Det statligt ägda bolaget Almi Företagspartner AB har genomfört en kartläggning som visar att ungefär 20 procent av styrelsemedlemmar i större bolag i Sverige har utländsk bakgrund. Då Sverige är i hög grad ett exportberoende land bör denna befintliga styrelsekompetens utvecklas och även utökas, skriver den tidigare riksdagsledamoten för moderaterna Sotiris Delis.

I Jönköpings län har få av de större bolagsstyrelserna ledamöter med utländsk bakgrund.

Denna slutsats kan dras av en kartläggning som ALMI har gjort beträffande sammansättningen av Sveriges styrelseledamöter mellan perioden 2013-2018. 

Kartläggningen visar att andelen personer med utländsk bakgrund i större bolag ligger på i snitt 20 procent i Sverige, medan det i Jönköpings län ligger på 13 procent.

I gruppen personer med utländsk bakgrund ingår personer som har invandrat till Sverige såväl som personer som är födda i landet. Jag förmodar att ovanstående siffror ser annorlunda ut om man redovisar siffrorna separat för dessa grupperingar.

Internationellt perspektiv

Kompetens saknar bakgrund, kön och färg. 

Det är en förmåga som finns hos alla människor och bör tillvaratas.

Problemet med svenska bolagsstyrelser är att de fortfarande är för ensidigt sammansatta.

Problemet med svenska bolagsstyrelser är att de fortfarande är för ensidigt sammansatta än de flesta andra jag sett i min profession och i arbetslivet. 

Vi är på väg att uppnå en bra jämlikhet i de svenska börsbolagen, framförallt i storföretagen. Men många styrelser som skulle behöva ett internationellt perspektiv och ledamöter med erfarenheter från andra länder än Sverige är fortfarande alltför begränsade i sin sammansättning vad gäller nationalitet. 

Jag betonar hellre vikten av ledamöternas erfarenhet av internationellt arbete och utblick snarare än deras födelseland. De erfarenheterna och kontakterna dessa har saknas i många svenska bolagsstyrelser och även i en del storföretag.

Språkkunskaper kan avgöra

I mindre och medelstora företag är det en betydande fördel om styrelsearbetet kan bedrivas på svenska språket. 

Att kunna hantera svenska språket är av stor betydelse vid sidan om de goda kunskaper, erfarenheter och nätverk som en styrelsekandidat bör ha. Om de inte kan hantera svenska språket väl så tvekar man inför att rekrytera utländska ledamöter trots att man skulle behöva fler ledamöter med internationell utblick. Det är en konkurrensfördel för en kandidat om den har ett sådant internationellt perspektiv men ändå finns i Sverige och talar svenska.

Avgörande roll spelar även bolagsägare och nomineringskommittén i syfte att föreslå lämpliga och kompetenta styrelsekandidater. Rutiner och system utvecklas väldigt långsamt kring dessa urvalsprocesser och acceptansen av styrelseledamöter med utländsk bakgrund i svenska storbolagsstyrelser går sakta.

Sverige har ett internationellt utpräglat näringsliv med stor exportandel och potential. Förmågan att tillgodogöra sig den befintliga styrelsekompetensen och erfarenheterna av styrelsemedlemmar med utländsk bakgrund bör utvecklas.

Sotiris Delis är civilekonom och före detta riksdagsledamot (M) från Jönköping.

Åsikter som uttrycks i artikeln är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikter.

 

Hjälp oss att driva tidningen vidare! En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Här ser du hur du kan stödja oss.