Forskarna kan nu slå fast att det funnits en samisk bosättning så långt söderut i Finland som i Levänluhta i landskapet Österbotten, ungefär i höjd med Örnsköldsvik i Sverige.
Slutsatsen dras efter DNA-analyser av tandemalj från människor som begravdes i vatten under järnåldern.
– Levänluhta är unikt. Vattenbegravningar förekommer inte i något annat land i världen, säger docent Anna Wessman i en video på Helsingfors universitets hemsida.
Benen hittades på 1800-talet vid dikesgrävningar. Fyndet består att 98 individer, de flesta kvinnor och barn. Möjligen har platsen använts som offerkälla. Där fanns hur som helst 75 kilo mörkröda ben, mycket välbevarade efter att ha legat i syrefattigt och järnhaltigt vatten.
Isotopsammansättningen av strontium i tandemalj tyder enligt Naturhistoriska centralmuseets dateringslaboratorium på att individerna tillbringade barndomen i Levänluhta. Arvsmassan hos flera individer bar tydliga likheter med dagens samer.
Vattenbegravning tros ha varit i bruk på platsen från runt år 300 och i minst fyra sekel framåt.
"Levänluhta-projektet kräver absolut fortsatt forskning, inte bara för en utökning av DNA-resultaten, utan även för att förstå traditionen att begrava i vattnet. Frågan varför är fortfarande obesvarad", säger benforskaren och docenten Kristiina Mannermaa i ett pressmeddelande.
De nya rönen är publicerade i tidskriften Nature.
(TT)