Säkerhetspolisen har det senaste året avvärjt minst två terrordåd i Sverige, hävdar chefen Klas Friberg.

I båda fallen har personer häktats misstänkta för olika typer av förberedelser för terrorbrott. Ett ovanligt facit för en myndighet som vanligtvis slår till innan planerna gått så långt.

– Det är lite mer än vi haft de senaste åren, säger Säkerhetspolisens chef Klas Friberg i en TT-intervju.

Men han vill inte tala i termer av framgång.

– Jag tycker att det är tragiskt att vi har den situation vi har. Vi har ungefär 3 000 personer som finns i extremistiska miljöer och som skulle kunna vara beredda att ta till våld. Nu har vi två ärenden som kommer att visa det.

Det handlar dels om det nyliga terrortillslaget mot flera platser i Västsverige, dels om den razzia mot flera personer med uzbekiskt ursprung som Säpo genomförde i april i Akalla i Stockholm och Strömsund i Jämtland. I båda fallen är det sannolikt att terrorattentat har avvärjts, uppger Klas Friberg.

– I det sistnämnda har vi en förundersökning som snart kommer att leda till åtal där misstankarna rör förberedelse till terrorbrott, och då kan man verkligen säga det. I det andra är det vår uppfattning att vi hade ett förestående terrorbrott och att vi har gått in och avvärjt det, säger han.

Få fall

Vilka de tänkta målen var eller hur många människor som kunde ha drabbats är inget han går in på. De misstänkta har nekat till brott.

Säpo brukar hävda att det inte är antalet åtal och domar om terrorbrott som avgör hur effektiv terrorbekämpningen är, utan att det i första hand handlar om att förebygga och förhindra terrorhandlingar innan de sätts i verket.

– Ser vi att en information är allvarlig, då ska vi avvärja det. Då går att rädda liv först, inte att få en bra förundersökning och fälla någon för brott – nej, då slår vi till tidigare i så fall. Nu hoppas vi att vi har kunnat göra det på ett sådant sätt att vi både klarar avvärjandet på ett bra sätt, men också att vi har fått tillräckligt så att en åklagare kan driva det här i en förundersökning, säger Klas Friberg.

Få har åtalats, och ännu färre har dömts, för förberedelse eller stämpling till terrorbrott i Sverige de senaste åren. Ett exempel är det dåd mot Lars Vilks som tre göteborgare misstänktes ha planerat 2011, något som till en början rubricerades som förberedelse till terrorbrott. Domen blev i slutändan dagsböter för brott mot knivlagen.

Döljer spåren

Att det saknas vittnesmål är ofta ett problem, men även att de misstänkta vet exakt hur de ska dölja sina förehavanden och planer, säger Klas Friberg.

– De här personerna som är involverade i tänkande och planering, de är utbildade och skolade i att använda kommunikationshjälpmedel på ett sådant sätt att det ska vara svårt – på gränsen till omöjligt – för en polis eller säkerhetstjänst både att komma dem på spåren och därefter hitta den bevisning i deras telefoner och datorer som behövs för att vi ska kunna gå vidare, säger han.

Samtidigt är just tekniska beslag ofta ingången i utredningarna, och Säpo-chefen är djupt frustrerad över att viktiga lagförslag på området dröjer.

– Vi är väldigt angelägna om att få till stånd lagstiftning kring datalagring, för just nu är vi bakbundna i det avseendet. Oftast väljer operatörerna att inte hjälpa oss.

Sedan en dom i EU-domstolen 2016 har både polisen och Säpo betydligt svårare att snabbt få ut uppgifter om exempelvis var, när och hur misstänkta har kommunicerat med varandra. Följden blir både att misstänkta inte kan plockas in och att brottslighet blir av, enligt Friberg.

Vi har hundratals ärenden där vi inte kommer fram dit vi vill komma fram.

Minutoperativt

Han är samtidigt nöjd med att det internationella samarbetet förbättrats, och menar att det kan ha spelat viss roll för årets resultat.

– Vi har i dag ett internationellt samarbete som inte bara är strategiskt utan operativt, och jag vill säga minutoperativt. Får andra säkerhetstjänster någonting de bedömer som allvarligt så får vi det, på minuten, säger Klas Friberg.

TT: Två fall med, enligt er, långt gångna planer på misstänkta terrordåd – är det ett tecken på att hotet mot Sverige ökat?

– Det är ett tecken på att det är konstant, på nivå tre på den nationella skalan, vilket innebär att ett terrorattentat kan inträffa. Det är därför vi väljer att inte sänka terrorhotnivån.

Utöver de två kända fallen har sannolikt även fler attentat undvikits, hävdar Säpo-chefen.

– Vi har ett ständigt pågående arbete som handlar om att analysera de ungefär 6 000 underrättelser som vi hanterar varje månad runt terrorbrott. I dem är jag helt säker på att vi vidtagit åtgärder som avvärjt, säger han.

(Anja Haglund/TT)