loading





Ritamäki i Lekvattnet, norra Värmland. En av de bevarade finngårdar som finns med i den avsiktsförklaring om att göra Finnskogen till världsarv som lämnats in av Länsstyrelsen i Värmland. Foto: Värmlands Museum/Lars Sjöqvist
Ritamäki i Lekvattnet, norra Värmland. En av de bevarade finngårdar som finns med i den avsiktsförklaring om att göra Finnskogen till världsarv som lämnats in av Länsstyrelsen i Värmland. Foto: Värmlands Museum/Lars Sjöqvist
Kultur

Svenska sevärdheter: Finnskogen – kulturhistoria bland myr och älg

Kristina I Kleinert

Sverige är fullt av sevärdheter, vissa mer kända än andra. De mindre kända kanske inte kan visa upp storslagna slott och guldinfattade konstverk, men förmedlar berättelser om liv i ensliga gårdar där vargar strök omkring och barnkullarna bestod av tjugo plus.

I norra Värmland in i Norge breder Finnskogen ut sig. Under 1600-talet befolkades området av svedjebrukande finnar från Savolax i östra Finland, som då vara en del av det svenska riket. Med deras unika kunskaper i svedjebruk och skogsskötsel bosatte de sig i orörda skogar. Svedjebruket innebar att man högg ner och brände träd för att kunna odla i askan. Med tiden kompletterades jordbruket med boskapsskötsel och kolframställningen. Den var en tuff tillvaro som krävde kunskap och uthållighet av de som levde där.

Ritamäki brukades av samma släkt mellan 1840 och 1964. Ritamäki skyddas både som byggnadsminne och naturreservat och slåtterängarna runt torpet slås varje år för att bevara den rika flora som finns vid gården. Gården ägs och förvaltas av Lekvattnets hembygdsförening. Foto: Lars Sjöqvist

Idag är Finnskogen nominerat till att bli ett världsarv på grund av sin unika kulturhistoria. Det finns finngårdar bevarade att besöka och under sommarhalvåret erbjuds olika guidade visningar, program och vandringar i skogsfinnarnas fotspår. Vid Torsby Finnskogscentrum i Lekvattnet kan besökare ta del av en utställningsverksamhet som belyser skogsfinnarnas liv. Flera gårdar ligger i närheten som exempelvis Juhola, Kvarntorp och Ritamäki. Finnarna hade ett speciellt byggnadsskick som inkluderade bland annat rökstuga, bastu, smedja, brygghus och härbre.

I finngården Mattila, strax norr om Röjdafors, finns den enda rökstugan i världen som eldas regelbundet, och allmänheten bjuds in till rökstugekvällar. Finnarna konstruerade rökstugan på ett finurligt sätt för att nyttja stenugnens rök som värme. Utan skorsten bevarades röken nära taket och ingen spillvärme gick därmed förlorad.

Mattila har utvecklats till att bli en fritidsanläggning där gammalt och nytt möts mitt i Finnskogen. När jag besökte Mattila i mitten av juli så genomfördes Skogsfinska dagar med aktiviteter runt om i både Sverige och Norge. En av kvällarna var det folkdans till levande musik, och Mattilas matsal var fylld av dansande finnar, norrmän och svenskar. I dessa trakter kan man här och var se en flagga där de tre ländernas färger finns representerade.

Skogen breder ut sig och känner inga gränser, så var det även för skogsfinnarna som slog sig ner mitt i Nordens urskog. Att göra ett besök här är att andas frisk luft, vandra längst historiska stigar där inga bilar kört och förundras över människans handlingskraft och mod.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading





Ritamäki i Lekvattnet, norra Värmland. En av de bevarade finngårdar som finns med i den avsiktsförklaring om att göra Finnskogen till världsarv som lämnats in av Länsstyrelsen i Värmland. Foto: Värmlands Museum/Lars Sjöqvist
Ritamäki i Lekvattnet, norra Värmland. En av de bevarade finngårdar som finns med i den avsiktsförklaring om att göra Finnskogen till världsarv som lämnats in av Länsstyrelsen i Värmland. Foto: Värmlands Museum/Lars Sjöqvist
Kultur

Svenska sevärdheter: Finnskogen – kulturhistoria bland myr och älg

Kristina I Kleinert

Sverige är fullt av sevärdheter, vissa mer kända än andra. De mindre kända kanske inte kan visa upp storslagna slott och guldinfattade konstverk, men förmedlar berättelser om liv i ensliga gårdar där vargar strök omkring och barnkullarna bestod av tjugo plus.

I norra Värmland in i Norge breder Finnskogen ut sig. Under 1600-talet befolkades området av svedjebrukande finnar från Savolax i östra Finland, som då vara en del av det svenska riket. Med deras unika kunskaper i svedjebruk och skogsskötsel bosatte de sig i orörda skogar. Svedjebruket innebar att man högg ner och brände träd för att kunna odla i askan. Med tiden kompletterades jordbruket med boskapsskötsel och kolframställningen. Den var en tuff tillvaro som krävde kunskap och uthållighet av de som levde där.

Ritamäki brukades av samma släkt mellan 1840 och 1964. Ritamäki skyddas både som byggnadsminne och naturreservat och slåtterängarna runt torpet slås varje år för att bevara den rika flora som finns vid gården. Gården ägs och förvaltas av Lekvattnets hembygdsförening. Foto: Lars Sjöqvist

Idag är Finnskogen nominerat till att bli ett världsarv på grund av sin unika kulturhistoria. Det finns finngårdar bevarade att besöka och under sommarhalvåret erbjuds olika guidade visningar, program och vandringar i skogsfinnarnas fotspår. Vid Torsby Finnskogscentrum i Lekvattnet kan besökare ta del av en utställningsverksamhet som belyser skogsfinnarnas liv. Flera gårdar ligger i närheten som exempelvis Juhola, Kvarntorp och Ritamäki. Finnarna hade ett speciellt byggnadsskick som inkluderade bland annat rökstuga, bastu, smedja, brygghus och härbre.

I finngården Mattila, strax norr om Röjdafors, finns den enda rökstugan i världen som eldas regelbundet, och allmänheten bjuds in till rökstugekvällar. Finnarna konstruerade rökstugan på ett finurligt sätt för att nyttja stenugnens rök som värme. Utan skorsten bevarades röken nära taket och ingen spillvärme gick därmed förlorad.

Mattila har utvecklats till att bli en fritidsanläggning där gammalt och nytt möts mitt i Finnskogen. När jag besökte Mattila i mitten av juli så genomfördes Skogsfinska dagar med aktiviteter runt om i både Sverige och Norge. En av kvällarna var det folkdans till levande musik, och Mattilas matsal var fylld av dansande finnar, norrmän och svenskar. I dessa trakter kan man här och var se en flagga där de tre ländernas färger finns representerade.

Skogen breder ut sig och känner inga gränser, så var det även för skogsfinnarna som slog sig ner mitt i Nordens urskog. Att göra ett besök här är att andas frisk luft, vandra längst historiska stigar där inga bilar kört och förundras över människans handlingskraft och mod.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024