Sakpolitiskt är det fullt möjligt. S och C kan få till en mittenregering, tror bedömare TT talat med.
Men strategiskt är det ett högriskspel. Båda sidor hotas av svekdebatt och väljarflykt. Och för Annie Lööf kan det sluta med en stämpling som Alliansdödaren.
S-ledaren Stefan Löfven flörtar med mittenpartierna C och L sedan han fått talmannens uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Och C-ledaren Annie Lööf, vars medverkan är avgörande, verkar inte helt ointresserad. På en presskonferens i helgen skickade hon upp en testballong – att hon kan tänka sig att sitta i vad hon kallar en S-ledd samlingsregering "med flera partier från Alliansen".
– Flera allianspartier är inte alla allianspartierna, säger statsvetarprofessorn Jonas Hinnfors vid Göteborgs universitet.
Stora klyftor
Sakpolitiskt finns det flera tydliga knäckfrågor, där klyftorna är stora mellan S och C. Arbetsrätten är kanske den allra tydligaste.
– Det finns inte två partier som har så vitt skilda uppfattningar i den frågan, säger Günther Mårder, vd för Företagarna.
Synen på Arbetsförmedlingen och arbetskraftsinvandring skiljer också partierna åt. Mårder befarar att känsliga frågor läggs på is om det blir en mittenregering.
För LO är det viktigt att fack och arbetsgivare löser arbetsmarknadsfrågorna, utan politisk inblandning.
– De förändringarna sköter vi på egen hand, säger LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson.
Ingen kärnfråga
Det finns också frågor som förenar – synen på pensionerna, miljön och rättsväsendet, enligt Torbjörn Isaksson, analyschef på Nordea. Och bråket om vinster i välfärden tonar han ner.
– Det är kanske ingen kärnfråga för S, säger Isaksson.
Mikael Sundström, statsvetarlektor vid Lunds universitet som följer C i sin forskning, tror också sakpolitiken går att lösa med små eftergifter när det gäller arbetsrätten och Arbetsförmedlingen en diskussion om landsbygds- och miljöpolitiken, där Annie Lööf har profilerat sig. Bensin- och flygskatten kan också dyka upp som lockbeten.
Vågat spel
Framträdande statsrådsposter är också givet, enligt Sundström. Fast han tror inte att det räcker och att C-ledningen är medveten om att risken är stor att det slutar illa om de bildar regering med S.
– Det är tveksamt om Centerns väljarbas tolererar det, säger han.
– Det är klart att Annie Lööf kan försöka förklara att man tillsammans försöker ta ansvar för Sverige. Men jag tror det blir svårt. Annie Lööf har ju, innan hon började markera så starkt mot SD, markerat lika starkt mot S, tillägger han.
Göteborgskollegan Jonas Hinnfors tror också att Stefan Löfven måste vara beredd att betala ett högt pris i form av sakpolitiska eftergifter och prestigeposter för att få med C in i Rosenbad.
– S kanske inte går med på att fatta politiska beslut om sänkta ingångslöner. Men däremot kan man hitta varianter på sänkta arbetsgivaravgifter, som kan vara drastiska för vissa typer av anställningar, säger han.
Han tror både S och C måste räkna med att straffas av väljarna om de kompromissar om hjärtefrågor för att gå samman.
– Det är det som är förhandlingskonst. Vad måste motståndaren få och vad kan vi ge och hur kan vi presentera det så att det inte ser ut som ett nederlag för någon. Det är ganska svårt när man har byggt upp 60 år av olika åsikter och kommer från en valrörelse där man har hamrat in hårda budskap, säger Hinnfors.
(Olle Lindström och Joakim Goksör/TT)
