loadingAlla fotografier på utställningen är foton på dockor. Här Lars Wahlström bredvid Oknytts största docka, ett bergtroll på runt fyra meter. Foto: Lars Wahlström.
Alla fotografier på utställningen är foton på dockor. Här Lars Wahlström bredvid Oknytts största docka, ett bergtroll på runt fyra meter. Foto: Lars Wahlström.
Konst

Stämningsfulla väsen från nordisk folktro

Anton Nilsson

På Ölands Museum Himmelsberga visas under sommaren utställningen Trolsk. Det är en fotoutställning och ett samarbete mellan tre personer från olika yrken. Med hjälp av dockor, fotografier och text skapar de en inblick i den forna folktrons värld.

På Himmelsberga bygata på Öland ligger Ölands Museum. Museet invigdes 1959 i syfte att bevara byns traditionella bebyggelse, då man på 1950-talet hade börjat riva lador och uthus för att få plats med allt större jordbruksmaskiner.

Under sommaren gästas museet av utställningen Trolsk – en fotoutställning skapad av fotografen Lars Wahlström, journalisten Sara Boström och modellmakaren Eva Boström, alla verksamma i Ångermanland.

Utställningen drivs av bolaget Oknytt och den huvudsakliga attraktionen är fotografier av folkväsen med tillhörande texter. Texterna beskriver väsendet i fråga och ger en stämningsfull inblick i dess natur eller förklarar livet från dess synvinkel. Men utställningen innehåller också ett urval av de dockor Eva Boström skapat, vilka placerats i olika miljöer för att skapa fotografier.

Det är Lars Wahlström som är den samordnande länken i projektet, och idén kom till honom en sen sommarkväll precis i slutet av hans semester. Klockan var halv elva på kvällen och Wahlström var tillsammans med sin bror ute i en roddbåt på den lilla sjön Kravattnet. Det var stilla, dimmigt och vattnet låg spegelblankt, berättar Wahlström.

– Att sitta och titta på stranden och skogen så där … så blev det en liten öppning i skogen – det var liksom vid stranden där som det var en öppning mellan träden – och så tänkte jag: Vad häftigt om det hade stått ett troll eller någonting där inne. Sedan barnsben har jag alltid varit fascinerad av John Bauers troll, sådana här sagor och grejer – det är ju många barn som är det fortfarande. Så det var bara en sån där tanke som flyktigt for förbi, men ändå stannar kvar på något sätt. Så vi fortsätter där runt sjön. Så gick ett par dagar, och så tänker man: Vad det skulle vara coolt att se en sån där bild.

Inspirationen var väckt och resan kunde startas. Då det är svårt att hitta levande folkväsen, bestämde sig Wahlström i en diskussion med sin kollega Sara Boström att diskutera idén med Saras mor, modellmakaren Eva Boström.

På hösten 2015 träffades de tre i en sommarstuga, och Wahlström kunde lägga fram sin idé om att fota väsen och odjur. På det här stadiet var tanken inte att göra en utställning utan enbart att se om det gick. Men när Eva Boström tillverkat det första trollhuvudet märktes det att idén hade potential att bli något mer än bara testfotografier:

– Det här trollhuvudet som jag såg framför mig … jag fick direkt den här John Bauer-känslan. Men om du skulle sätta det här huvudet precis bredvid en John Bauer-bild så är de helt väsensskilda – men det blir exakt samma känsla, och det var liksom precis det jag var ute efter. Jag vill ju inte göra det som redan finns, men jag vill väcka den där känslan man får när man tänker på John Bauer eller John Bauers skogar och så. Eller Jenny Nyström, säger Wahlström.

Eva Boström är gruppens modellmakare och det är hon som tillverkar alla dockor. Placerade i rätt miljö och med rätt ljus ser de ut som levande varelser. Foto: Lars Wahlström

Första bilden togs när snön börjat försvinna i mars–april 2016 och den första utställningen hölls på stadsbiblioteket i Härnösand. Utställningen bestod då av sex fotografier och det fanns texter till en del av dem.

Intresset var stort och nästa utställning ägde rum på Nationalmuseum Jamtli i Östersund. Här kunde de bygga upp större miljöer. I dag finns ett fyrtiotal dockor som varierar i storlek mellan små älvor och ett bergtroll på fyra meter.

Det faktum att utställningen har blivit så populär tror Wahlström beror på att det finns ett stort intresse för folktro som hos många inte är tillfredsställt.

– Helt plötsligt fanns det någonting som folk verkar ha suktat jättelänge efter. Och det vet man ju så här i efterhand också när vi har varit på museum och olika platser som jobbar med just historia. Att berätta och hålla utställningar kring temat folktro, det är inte överrepresenterat, men det är väldigt, väldigt efterfrågat, säger Wahlström.

Vi pratar om framtiden och Wahlström har idéer om liknande fotoprojekt där han vill fotografera mytologi i stället för folktro. Han visar upp vikingatida rekvisita och berättar om en tanke där han i fotografier låter en viking möta olika mytologiska varelser från den fornnordiska mytologin.

Den fornnordiska mytologin är svårare att närma sig då vi inte har så mycket källor på hur jättar och asagudar såg ut.

Det källmaterial som finns att tillgå när det gäller folktro kommer ofta från olika typer av ögonvittnesskildringar. Någon säger sig alltså ha sett ett väsen någonstans och ger en redogörelse för dess utseende och vad den gjorde. Detta gör att beskrivningarna blir tydligare, men också att det finns många olika beskrivningar av en och samma varelse.

– Det finns ju tusentals med skrifter kring folk som har sett olika väsen, medans i mytologin så har vi bara några enstaka stycken som oftast är skrivna på vers. Så det är liksom lite svårt att veta. Vår fornnordiska mytologi är ganska statisk i populärkulturen, skulle jag tycka i alla fall. Den tolkas oftast på samma sätt. Jättarna ser ut som jättar, Tor, guden Tor, ser exakt likadan ut, har i alla fall samma karaktärsdrag, medans folktron inte är så. Den är tolkad på många olika sätt. Ett troll kan se ut på tusen olika sätt för att det är tusen olika konstnärer som har illustrerat, och de har alla sin egen bild av hur de här trollen såg ut.

Även om planer finns på andra typer av fotoprojekt kommer projektet om väsen i folktron att fortsätta utvecklas. Det är många olika varelser som trion ännu inte har skapat.

– Vi har så många väsen som vi inte ens har börjat göra ännu. Det är näcken och så har vi skogsrået. Det finns mängder av väsen som vi inte ens har påbörjat, så det tar inte slut, säger Wahlström.

Kontakta journalisten: [email protected]

 

 

Ölands Museum Himmelsberga

Norrgården på Ölands Museum Himmelsberga invigdes 1959. Syftet var att rädda byns traditionella bebyggelse, då man på 1950-talet började bygga om uthus och lador på de öländska gårdarna för att få plats med större jordbruksmaskiner.

Himmelsberga har sedan 1959 utvecklats med fler gårdar, en vacker konsthall, galleri, kaffestuga och butik. Museet ägs och drivs av Ölands Hembygdsförbund. Byn Himmelsberga är en del av östra Ölands kulturlandskap.

Himmelsberga är en så kallad dubbel radby, vilket betyder att det på båda sidor av den lilla bygatan ligger ladugårdslängor och att boningshusen ligger längre in på de kringbyggda gårdarna. I gårdarna finns hus och miljöer från 1700-och 1800-tal, med inredning och utrustning som hörde till livet på den öländska landsbygden.

Själva konsthallen färdigställdes i sin nuvarande utformning år 2000. Förutom den stora konsthallen finns även två mindre gallerier: Lilla Hallen samt i museets Kaffestuga.

Källa: Ölands Museum Himmelsberga

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingAlla fotografier på utställningen är foton på dockor. Här Lars Wahlström bredvid Oknytts största docka, ett bergtroll på runt fyra meter. Foto: Lars Wahlström.
Alla fotografier på utställningen är foton på dockor. Här Lars Wahlström bredvid Oknytts största docka, ett bergtroll på runt fyra meter. Foto: Lars Wahlström.
Konst

Stämningsfulla väsen från nordisk folktro

Anton Nilsson

På Ölands Museum Himmelsberga visas under sommaren utställningen Trolsk. Det är en fotoutställning och ett samarbete mellan tre personer från olika yrken. Med hjälp av dockor, fotografier och text skapar de en inblick i den forna folktrons värld.

På Himmelsberga bygata på Öland ligger Ölands Museum. Museet invigdes 1959 i syfte att bevara byns traditionella bebyggelse, då man på 1950-talet hade börjat riva lador och uthus för att få plats med allt större jordbruksmaskiner.

Under sommaren gästas museet av utställningen Trolsk – en fotoutställning skapad av fotografen Lars Wahlström, journalisten Sara Boström och modellmakaren Eva Boström, alla verksamma i Ångermanland.

Utställningen drivs av bolaget Oknytt och den huvudsakliga attraktionen är fotografier av folkväsen med tillhörande texter. Texterna beskriver väsendet i fråga och ger en stämningsfull inblick i dess natur eller förklarar livet från dess synvinkel. Men utställningen innehåller också ett urval av de dockor Eva Boström skapat, vilka placerats i olika miljöer för att skapa fotografier.

Det är Lars Wahlström som är den samordnande länken i projektet, och idén kom till honom en sen sommarkväll precis i slutet av hans semester. Klockan var halv elva på kvällen och Wahlström var tillsammans med sin bror ute i en roddbåt på den lilla sjön Kravattnet. Det var stilla, dimmigt och vattnet låg spegelblankt, berättar Wahlström.

– Att sitta och titta på stranden och skogen så där … så blev det en liten öppning i skogen – det var liksom vid stranden där som det var en öppning mellan träden – och så tänkte jag: Vad häftigt om det hade stått ett troll eller någonting där inne. Sedan barnsben har jag alltid varit fascinerad av John Bauers troll, sådana här sagor och grejer – det är ju många barn som är det fortfarande. Så det var bara en sån där tanke som flyktigt for förbi, men ändå stannar kvar på något sätt. Så vi fortsätter där runt sjön. Så gick ett par dagar, och så tänker man: Vad det skulle vara coolt att se en sån där bild.

Inspirationen var väckt och resan kunde startas. Då det är svårt att hitta levande folkväsen, bestämde sig Wahlström i en diskussion med sin kollega Sara Boström att diskutera idén med Saras mor, modellmakaren Eva Boström.

På hösten 2015 träffades de tre i en sommarstuga, och Wahlström kunde lägga fram sin idé om att fota väsen och odjur. På det här stadiet var tanken inte att göra en utställning utan enbart att se om det gick. Men när Eva Boström tillverkat det första trollhuvudet märktes det att idén hade potential att bli något mer än bara testfotografier:

– Det här trollhuvudet som jag såg framför mig … jag fick direkt den här John Bauer-känslan. Men om du skulle sätta det här huvudet precis bredvid en John Bauer-bild så är de helt väsensskilda – men det blir exakt samma känsla, och det var liksom precis det jag var ute efter. Jag vill ju inte göra det som redan finns, men jag vill väcka den där känslan man får när man tänker på John Bauer eller John Bauers skogar och så. Eller Jenny Nyström, säger Wahlström.

Eva Boström är gruppens modellmakare och det är hon som tillverkar alla dockor. Placerade i rätt miljö och med rätt ljus ser de ut som levande varelser. Foto: Lars Wahlström

Första bilden togs när snön börjat försvinna i mars–april 2016 och den första utställningen hölls på stadsbiblioteket i Härnösand. Utställningen bestod då av sex fotografier och det fanns texter till en del av dem.

Intresset var stort och nästa utställning ägde rum på Nationalmuseum Jamtli i Östersund. Här kunde de bygga upp större miljöer. I dag finns ett fyrtiotal dockor som varierar i storlek mellan små älvor och ett bergtroll på fyra meter.

Det faktum att utställningen har blivit så populär tror Wahlström beror på att det finns ett stort intresse för folktro som hos många inte är tillfredsställt.

– Helt plötsligt fanns det någonting som folk verkar ha suktat jättelänge efter. Och det vet man ju så här i efterhand också när vi har varit på museum och olika platser som jobbar med just historia. Att berätta och hålla utställningar kring temat folktro, det är inte överrepresenterat, men det är väldigt, väldigt efterfrågat, säger Wahlström.

Vi pratar om framtiden och Wahlström har idéer om liknande fotoprojekt där han vill fotografera mytologi i stället för folktro. Han visar upp vikingatida rekvisita och berättar om en tanke där han i fotografier låter en viking möta olika mytologiska varelser från den fornnordiska mytologin.

Den fornnordiska mytologin är svårare att närma sig då vi inte har så mycket källor på hur jättar och asagudar såg ut.

Det källmaterial som finns att tillgå när det gäller folktro kommer ofta från olika typer av ögonvittnesskildringar. Någon säger sig alltså ha sett ett väsen någonstans och ger en redogörelse för dess utseende och vad den gjorde. Detta gör att beskrivningarna blir tydligare, men också att det finns många olika beskrivningar av en och samma varelse.

– Det finns ju tusentals med skrifter kring folk som har sett olika väsen, medans i mytologin så har vi bara några enstaka stycken som oftast är skrivna på vers. Så det är liksom lite svårt att veta. Vår fornnordiska mytologi är ganska statisk i populärkulturen, skulle jag tycka i alla fall. Den tolkas oftast på samma sätt. Jättarna ser ut som jättar, Tor, guden Tor, ser exakt likadan ut, har i alla fall samma karaktärsdrag, medans folktron inte är så. Den är tolkad på många olika sätt. Ett troll kan se ut på tusen olika sätt för att det är tusen olika konstnärer som har illustrerat, och de har alla sin egen bild av hur de här trollen såg ut.

Även om planer finns på andra typer av fotoprojekt kommer projektet om väsen i folktron att fortsätta utvecklas. Det är många olika varelser som trion ännu inte har skapat.

– Vi har så många väsen som vi inte ens har börjat göra ännu. Det är näcken och så har vi skogsrået. Det finns mängder av väsen som vi inte ens har påbörjat, så det tar inte slut, säger Wahlström.

Kontakta journalisten: [email protected]

 

 

Ölands Museum Himmelsberga

Norrgården på Ölands Museum Himmelsberga invigdes 1959. Syftet var att rädda byns traditionella bebyggelse, då man på 1950-talet började bygga om uthus och lador på de öländska gårdarna för att få plats med större jordbruksmaskiner.

Himmelsberga har sedan 1959 utvecklats med fler gårdar, en vacker konsthall, galleri, kaffestuga och butik. Museet ägs och drivs av Ölands Hembygdsförbund. Byn Himmelsberga är en del av östra Ölands kulturlandskap.

Himmelsberga är en så kallad dubbel radby, vilket betyder att det på båda sidor av den lilla bygatan ligger ladugårdslängor och att boningshusen ligger längre in på de kringbyggda gårdarna. I gårdarna finns hus och miljöer från 1700-och 1800-tal, med inredning och utrustning som hörde till livet på den öländska landsbygden.

Själva konsthallen färdigställdes i sin nuvarande utformning år 2000. Förutom den stora konsthallen finns även två mindre gallerier: Lilla Hallen samt i museets Kaffestuga.

Källa: Ölands Museum Himmelsberga

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024