Beroendet av importerat drivmedel och EU-stöd gör svenskt lantbruk sårbart. För att öka självförsörjningen krävs politiska beslut och att konsumenterna oftare väljer svenskt. Detta enligt en ny riksdagsrapport.

Riksdagens miljö- och jordbruksutskott har kartlagt lantbrukets sårbarhet och den svenska självförsörjningsgraden sedan 2019. Bakgrunden är ett behov av ökad krisberedskap efter torkan sommaren 2018. Frågan har också blivit aktuell under pandemin.

Rapporten pekar på många risker som gör det svenska lantbruket sårbart. Detta kan i sin tur påverka en stabil livsmedelsproduktion.

Betty Malmberg (M), riksdagsledamot och ordförande för arbetsgruppen i miljö- och jordbruksutskottet, säger att man arbetar för att öka självförsörjningsgraden i Sverige. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, arbetar med detta, men hon betonar att även konsumenterna har ett ansvar.

– Den stora delen är att vi som konsumenter blir mer öppna för och stödjer det svenska lantbruket, att vi kan välja svenska alternativ i mataffären. På det viset kan vi stötta våra svenska bönder.

Hon säger att studien tyvärr visar en låg lönsamhet för lantbruket och att man därför är beroende av stöd från EU.

– Det är en väldigt svår situation att ha det beroendet, att man inte kan tjäna pengarna på egna ben. Att ha det beroendet till ett stödsystem, det kan inte vara hållbart, säger hon.

Gruppen som tagit fram underlaget till rapporten består av ledamöter från alla åtta riksdagspartier. Malmberg säger att de har varit överens i arbetet och i sina slutsatser.

– Alla ser allvaret i de här problemen och även möjligheten att vi med teknikens hjälp skulle kunna klara en del av de utmaningar som finns.

Rapporten ska tjäna som ett kunskapsunderlag för beslut i riksdagen.

Förutsättningarna för att driva lantbruk ser olika ut i olika delar av Sverige och skiljer sig åt beroende på typen av lantbruk. Riskerna för sårbarhet är därför olika. Enligt Lantbruksbarometerns mätning i januari 2020 var de två vanligaste riskerna för lantbrukarna beroendet av drivmedel och beroendet av EU:s jordbruksstöd.

Utredningen visar att man behöver arbeta bredare i riksdagen för att fånga upp lantbrukarnas behov. Malmberg tar som exempel tillgången till elförsörjning, mobilt bredband och kompetens, som alla är frågor för olika utskott. Både regeringen och riksdagen behöver bli bättre på att behandla helheten, anser riksdagsledamöterna. 

Kompetensbrist

Bristen på kompetent personal inom lantbruket i Sverige blev tydlig under pandemin, enligt Malmberg. Hon säger att yrkesutbildningarna behöver göras mer attraktiva.

– Det har hänt någonting som gör att det inte är lika attraktivt som tidigare. Det är en viktig väckarklocka. Det behövs personal på plats för att klara livsmedelsförsörjningen.

Samtidigt krävs det en lönsamhet i lantbruksföretagen för att kunna erbjuda bra löner, menar hon.

Vi kan inte helt förlita oss på import i alla lägen. Därför är det viktigt att vi får och jobbar för en ökad självförsörjning. 

– Betty Malmberg (M), riksdagsledamot

Pandemin väcker viktiga frågor.

– Vad är viktigt inför framtiden om vi ställs inför en sådan här kris igen? Om det pågår i två-tre år och om gränserna stängs, vad händer då?

– Vi kan inte helt förlita oss på import i alla lägen. Därför är det viktigt att vi får och jobbar för en ökad självförsörjning. Ska du kunna producera och få till livsmedel krävs drivmedel, gödsel. Vi är beroende av utlandet och import.

Malmberg lyfter Finland som ett bra exempel. Deras självförsörjningsgrad av många varor är hög och de största livsmedelskedjorna säljer mestadels inhemska varor.

– Det kan vara en inspiration till hur vi kan göra mer på området.

Enligt rapporten var Finlands självförsörjningsgrad 60 procent för tomater och 71 procent för andra grönsaker under 2019, medan den i Sverige var 17 respektive 46 procent. Däremot var 92 procent av morötterna svenskproducerade 2019.

Något som påverkar är hur vi arbetat förebyggande genom historien.

– Finland har haft ett mer medvetet krisberedskapstänk genom alla tider. Det har Sverige saknat, säger Betty Malmberg.

Minskad självförsörjningsgrad

Lars-Erik Lundkvist är sedan 80-talets slut näringspolitisk expert på Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. För 30 år sedan låg fokus på EU-inträdet och att få ett bra avtal för Sveriges lantbrukare.

– Vi var optimistiska inför att marknaden skulle breddas för svenska bönder. Samtidigt fanns inte de politiska målsättningarna om hur vi ska utveckla det svenska jordbruket.

Han säger att Sverige tog beslut 1989-90 om att avreglera det svenska jordbruket i högre utsträckning. Därför togs mycket mark ur produktion i början av 90-talet. EU-förhandlingarna från 1991-92 ledde till att vi fick anpassa oss till EU:s jordbrukspolitik.

– Det var bra att det skedde så snabbt inpå avregleringsbeslutet. Då kunde vi ändå försöka anpassa oss till en konkurrens på en öppen marknad på ett någorlunda rimligt sätt. Men självförsörjningsgraden har minskat sedan EU-inträdet.

Då var den 70-80 procent, medan den nu är 50-60 procent, berättar Lundkvist. Han hoppas att vi kan återhämta en del.

Politisk sårbarhet

Svenska lantbrukares totala inkomst består till 20 procent av EU-stöd. Han tror dock att om konsumenterna kunde betala mer så skulle de flesta företagare vilja få mer av inkomsten från marknaden.

– En stabil marknad och lite högre priser skulle underlätta vardagen och framför allt beslut om vad man ska göra om fem-tio år på företaget och att kunna göra de investeringar som behövs för att hålla produktionen uppe.

EU-stöd krävs för svensk konkurrensskraft

Lars-Erik Lundkvist säger att svenska lantbrukare har varit oroliga för den politiska sårbarheten.

– Från politisk sida har man inte fäst så stor vikt vid vilken livsmedelsproduktion vi har i Sverige.

Han säger att det därför var välkommet när livsmedelsstrategin antogs 2017 och där ett mål är att öka självförsörjningsgraden. Det återstår dock fortfarande att få ut strategin i myndigheternas praktiska arbete och här fyller LRF en funktion, menar Lundkvist.

Några exempel på vad man arbetar med är att förenkla regelverk och möjligheten att företagare ska kunna få hjälp av en myndighet.

– Myndigheter ska inte bara kontrollera att företagare följer regelverk. Vi har pekat mycket på att man också ska kunna få hjälp när man vill utöka sitt företag.

Riskspridning i verksamheten

Lantbrukaren Lennart Nilsson bor i halländska Harplinge. Han driver ett lantbruk tillsammans med sin fru och två svågrar. De odlar spannmål, raps och gräs till foder. Företaget har också dikor, som dels ger kött och dels används till avel. Dessutom har de en maskinstationsverksamhet för andra lantbrukare.

Nilssons lösning för att få en så trygg tillvaro som möjligt är att kunna stå på flera ben i verksamheten och att tänka på hur man är finansierad.

– Det kan handla om hur mycket man sitter i klorna på banker.

Riskspridningen är viktig, men han säger att man inte bör ha fler bollar i luften än vad man klarar av.

– Man ska inte ha så många ben att man inte är bra på det man gör. Det är kanske det allra viktigaste om man ska lyckas som lantbrukare idag med tanke på den pressade lönsamheten och konkurrensen. Då måste man vara duktig på det man gör.

Positiv effekt av pandemin

För Nilsson är den största risken vädret. Det gäller för de flesta lantbruk, menar han. Han minns både torkan 2018, som var tuff, och andra perioder när det kommit för mycket vatten.

Deras lantbruk har inte drabbats negativt av pandemin. Däremot har de upplevt en förbättring.

– Vi har fått bättre betalt för vårt nötkött. Svensken äter mer hemma och när man handlar i butik är man mer noggrann med att kolla ursprung än man är på restaurang.

– Vi hoppas ju innerligt att våra konsumenter ställer frågan när man går på restaurang också om det är svenskt kött och svenskt ursprung. Det gäller alla livsmedel. Det är tyvärr mycket som kommer utifrån.

Politiken behöver kanske lätta på en del regelverk och att tycka att det vi gör är viktigt. Det krävs stora investeringar för att minska sårbarheten. 

– Lennart Nilsson, lantbrukare

En ökad lönsamhet skulle ge lantbrukarna en tryggare tillvaro, menar han. Han säger att när vi pratar om att stärka bonden så handlar det både om att bra mat ska få kosta och att lantbrukarna kan få en större del av värdekedjan. Han tycker att en prishöjning i butiken borde ge en större höjning för lantbrukaren än vad det ofta gör.

"Politiken ser gärna problem"

Nilsson menar också att attityden till jordbruk kan förändras.

– Ibland tycker vi att politiken gärna ser de problem som de tycker att vi kan innebära, som till exempel debatten kring kött och klimatpåverkan. Man glömmer ofta att vi dessutom håller markerna öppna och binder kol i marken.

Lennart Nilsson säger att både politikerna och konsumenterna kan underlätta för lantbruket.

– Politiken behöver kanske lätta på en del regelverk och att tycka att det vi gör är viktigt. Det krävs stora investeringar för att minska sårbarheten.

– Att svensken väljer svenskt och att man är beredd att betala för bra mat, det är nog det allra viktigaste.

 

Hjälp oss att driva tidningen vidare! En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Här ser du hur du kan stödja oss.