Elektrifieringen hotar sammanhållningen i samhället. Äganderätten sätts på undantag, precis som med vindkraften. Markägare är positiva till nya kraftledningar men kablarna ska dras i marken, inte i luften. Det ger ett säkrare elsystem. Men nu är det luftledningar som gäller och markägare får sin mark konfiskerad, skriver markägaren Maud Tillberg och professor emeritus Jonny Hylander.
Elektrifiering, kraftledningar och äganderätt. Statens energimyndighet bedömer att elbehovet år 2035 kan vara 280 TWh, vilket är en fördubbling jämfört med dagens. Elenergiproduktion i denna storleksordning kräver nya kraftledningar, även för region- och lokalnät. Kraftbolagen vill dock använda gammal teknik. De vill bygga med luftledningar som ger stort markintrång och brukningshinder. Markägare är positiva till förbättrade kraftledningar, men vi förespråkar ny teknik med mindre intrång. Kablar i mark är fullgoda och ekonomiskt konkurrenskraftiga ersättningar. I Danmark är det lag på att inte bygga luftledningar för spänningar under 150 kV. I Sverige vill kraftbolagen bygga alla kraftledningar på 130 kV med luftledningar. Ytterligare ett viktigt argument för kablar i mark är civilförsvarsskäl. Kablar är svårare att sabotera och bomba sönder. De ger ett säkrare elsystem. Det är därför mycket förvånande att Vattenfall nu fått tillstånd att bygga luftledningar för ett flera mil långt 130 kV regionalnät i Arboga- och Kungsörstrakten. Det naturliga valet borde vara kablar i mark, speciellt i detta område där det finns försvarsinriktad industri och verksamhet.
De vinstdrivande kraftbolagen får nu möjlighet att enklare utan problem ta enskild mark i anspråk för sina syften.
Med en elektrifiering ökar elberoendet i samhället. Bilar ska ersättas med elbilar, samma gäller för bussar och distributionsfordon. Många småhus värms med värmepumpar. Inte ens solcellerna på husens tak fungerar utan ett elnät. Att då inte öka säkerheten i elnätet genom att använda markförlagda kablar i stället för att bygga kraftledningar med teknik från förra seklet är aningslöst, på gränsen till oansvarigt. Kraftbolagen hävdar ofta i sina koncessionsansökningar att luftledningar för högspänning drabbas av mindre antal fel än kablar. I exempelvis Danmark visar statistik från branschorganisationer som Entso och Cigre att det förhåller sig precis tvärtom. De flesta lantbrukare och egenföretagare på landsbygden har i dag fullt upp med sina egna verksamheter. Många har varken expertkunskap eller resurser till att anlita en advokat. Och hur stor är chansen att i en rättsprocess vinna över kraftbolag som Vattenfall? Dessutom vill kraftbolagen nu förkorta tillståndsprocessen för nya kraftledningar. En lagrådsremiss har nyligen lämnats av energiministern, ”En tydligare process för tillståndsprövning av elnät ”, många av kraftindustrins synpunkter har här tillgodosetts. Äganderätten är satt på undantag. Markägarnas synpunkter noteras inte i lagrådsremissen. De vinstdrivande kraftbolagen får nu möjlighet att enklare utan problem ta enskild mark i anspråk för sina syften. Jämför med etableringen av vindkraftverk. Där erhåller markägaren årligen vanligen fyra procent av värdet på energiproduktionen. Men luftledningen från vindkraftfarmen får bara en minimal engångs intrångsersättning. Kraftbolagen har med framgång lyckats hävda att tillståndsprocesserna för kraftledningar tar tid. Men om bolagen hade använt sig av ny modern teknik hade markägarna accepterat kraftledningarna. Det som är ännu mer allvarligt är att Energimarknadsinspektionen och kraftbolagen anlitar samma konsulter. Ett ömsesidigt beroende råder. Inom branschen talas det ibland med förvåning om hur vissa upphandlingar sker. Elektrifieringen är viktig för vår framtid, men den måste vara hållbar och rättvis även för dem som förväntas offra sin jord, verksamhet och boendemiljö. Att bygga kraftledningar med gammal teknik som är känslig för åverkan är inte hållbart. Att skapa en framtid med kraftledningar som lätt kan saboteras samtidigt som beroendet av elenergi ökar är oansvarigt. Varför inte använda modern teknik? Vem tjänar på gammal teknik?
Maud Tillberg
Berörd markägare
Jonny Hylander
Prof. em., docent elkraft
