Svenska lantbrukare är beroende av ekonomiskt stöd från EU för att konkurrera på världsmarknaden. Då jordbrukspolitiken regelbundet ändras skapar det en osäkerhet i verksamheterna.

Lantbrukaren Lennart Nilsson är styrelseledamot i LRF och vice ordförande i Copa Cogecas spannmålskommitté. Copa Cogeca är LRF:s motsvarighet på EU-nivå. Han uppskattar att EU-stöd utgör cirka 20 procent av de svenska lantbrukens totala intäkter.

– För de flesta företagen är de viktiga för att över huvud taget skapa en inkomst.

Uppdraget i Bryssel innebär lobbying och att bevaka vad som är på gång, berättar han.

Svenska lantbrukare söker främst fyra typer av EU-stöd. De flesta söker gårdsstödet som man får per hektar. Sedan finns ett förgröningsstöd där det ställs miljökrav. Nötkreatursstödet ger ett mindre bidrag. Landsbygdsprogrammet omfattar bland annat miljöstöd, stöd till mindre gynnade områden och investeringsstöd.

Konkurrens på världsmarknaden

Stödet behövs för att kunna hålla en hög standard men ändå marknadsmässiga priser.

– Spannmålet jag odlar på min åker konkurrerar egentligen med den som odlas på prärien i USA eller på svartjorden i Ukraina. På inget av de ställena har de de regler som vi har här.

Egentligen vill vi ju ha betalt för våra produkter. 

– Lennart Nilsson, lantbrukare

Nilsson säger att för att klara sig utan stöd skulle man behöva ta bort en del regler.

– Alternativt att konsumenterna är villiga att betala betydligt mer för vår mat.

– Många bönder ser stöden som en inkomst, men också att det skapar byråkrati och regelverk. Egentligen vill vi ju ha betalt för våra produkter.

Politisk sårbarhet

Jordbrukspolitiken ändras med tiden, vilket påverkar stöden.

– Alla jordbrukare är mer eller mindre beroende av politiska beslut, och det är en risk. Lantbruk är en långsiktig verksamhet och stödsystemen ändras vart sjätte till sjunde år, politiker väljs om vart fjärde till femte.

Han förklarar att det gör det svårt för lantbrukaren att planera framåt.

Som EU-medlem har vi förbundit oss till en gemensam jordbrukspolitik och därför vänder man sig till EU för stöd, berättar han. Jordbruksstöden utgörs av en till två procent av EU-ländernas samlade budgetar.

– Det är egentligen väldigt lite pengar som gör att vi kan ha tillgång till säker och ofta mer miljö- och djurvänligt producerad mat.

Ländernas rösträtt står i relation till antal invånare, men Lennart Nilsson menar att LRF får bra gehör.

– Vi är i framkant på mycket och det lyssnar de på i Bryssel.

 

Hjälp oss att driva tidningen vidare! En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Här ser du hur du kan stödja oss.