”Minska saltet” basuneras ut med jämna mellanrum – stämmer det verkligen? Ja, definitivt vanligt bordssalt (NaCl) som industrimaten är full av. Men hjärtläkare varnar för att många tyvärr har saltbrist idag, och förordar att vi äter mineralrikt havssalt.
Ständigt denna saltfråga. I Almedalen diskuterades på torsdagen hur vi kan dra ner på saltet. Livsmedelsverket säger alltid ”Mindre salt! Välj mat med mindre salt. Använd mindre salt när du lagar mat, men använd salt med jod.” Inte en rad om skillnaden mellan NaCl och havssalt, de rek bara att byta till örtsalt och äta mindre salt.
Salta med havssalt och himalayasalt – för det innehåller massor av näringsrika mineraler som kroppen behöver.
Så mycket av kostråden har varit galna, alltifrån det att vi skulle äta 6-8 skivor bröd per dag, undvika allt mättat fett som om det vore paria, till att vi skulle äta massa sojaolja, bomullsfröolja etc, obskyra vegetabiliska oljor som människan aldrig ätit förut, och mycket kolhydrater.
Men stämmer verkligen de råden?
Vad vi behöver sluta med är natriumklorid (NaCl) – det vill säga, släng allt vanligt salt med klumpförebyggande medel i (!), det är ohälsosamt. För varje gram natriumklorid som du inte blir av med, måste kroppen använda tjugotre gånger (23 ggr) mer vatten från cellen för att försöka neutralisera saltet.
Mitt råd är:
1. Låt bli all industriell färdigmat och halvfabrikat – för de hör till de största bovarna med högt innehåll NaCl.
2. Salta istället med havssalt och himalayasalt – för det innehåller massor av näringsrika mineraler som kroppen behöver – ca 60-80 mineraler och även lite jod i havssalt.
Ungefär fyra femtedelar (80 %) av allt salt vi får i oss är dolt i de färdiga livsmedlen vi köper hem.
Vi behöver havssalt
Kroppens extracellulära vätska (den utanför cellerna) är cirka 15 liter – 20 procent av kroppsvikten. Vi har exakt samma mineralkoncentration som urhavet vilket vi en gång kommer ifrån. Vi har kokt och lagat mat i havsvatten sedan urminnes tider.
Ett skäl till att fisk är så nyttigt är att den badar i havsvattnets alla mineraler, 80-100 olika mineraler och spårämnen. Vilket INTE finns i våra urlakade odlingsjordar idag.
FAKTA:
När de första livsformerna tog sig ur havet och upp på land bar de också med sig en del av havet i sina organismer. Därför har den extracellulära vätskan utanför cellerna – vilket utgör en femtedel av kroppsvikten – ett liknande mineralinnehåll som det förhistoriska havet. Kroppen stjäl från sina olika depåer, inklusive skelettet, för att bibehålla mineralinnehållet i den extracellulära vätskan. Det kan förstås leda till mineralobalanser inne i cellerna.
Brist på natrium är en faktor vid nedsatt sköldkörtel. Och saltbrist i kroppen ger sötsug.
Den ledande hjärtkärlläkaren James DiNicolantonio vänder i sin bok Salt Fix upp ner på lågsaltsmyten, och han menar att salt snarare kan vara lösningen på – än orsaken till – den stora ökningen av kroniska sjukdomar. Salt skyddar mot en massa saker: som insulinresistens, inre hungerkänslor, diabetes typ 2 och hjärtsjukdom. Dr DiNicolantonio menar att man med ökat intag av havssalt kan bli av med sötsug, gå ner i vikt, få bättre fysisk prestanda och starkare och friskare hjärta. Läs mer om boken Salt fix här.
FAKTA – skillnad mellan bordssalt och havssalt:
Det är stor skillnad på bordssalt och havssalt. Bordssalt kommer från saltgruvor och går igenom omfattande bearbetning som avlägsnar många mineraler. Havssalt kommer från förångat havsvatten, och de två typerna av salt skiljer sig i sina komponenter, smak och struktur. Det specifika innehållet av havsalt varierar något beroende på geografiskt ursprung, men det har en stark mineralprofil. Enligt bland annat Western Analysis, Inc. kan havssalt innehålla upp till 75 olika mineraler och spårämnen.
Min kommentar:
Det är sorgligt att Livsmedelsverket skuldbelägger svenska folket för högt saltintag – samtidigt som de tillåter hur mycket industriella transfetter som helst! Det är det absolut värsta för hälsan! Dubbelmoral, och de bidrar fint till Folk-ohälsan, vårt fina, semistatliga Livsmedelsindustriverk …
Ungefär fyra femtedelar (80 %) av allt salt vi får i oss är dolt i de färdiga livsmedlen vi köper hem.
Jamen så varför begränsar inte Livsmedelsverket saltmängden i industrimaten? De ska väl skydda folkets intressen, inte livsmedelsindustrins intressen … Istället för att skydda oss tillåter de höga salthalter och ohälsosamt bordssalt – och attackerar oss!? Snälla livsmedelsverket – nu får ni tänka om.
Så salta du med havssalt och goda, nyttiga örter, ät mycket fett och speciellt mättat fett från Kokosolja (som är nyttigt) och smör (ghee) – men låt bli alla snabba kolhydrater, stärkelsesirap, carbs och speciellt industriprocessat fett (sky transfetter som pesten) – så lever du länge, gott och lyckligt!
Låt även bli Seltin och köp havssalt eller himalayasalt från Hälsokosten – det är värt att ta en sväng till en butik som faktiskt säljer livs-medel …
FAKTA:
Vanligt salt, bordsalt, består till 97,5 procent av natriumklorid, en klorjon. Resterande 2,5 procent utgörs av kemikalier, jod, och aluminium. Den industriella marknaden vill få oss att tro att klorid och jod i saltet har hälsofördelar. Dessutom innehåller salt ofta aluminiumhydroxid som klumpförebyggande medel.
Aluminium är skadligt för hjärnan, och det finns en koppling mellan Alzheimers sjukdom och aluminium. Saltet torkas i mycket höga temperaturer och den starka värmen förändrar saltets kemiska struktur. Det anses bidra till att vatten hålls kvar i kroppen. Det är kanske inte saltet som höjer blodtrycket utan klorhalten, med tanke på att klorid anses bidra till hjärtkärlsjukdom.
Intag av vanligt bordssalt (NaCl) ökar vätskeansamling i kroppen och bidrar till utvecklingen av celluliter, reumatisk värk, artrit, gikt samt njur- och gallsten. Med tanke på de 4000 till 6000 milligram natriumklorid som varje människa dagligen använder är det viktigt att tänka till – och låta bli industrimaten. (källa: Kanariefåglarna ryter)
Dr. Sanna Ehdin
Läs också:
– Tre stora och nya studier motbevisar saltets farlighet ”Det dör många gånger fler svenskar av för mycket salt i maten än av trafikolyckor.” Det skriver idag Livsmedelsverkets generaldirektör Stig Orustfjord. Läs hur kompetenta forskaren Ann Fernholm bemöter denna tankevurpa här! Livsmedelsverket tuggar om samma mossa när ny forskning tydligt motbevisar deras saltade teori.
– Industrimaten största hotet mot hälsan
Sanna Ehdin är doktor i immunologi, forskare, författare och föreläsare inom hälsa. Under de senaste tjugofem åren har hon ägnat sig åt självläkning och systemhälsa, vilket innebär att se till helheten och sambandet mellan kroppen, tankar, känslor, själen och hälsan. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg.