Efter alla skjutningar och inte minst terrordådet i Stockholm är det politiska stödet för kameraövervakning massivt.
I slutet av veckan kommer en utredning som ska göra det lättare för polisen att använda kameraövervakning. Men det finns farhågor om att den inte kommer att leverera det som behövs.
I de blocköverskridande terrorsamtalen kom regeringen och oppositionen nyligen överens om att säkerställa polisens tillgång till kameraövervakning. På fredag kommer utredningen som sett över lagen. I direktiven klargjorde regeringen att man vill säkerställa användningen av kameraövervakning på särskilt brottsutsatta platser och andra platser med ett förhöjt skyddsbehov.
Men utredningen ska också ta ställning till om det behövs åtgärder för att stärka skyddet för den personliga integriteten.
Verkligheten sprungit ifrån
Från såväl politiskt som polisiärt håll finns farhågor om att utredningen nu inte ska föreslå de verktyg som man anser behövs. Trycket på ökad kameraövervakning och det politiska stödet för det har ökat kraftigt sedan utredningen tillsattes 2015.
– Verkligheten har sprungit ifrån regeringens direktiv till utredningen. Polisen behöver ha möjlighet att kameraövervaka på särskilt brottsutsatta platser utan att behöva ansöka, det ska räcka med att anmäla. Här ser jag en risk för att utredningens förslag inte kommer att underlätta utan snarare försvåra det, säger Moderaternas rättspolitiske talesperson Tomas Tobé.
Enklare för polisen
Utredaren Susanne Kaevergaard vill inte kommentera frågan innan utredningen lämnas på fredag. Inrikesminister Anders Ygeman (S) har inte samma farhågor.
Inrikesminister Anders Ygeman hoppas att utredningen ska möjliggöra mer kameraövervakning. Foto: Henrik Montgomery/TT-arkivbild
– Jag hoppas ju att den ska bidra till att göra det enklare för svensk polis att använda kameraövervakning så att vi i större utsträckning ska kunna använda kameraövervakning på offentliga platser. Det var ju det direktiv som utredaren fick, säger han.
Men han tycks ändå beredd på risken.
– Regeringen och de borgerliga har gjort en uppgörelse om att vi vill se den utvecklingen tillsammans. Och då är det bara frågan om de förslag som utredaren har räcker - eller om vi kommer att vara tvungna att gå vidare, utöver det som utredaren säger, säger Ygeman.
Ökad användning
Polisen har ökat användningen av kameraövervakning de senaste åren. För fem år sedan fanns ett tiotal fasta kameror, i dag runt 120, plus 55 nya som är uppsatta i Rinkeby, Tensta och Husby. Nationellt satsas det under de kommande åren på ett gemensamt och enhetligt övervakningssystem.
– Det finns ett otroligt stort behov av kameror. Vi har en brottsutveckling som inte är positiv, snarare tvärtom, och då är kameror ett viktigt komplement som gör arbetet mycket lättare för oss, säger Joakim Söderström, nationellt ansvarig för polisens allmänna kameraövervakning.
Polisen får i dag besluta om uppsättning av kameror, men det beslutet gäller bara i en månad. Därefter krävs beslut från länsstyrelsen. Det är bland annat i den frågan som politiker och poliser hoppas på utredningen.
(TT)
