juni från Mockfjärd tillsammans med djuren upp till fäboden. Där bodde man sedan fram till i början av juli då betet var slut. Kullorna behövdes dessutom i byn under slåttern och man vandrade tillbaka igen. När de kom tillbaka var glädjen stor och man firade med dans. Sedan återvände man till fäboden efter ett par veckor och stannade till hösten.

Södra Dalarne TV har gjort en kortfilm om försommartiden på Bastbergets fäbod:

Mer om levande fäbodar som välkomnar besökare finns här.

Hjälp oss att driva tidningen vidare! 

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.