En procent av Sveriges statsbudget går till bistånd. Budgetanslaget för biståndsramen för i år är 49 miljarder kronor. Biståndsorganisationen Sida har dock inte kapacitet att hantera de stora beloppen, vilket innebär att hälften av pengarna skänks till FN, rapporterar SVT Nyheter.
I jämförelse med budgetanslaget för biståndsramen uppgår försvarsmaktens budgetanslag i Sverige till 49,3 miljarder.
Enligt ambassadören och förre Sida-chefen Bo Göransson saknar Sida administrativ kapacitet att hantera de stora beloppen och han menar att organisationen skulle behöva anställa 300 personer för att hantera det.
– Sverige klarar inte att kontrollera hur pengarna i FN spenderas, säger han till SVT Nyheter.
Sida skänker således stora belopp till FN. Dessutom drivs inte biståndsprojekten på plats av Sida utan av ett 30-tal olika organisationer som Världsnaturfonden, LO, RFSU, Pingsmissionen och Kvinna till Kvinna. Alla dessa organisationer tar hjälp av pengar från Sida, uppger tv-kanalen.
Samtidigt som frivilligorganisationer i dag driver svenska biståndet ger det dem ett stort inflytande över innehållet i svenskt bistånd. Personer som SVT har pratat med säger detta i sin tur skapar ”en vildvuxen ideologisk agenda”.
Sveriges bistånd går till många olika länder. Ofta handlar det om stora belopp. Sveriges har bland annat satsat 273 miljoner på en antikorruptionsmyndighet i Guatemala. Pengar går också till bland annat hbtq-rättigheter i Moldavien, journaliststöd i Afghanistan, starta eget-bidrag till unga i Liberia och gurkodlare i Gaza.
Samtidigt påpekar tv-kanalen att många av biståndsländerna har på sistone fått en ekonomisk tillväxt. Det innebär att fler länder i Afrika klassas nu som medelinkomstländer.
Den ekonomiska tillväxten i dessa länder beror endast på en liten del av biståndets förtjänst.
Bo Göransson är kritisk till hur Sida hanterar det stora pengaflödet då nästan hälften av pengarna går via multilaterala organisationer i FN.
– Jag anser att vi ger för mycket pengar till FN, glappet är först stort, vi har inte resurser att kontrollera hur pengarna används, säger han till SVT.
Han menar att det inte är en bra utgångspunkt eftersom man inte kan lösa världens problem genom att pumpa in pengar till FN.
Carin Jämtin, generaldirektör för Sida, medger till tv-kanalen att de stora summorna är en utmaning. Hon säger att ”det kräver att vi funderar, ser till att vi har ett system som fungerar”.
En rapport från Expertgruppen för biståndsanalys, EBA, har visat att endast 20 procent av Sidas biståndsprojekt hålls igång efter att Sida har slutat att finansiera dem. Projekten var därmed inte hållbara och länder var inte direkt intresserade av att fortsätta med dem.
Jan Pettersson, kanslichef för EBA, säger att man granskade hållbarheten eftersom bistånden ges för att det ska gå till något som blir bestående. Men ”vad vi fann var bristande hållbarhet, säger han till SVT.
Men enligt Carin Jämtin är inte detta något större nederlag. Hon menar att det ”beror på vad som hänt med personerna i projekten, om kunskapen nu finns i nån annan del av samhället”.
Samtidigt uppger tv-kanalen att många länder som exempelvis Botswana, Zambia och Tanzania är trötta på att länder som Sverige ger de bistånd. Många länder vill inte att biståndets stormakter ska styra utvecklingen i deras länder.
Ken Morris, chef för Botswanas skatteverk, säger att man vill ha friheten att själv sätta sin agenda när man ska bestämma över sina ekonomiska resurser. Han menar att biståndet är förbundet med villkor då det är biståndsgivaren ”som bestämmer hur resurserna ska satsas, vilket kanske inte alls överensstämmer med våra egna prioriteringar”.
Den tidigare ambassadören, Lars Anell, har å ena sedan föreslagit att man kanske kan anslå pengar vart fjärde år. Han anser att det är fel att ”ha ett utgiftsmål där man betalar pengar oberoende av vad som sker”.
Bo Göransson vill å andra sidan att man behåller enprocentsmålet. Han anser att det är en försäkring eftersom Sverige då kan vara på plats och höja välståndet för att därmed minska riskerna för klimat och flyktingkriser.
De personer som SVT har pratat med är överens om att frågan om bistånd borde få ett större inslag i debatten nu när vi befinner oss i valtider. Trots allt är biståndet en stor utgiftspost i den svenska statsbudgeten.
Bengt G Nilsson har tidigare i sina böcker, ”Sveriges afrikanska krig” och ”I tyst samförstånd – Sverige och Sovjet i kalla krigets Afrika”, avslöjat att Sida med hjälp av svenska biståndspengar har finansierat krig och stöttat diktaturer i Afrika. Biståndspengar har systematiskt försnillats och letts på avvägar och slutligen hamnat i på konton kontrollerade av militären. I den sistnämnda boken påvisar han att Sveriges bistånd kan ha gått till marxistiska regimer i Afrika.
